KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Varför sjunker stenar när en kork flyter?
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Värmelära.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
De tre aggregationsformerna
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemi Föreläsning nr 2 Sid
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Rena ämnen och blandningar
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Och annat runt omkring det!
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Tryck
VATTEN.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
De fyra elementen.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Materia Sammanfattning.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Materia och densitet.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
KEMI Vad är det egentligen?.
Materia Niklas Dahrén.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
Blandningar Inom kemin skiljer man mellan rena ämnen och blandningar Rena ämnen består bara av en sorts atomer eller en sorts molekyler. Guld är ett rent.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Gasolbrännare.
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
De fyra elementen.
KEMI Vad är det egentligen?.
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Allt omkring oss består av materia.
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
- Luften är en blandning av gaser
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Vatten.
Kemi – första terminen.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Presentationens avskrift:

KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer

Aggregationsformer Din kropp, maten du äter, luften du andas och allt annat runt omkring dig består helt och hållet av kemiska ämnen. Det flesta ämnen kan man i naturen hitta i tre olika former: fast, flytande och gas. Ett aggregationstillstånd är ett fysikaliskt tillstånd som ett ämne kan befinna sig i. På jorden förekommer materia vanligtvis i de tre formerna gas, flytande och fast tillstånd. De olika formerna kallas aggregationsformer.

Aggregationstillstånd De olika aggregationstillstånden hos ett ämne betecknas med (g), (l) respektive (s) efter formeln hos ämnet (beteckningarna står för gas, liquid respektive solid). Ett exempel är vatten, som har formeln H2O. Det skrivs då som H2O (g) när det gäller vattenånga, H2O (l) när det är flytande vatten vi menar, samt H2O (s) när vi pratar om is. Det är bland annat temperaturen som bestämmer om ett ämne är i fast, flytande eller gasform.

Fast Fasta ämnen har en fast form som inte ändras. Atomerna eller molekylerna i ett fast ämne sitter tätt packade. Krafterna mellan dessa partiklar är mycket starka.

Flytande Vätskor tar samma form som det kärl som de befinner sig i. Partiklarna sitter inte lika tätt tillsammans som i fast material. Krafterna mellan partiklarna är inte lika stark som i fast material. Partiklarna rör sig långsamt och byter plats med varandra.

Gas Gaser sprider ut sig, tills de fyller hela kärlet som de är inneslutna i. Partiklar i en gas är långt ifrån varandra. Krafterna mellan partiklarna är svaga. Partiklarna rör sig snabbt.

Övergång från fas till fas En övergång från fast fas till vätskefas kallas för smältning. En övergång från vätskefas till fast fas kallas för stelning. En övergång från vätskefas till gasfas kallas för förångning. En övergång från gasfas till vätskefas kallas för kondensation. En övergång direkt från fast fas till gasfas eller tvärt om kallas sublimering.

Blandningar Rena ämnen, alltså ämnen som består av en enda sorts atomer, är ganska sällsynta. Det är istället blandningar av olika ämnen som finns runt omkring oss. Vissa blandnigar är lätta att upptäcka som tex. om man blandar tomat och sallad. Då kan man lätt urskilja tomatbitarna. Luft är också en blandning med det kan inte vi se för gaserna i luften är genomskinliga

Lösningar En lösning är också en blandning. Men i en lösning kan man inte urskilja de olika delarna. Tex om du lägger i en sockerbit i ditt te så kommer sockerbiten att lösas upp efter en stund. Du kan inte se sockret längre men du kan känna smaken av det. Så en lösning är alltså en blandning där du inte kan se de olika beståndsdelarna.

Att skilja ämnen åt När vi separerar ämnen i en blandning så skiljer vi dem åt. Det finns en rad olika metoder för att separera ämnen. Tex som att hälla spegettin i ett durkslag för att vattnet ska rinna bort. Några andra metoder som du säkert känner till eftersom vi använt oss av dem i labbet är magneter, filtrering och destillering.

Vill du veta mer? http://www.teacherondemand.se/video/349/aggregationsformer.html http://www2.lth.se/kemijulkalender/2009/