Välkomna och introduktion Självpresentation och presentation av veckans aktiviteter Problemgenerering Forskningsetik

Självpresentation Professor i modern historia, IFS (en avdelning inom FHS) Bakgrund svenska FHS Utbildning av militära och civila studenter på alla nivåer (SU, UiO) Forskning om militärpolitiska förhållanden i Norden efter 1945, försvarstransformering samt NATO Detta år i princip vid Boston University som gästforskare Tag kontakt om det är något Ni lurar på:

Veckans aktiviteter Målet formulerat i översikten ”Examens”-paper (årets tema): ”I den senaste langtidsplanen för Forsvaret sägs att Forsvaret ska ’utgjøre en krigsforebyggende terskel som innebærer høy risiko og kostnad for den som måtte utfordre norsk sikkerhet og selvstendighet’. Vad innebär detta, mer konkret, för Forsvaret? Skissera ett undersökningsupplägg kring den frågan.” Uppfräschning inför Stabsstudiet som har nytt temainslag (NATO) Tre dagar kvalitativ metod, en dag kvantitativ metod, skrivprocessen Inga dumma frågor Tillgänglighet

Problemgenerering Kunskapsproduktion är en iterativ process med tre huvudkomponenter: 1.Problemgenerering 2.Problemlösningsmetod 3.Problemlösning Hur generera forskningsproblem? 1.Egen praktik 2.Nyfikenhet 3.Litteratur 4.Perspektiv

Problemgenerering (forts) Forskningsproblem ska vara intressanta, relevanta och avgränsade 1.Inte värderande och inte ja eller nej – ointressant (enligt MP) Exempel 1: ”Har den norska regeringens säkerhetspolitik efter det kalla kriget varit bra?” ”I vilken utsträckning har den norska regeringens säkerhetspolitik efter det kalla krigets slut uppfyllt de uppsatta målen och vad kan förklara målavvikelse?”

Problemgenerering (forts) Exempel 2 (ointressant, enligt MP): ”Är materielanskaffningsprocesser korrupta?” ”I vilken grad är materielanskaffningsprocesser rationella, i vilken grad spelar a-rationella överväganden in och vilka ekonomiska konsekvenser kan avvikelser från rationalitet få?”

Problemgenerering (forts) 2. Inomvetenskaplig och utomvetenskaplig relevans (bördefördelningen inom NATO) 3. Val och urval (slumpmässigt vs strategiskt) avgränsar ”Hensikten med denna oppgave är att analysera och förklara i vilken utsträckning Norges beslut att anskaffa JSF var rationellt, i vilken utsträckning andra överväganden spelade in och vilka ekonomiska konsekvenser eventuella avvikelser från rationalitet fått.”

Problemgenerering (forts) Några exempel på intressanta, relevanta och avgränsade forskningsproblem (enligt MP): 1) Venneson et al: “Is there a European way of war?”: “Europe is the region of the world where the network of security institutions is the densest. Yet, these institutions did not erase differences about conceptions of force employment among European countries and between European countries and the United States. Why have concepts of military power and force employment remained distinct and varied in Europe, and yet, what facilitates their convergence at the European Union level into the ambiguous notion of crisis management? /…/ We explore and compare empirically the main role conceptions and organizational frames of the armed forces in France, Germany, Italy, and the UK.”

Problemgenerering (forts) 2) Moriarty: “The vanguards dilemma: Understanding and exploiting insurgent strategies” “Carl von Clausewitz once warned statesmen that they must determine ‘the kind of war upon which they are embarking; neither mistaking it for, nor trying to turn it into something that is alien to its nature’. While many have heeded this advice during conventional war, less attention has been paid to these words during unconventional war; specifically, during guerrilla warfare. One reason for this apparent lack of appreciation for the character and nature of guerrilla warfare is that there exists only a relatively small and sporadic body of literature on the subject. As a result, military and political leaders often lack the proper theoretical understanding of the type of war they are entering and often unintentionally play into insurgent strategies by failing to exploit their weaknesses while attacking their strengths. The purpose of this paper is to rectify this omission by providing a better conceptualization of insurgent strategies. Specifically, I shall examine Che Guevara’s ‘Foco’ theory of insurgency, as it is one of the most theoretically popular and most pervasive strategies of insurgency currently practiced throughout the world.”

Problemgenerering (forts) 3) Petersson och Saxi: Shifted Roles? “/…/ it can therefore be argued that the roles of Denmark and Norway [within NATO] have traded places during the last 20 years. How did this happen and why did it happen? The purpose of this article is to analyze and provide an answer to that question. There are several fine scholarly contributions regarding the development of the two countries’ security policies during and after the Cold War, but only a few that adopt a comparative perspective. The discussion of the Danish and Norwegian case will thereby contribute to the literature on Danish and Norwegian – and in a wider sense Nordic – security policy and strategy during and after the Cold War in a comparative perspective. The attempt to explain Danish and Norwegian alliance strategy during and after the Cold War will also contribute theoretically to the literature on the causes of a (small) state’s alliance behaviour.”

Forskningsetik Saklighet, efterprövbarhet och personvärn Håll Era värderingar utanför Låt bli att plagiera – det är enkelt Var försiktig när Ni använder intervjuer Bli inte avskräckta – hantera problemen istället Uppdragsforskning