Bulkmedel Isphagula (Lunelax, Vi-Siblin (S), Husk Lindroos) 75% gelbildande o 25% olösliga fibrer Sterkuliagummi (Inolaxol) 10% gelbildande o 90% olösliga fibrer Spannmålsfibrer (korn o vetekli) 5% gelbildande o 95% olösliga fibrer

IBS med fibrer/SBU aug 15 –14 RCT, 906 patienter (från studier publ ) –> 16 år och vuxna –Minst 7 dagars behandlingstid –Effektvärdering vid behandlingstidens slut –Diagnoskriterier (Rome I-III, Manning eller Kuis score) –Andel kvinnor 20-90% –Effektmått: Förbättring av globala IBS-symtom eller magsmärta (Dikotomt) –Resultat (meta-analys): 14% mindre IBS sympt./magsmärta, RR 0,86 95% KI 0,80-0,96; NNT =10 American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS med fibrer/SBU aug 15 –Lösliga och olösliga fibrer var för sig –RR lösliga fibrer 0,83, 95% KI 0,73-0,94 (7 stud 499 pat.); NNT 7 –RR olösliga fibrer 0,90, 95% KI 0,79-1,03 (6 stud 441 pat) –Komplikationer och biverkan: Ingen skillnad fibrer mot placebo. RR 1,06, 95% KI 0,92-1,22 Ingen skillnad löslig/olöslig. Totalt 6 studier o 566 patienter. American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS med fibrer/SBU aug 15 –Originalrapportens slutsats: Lösliga fibrer har effekt vid behandling av IBS och ger en förbättring av globala IBS-symtom Behandling med olösliga fibrer verkar inte ha någon effekt Det finns ingen evidens för en ökad risk för biverkningar vid behandling av IBS med lösliga eller olösliga fibrer jämfört med placebo. American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS och funktionell förstoppning probiotika, prebiotika, synbiotika/SBU aug 15 –43 RCT, 37 IBS o 6 funktionell förstoppning (studier publ ) –IBS 35 stud. med probiotika (3452 pat.), 2 stud synbiotika (198 pat) –Funktionell förstoppning 3 studier (245 pat) med probiotika och en kvinnlig studie med prebiotika (60 pat) samt 2 studier med symbiotika (166 pat) –Effektvärdering med primära och sekundära effektmått Globala IBS-symtom/magsmärta; +Individuella IBS-sympt (uppkördhet/uppsvälldhet o gasighet (kontinuerlig skala) American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS och funktionell förstoppning probiotika, prebiotika, synbiotika/SBU aug 15 –Studielängd 4-22 veckor, median 8 veckor –Andel kvinnor % –Resultat (meta-analys 23 RCT, 2575 pat) IBS probiotika: 21% mindre IBS sympt./magsmärta, RR 0,79 95% KI 0,70-0,89; NNT =7 Lactobaccillus plantarum, DSM 9843 (3 RCT, 314 pat eller kombinationer (12 RCT, 1197 pat) jft placebo –IBS o synbiotika 2 studier utan effekt American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS och funktionell förstoppning probiotika, prebiotika, synbiotika/SBU aug 15 –Funktionell förstoppning: probiotika, prebiotika samt synbiotika –Resultat: 2 studier (probiotika) (167 pat) ökning i antalet avföringstillfällen/vecka. (SMD=1,49; 95% KI, 1,02 till 1,96) –En studie prebiotika utan effekt –2 studier (synbiotika) (166 pat) jft placebo (RR för utebliven behandlingseffekt 0,78; 95% KI 0,67-0,92; NNT 5 (95% KI 3 till 14) –Biverkan probiotika fr 24 studier (2407 pat) NNH 35 (anges dock inte vilken form av biverkan och allvarlighetsgrad) American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS och funktionell förstoppning probiotika, prebiotika, synbiotika/SBU aug 15 –Originalrapportens slutsatser –Probiotika har gynsam effekt vid behandling av IBS och ger en förbättring av både globala IBS-symtom eller magsmärta och individuella symtom såsom uppsvälldhet och gasighet –Effekterna är små (oklart vilka stammar/arter som är bäst) –Minskar risken för att IBS-symtomen kvarstår efter behandling med 21% –Otllräckligt vetenskapligt underlag för prebiotika/synbiotika American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):

IBS och funktionell förstoppning probiotika, prebiotika, synbiotika/SBU aug 15 –Originalrapportens slutsatser –Otillräckliga bevis för probiotika/prebiotika och synbiotika vid funktionell förstoppning –Individualla studier antyder positiv effekt av synbiotika American Journal of Gastroenterology 2014;109(9):