Sekretess Sekretess samt personuppgiftsbehandling och journalföring

Offentlighets-och sekretesslagen (OSL) Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) Patientdatalagen (PDL) Personuppgiftslagen (PUL) Skollagen (SkolL) SOSFS 2008:14, Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso-och sjukvården Tryckfrihetsförordningen (TF) HSL-området  OSL, PDL, PUL invävda i varandra 2 kap 23 § RF

Inramning 2 kap 25 § SkolL  För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas 2 kap 27 § 1 st: Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. 3 st Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll 2 kap 28 § Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser

2 kap 2 § TF p 6 handlingsoffentligheten får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och ekonomiska förhållanden  begränsningarna av handlingsoffentligheten kan vara av två slag : 1) förbud mot att viss handling lämnas ut 2)handlingen utlämnas med förbehåll Reglerna om handlingssekretess ska enligt huvudregeln finnas i ”särskild lag”  OSL

Enskilds personliga förhållanden  alla slags uppgifter som kan hänföras till vederbörandes person  bostadsadress, sjukdomstillstånd, ekonomi osv

Sekretess 3 kap 1 § OSL Sekretess  ett förbud att röja en uppgift vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt Sekretessreglerad uppgift  en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess  menprövning Sekretessbelagd uppgift  en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall Sekretessbrytande bestämmelse  bestämmelse som innebär att sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar

Primär sekretess  bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa pga att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten Sekundär sekretess  sekretess som enligt sin ordalydelse inte är tillämplig på uppgifter hos en viss myndighet men som ändå ska tillämpas av denna myndighet pga bestämmelse om överföring av sekretess

Allmän handling, 2 kap TF Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling är allmän om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet (2 kap 3 § första stycket) Kom ihåg: Förutsättning för utlämnande till allmänheten är till att börja med att det är fråga om en allmän handling. Först när handlingen konstaterats vara allmän blir det relevant att göra en sekretssprövning

Utlämnande av allmän handling 2 kap 12, 13 §§ TF, utbekommande av allmän handling 4 kap 7 § SOSFS 2008:14, rutinerna för hantering av patientuppgifter ska säkerställa att uppgifterna kan lämnas ut när förutsättningarna för utlämnande är uppfyllda 3 kap 11 § PDL, dokumentation kring utlämnande

8 kap 1 § OSL: En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till  röjandeförbudet riktar sig till myndigheten (och vissa andra organ, 2 kap 3,5 §§ OSL) och dess personal (2 kap 1 § OSL) Enskilda  svenska och utländska privaträttsliga fysiska och juridiska personer Anges i denna lag  framförallt 10 kap

8 kap 2 § Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 § och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Jfr 2 kap 8 § TF Prop 1981/82:186 s 38 skolhälsovården och skolans verksamhet i övrigt hänförs till sådana olika verksamhetsgrenar inom skolan som är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra Kan kurator och skolsköterska dela akt ? Kan skolförvaltningens administrativa personal öppna post ställd till den medicinska delen av elevhälsan ?

Omvänt skaderekvisit  presumtion för sekretess, stark sekretess Icke-medicinsk elevhälsa Ex 23 kap 2 § första stycket OSL: Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial eller specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men

Rakt skaderekvisit  presumtion för offentlighet, svag sekretess Särskilt elevstöd, trygghet och studiero 23 kap 2 § andra stycket: Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i särskild elevstödjande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgifter som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Rektor  elevstödjande verksamheten Friskolor 29 kap 4 § SkolL

23 kap 2 § tredje stycket OSL Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Kvalificerat skaderekvisit  om det kan antas att den enskilde lider betydande men Finns också sekretessbestämmelser som saknar skaderekvisit 12 kap 3 § OSL Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes VH. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till VH i den utsträckning som denne enligt 6 kap 11 § FB har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1.det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för VH

Psykologiskt prov 17 kap 4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.

25 kap 1 § OSL Sekretess gäller inom hälso-och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittosamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 7,8 eller 10 § eller 26 kap 6 §. Medicinska delen av elevhälsan Friskolor 6 kap §§ patientsäkerhetslagen

Vad gäller för rektor ? Rektor  elevstödjande verksamheten enligt 23 kap 2 § andra stycket OSL 29 § HSL, ska finnas en verksamhetschef (VC) Om rektorn är VC för den medicinska delen av elevhälsan är han eller hon del av hälso-och sjukvården 4 kap 1 § PDL, den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om pat endast om han eller hon deltar i vården av pat eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården Om rektor (samtidigt VC) behöver akten för sitt arbete kan det vara ok att han eller hon tar del av uppgifterna

25 kap 13 § OSL Om en enskild på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg eller behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso-och sjukvården till annan myndighet inom hälso-och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild verksamhet på socialtjänstens område.

25 kap 13 a § OSL Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd.

Sekretessgenombrott 10 kap 1 §  12 kap, samtycke 10 kap 2 §  nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet, restriktivitet, JO 2001/02 s kap 3 § partsinsyn 10 kap 16 § omprövning av beslut eller åtgärd 10 kap 27 § Generalklausul OBS ! Ej tillämplig på hälso-och sjukvård 10 kap 28 § Uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (tex 14 kap 1 § SoL) En rad undantag betr brott

Ang 10 kap 27 § OSL, generalklausulen Psykologer och kuratorer inom skolan kan i vissa fall lämna uppgifter om enskilda elevers förhållanden till exempelvis socialnämnd eller BUP. Om sådan uppgift förekommer inom den medicinska grenen av skolans elevhälsa är generalklausulen dock inte tillämplig

Specialfall Uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv i 21 kap 1 § OSL, avser att ge ett minimiskydd för vissa särskilt integritetskänsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden  sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott. Regeln tillämpas med några undantag inom hela den offentliga sektorn och har utformats med ett kvalificerat skaderekvisit  stark presumtion för offentlighet. …om det måste antas att den enskilde eller någon denne närstående kommer att lida betydande men om uppgiften röjs Men 25 kap kommer att ta över  vi är tillbaka till stark sekretess

PUL  gäller när behandlingen av personuppgifter är helt eller delvis automatiserad, gäller även för manuell behandling av personuppgifter om de ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling som är tillgänglig för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier Subsidiär till avvikande föreskrift i lag eller förordning (2 §, 7 §) Syfte med PUL  skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §)

Personuppgift, PU Personuppgiftsansvarig ansvarar för att PU behandlas bara om det är lagligt, PU alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed, samlas in bara för särskilda uttryckligt angivna och berättigade ändamål, inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in, PU som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen, att PU som behandlas är riktiga och - om det är nödvändigt – aktuella, alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna sådana PU som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen, PU inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen

Patientdatalagen, PDL 1 kap 1 § gäller behandling av personuppgifter inom hälso-och sjukvården, skyldighet att föra patientjournal 1 kap 2 § informationshantering  tillgodoseende av patientsäkerhet och god kvalitet, främjande av kostnadseffektivitet, respekt för patientens integritet (jfr 2 a § HSL), hantering och förvaring så att obehöriga inte får tillgång till uppgifterna Till PDL ansluter SOSFS 2008:14  vårdgivares behandling av personuppgifter i verksamhet som omfattas av HSL (1 kap 1 §)

Journalhandling  framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder  jfr 2 kap TF Patientjournal  en eller flera journalhandlingar som rör samma patient 1 kap 4 § direkt hänvisning till PUL

HFD 2013 ref 33 2 kap 7 § andra stycket, 1 och 9 § TF, 1 kap 3, 3 kap 1 §, 10 §, 12 § och 14 § PDL 2:7 TF  Handling anses upprättad hos myndighet när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. I stället för vad som föreskrivs i första stycket gäller att handling anses upprättad 1.diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing …

2 kap Grundläggande bestämmelser om behandling av personuppgifter, PDL 1 § hänvisning till 1 kap 4 § 2 § tillåten personuppgiftsbehandling får utföras mot pats vilja 4 § ändamålen 1) fullgöra skyldigheter som anges i 3 kap och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av pat 2) administration som rör pat och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall 3) att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning 4) att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten 5) administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten 6) att framställa statistik om hälso-och sjukvården

Sökbegrepp, 2 kap 8 § PDL Känsliga personuppgifter som avses i 13 § PUL eller uppgifter om lagöverträdelser som avses i 21 § PUL får inte användas som sökbegrepp (13 § PUL ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv; 21 § PUL brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel, administrativa frihetsberövanden) Det är trots förbudet i första stycket tillåtet att som sökbegrepp använda uppgifter om hälsa eller att någon varit föremål för tvångsingripande enligt LPT eller LRV Vad gäller för LVU ?

3 kap PDL 1 § vid vård av pat ska det föras patientjournal, en för varje patient 2 § Syfte: i första hand  bidra till en god och säker vård av pat(jfr 2-2a§ § HSL), i andra hand: informationskälla för pat (8 § oriktig eller missvisande uppgift ska noteras på pats begäran), uppföljning och utveckling av verksamheten, tillsyn och rättsliga krav, uppgiftsskyldighet enligt lag, forskning. Arbetsinstrument för den som ansvarar för pats vård (prop 2007/08:126 s 89 ff) 3 § den som enligt 4 kap PSL har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke, den som utan legitimation utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso-och sjukvården eller utför sådana uppgifter inom den enskilda hälso-och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare, den som är verksam som kurator i den allmänna hälso-och sjukvården  dessa är skyldiga att föra patientjournal och ansvarar för sina uppgifter i journalen  16 § ska på begäran av pat utfärda intyg om vården Vård  undersökning, utredning och behandling Psykolog ska föra patientjournal när man utför hälso-och sjukvård

(forts) Patientjournalen ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av pat Om uppgifterna finns tillgängliga ska journalen alltid innehålla 1.uppgift om pats identitet 2.väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården 3.uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder 4.väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder 5.uppgift om den information som lämnats till pat, dennes VH och övriga närstående och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till ny medicinsk bedömning 6.uppgift om att pat beslutat att avstå från viss vård eller behandling (6 §) Uppgift om vem som gjort viss anteckning och när den gjordes Journalen får också innehålla de andra uppgifter som enligt författning ska antecknas (7 §) Förs in i journalen så snart som möjligt (8 §)

Journalen för elevhälsans medicinska insats  patientjournal  underlag för att bedöma eventuellt behov av uppföljning eller åtgärder utifrån tidigare undersökningsfynd eller åtgärder

3 kap 4 § SOSFS 2008:14, förtydliganden Rutinerna for dokumentation ska säkerställa att Dokumentationen förses med en entydig personidentifikation  förväxling får inte ske, ska vara svårt att använda falsk identitet En pats senast kända adress eller andra kontaktuppgifter finns angivna Namnet på den person som svarar för en viss kontaktuppgift samt även dennes befattning finns angiven Tidpunkten för varje vårdkontakt som en pat ska ha eller har haft finns angiven

3 kap 5 § SOSFS 2008:14 Rutinerna för dokumentation av patientuppgifter ska även säkerställa att det är möjligt att föra patientjournal när En pats identitet inte kan fastställas En pat saknar svenskt pnr En pat har skyddade personuppgifter  sekretessmarkering, kvarskrivning, fingerade personuppgifter

Så snart som möjligt  någon längre tidsfördröjning kan inte accepteras

Informationssäkerhetspolicy, 2 kap SOSFS 2008:14 1 § Vårdgivaren säkerställer att det i verksamhetens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns en dokumenterad informationssäkerhetspolicy som ska säkerställa (2 §) patientuppgifter i vårdgivarens dokumentation är åtkomliga och användbara för den som är behörig (tillgänglighet), patientuppgifterna är oförvanskade (riktighet), obehöriga inte ska kunna ta del av patientuppgifterna (sekretess), det i sådana informationssystem som är helt eller delvis automatiserade är möjligt att i efterhand entydigt kunna härleda åtgärder till en identifierbar användare (spårbarhet)

HSAN I mars 2003 gav en skolsköterska vaccinationer till eleverna på en skola. Varje elev skulle få en spruta. Alla blev inte vaccinerade samma dag. Skolsköterskan arbetade på skolan en dag i veckan. En del elever vaccinerades ett par veckor senare. En av eleverna vaccinerades av misstag två gånger. Föräldrarna anmälde saken till HSAN (finns ej längre) Skolsköterskan förklarade att hon inte hade dokumenterat den första sprutan i elevens journal och gjort ansträngningar för att säkerställa att eleven var utom fara. HSAN kom fram till dubbelvaccineringen inte hade utsatt eleven för någon skaderisk. Vad kom HSAN fram till ?

Svar: Disciplinpåföljd i form av erinran. Felet var varken ringa eller ursäktligt. Skolsköterskan hade av oaktsamhet inte fullgjort sina skyldigheter. Vaccination är en sådan åtgärd som ska föranleda anteckning i journalen.

3 kap PDL igen 10 § journalanteckning ska signeras av den som ansvarar för uppgiften (om inget synnerligt hinder föreligger) Ska vara skrivna på svenska, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för pat (13 §) Får inte utplånas eller göras oläsliga (jfr dock 8 kap 4 §), 14 § Vid rättelse av felaktigheter ska anges när rättelsen skett och vem som gjort den (14 §)

3 kap 6 § SOSFS 2008:14 6 § Patientjournalen ska i förekommande fall innehålla 1.Uppgifter om aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar 2.Uppgifter om ordinationer av t.ex. läkemedel och olika behandlingar 3.Uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel 4. Undersökningsresultat 5.Uppgifter om överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen 6.Uppgifter om vårdhygienisk smitta 7.Epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård 8.Lätt uppmärksammad markering som ger varning om att en pat har visat intolerans eller har en överkänslighet som innebär allvarlig risk för pats liv eller hälsa …och 

3 kap 7 § SOSFS 2008:14 1.Uppgifter om lämnade samtycken 2.Uppgifter om pats egna önskemål vad avser vård och behandling 3.Uppgifter som behövs för att tillgodose spårbarhet avseende de medicintekniska produkter som har förskrivits till, utlämnats till eller tillförts pat 4.Utfärdade intyg och remisser och andra inkommande och utgående uppgifter 5.Uppgifter om vårdplanering

HFD 2013 ref 33 I begärde att få del av osignerade journalanteckningar avseende vården av hans hustru. Sjukhuset avslog begäran med hänvisning till att en osignerad journalanteckning i journalsystemet utgör en arbetsversion till den slutliga journalanteckningen som signeras av ansvarig journalförare. Den osignerade journalanteckningen var inte upprättad i TF:s mening och därför inte en allmän handling. I överklagade och anförde bl.a. att epikrisen manipulerats av ansvarig läkare eftersom denne sannolikt lagt till texter i efterhand för att dölja felbehandling Sjukhuset: Enligt 3 kap 10§ PDL ska en journalanteckning, om det inte föreligger synnerliga hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften. Av 4 kap 5 § SOSFS 2008:14 framgår att osignerade patientuppgifter ska låsas efter en viss tid, senast inom 14 dagar från det att de förts in i journalen. Enligt Socialstyrelsens handbok medför signering att journalanteckningen är låst och att den i formellt hänseende ska anses införd i journalen. En osignerad journalanteckningsversion är därmed inte upprättad och utgör således inte en allmän handling. De bakomliggande versionerna till den slutliga journalanteckningen ska inte anses införda i journalen i den meningen att de på tryckfrihetsrättslig grund kan begäras ut.

(forts) KR: De begärda journalanteckningarna har inte signerats av ansvarig läkare. De har därmed inte blivit färdigställda för införing i journal på ett sådant sätt att de i TF:s mening anses upprättade. Socialstyrelsen: Av förarbetena till den upphävda patientjournallagen framgår att anteckningar i patientjournaler anses omfattas av 2 kap 7 § andra stycket 1 TF. Även JO har gett uttryck för den uppfattningen. I förarbetena till PDL konstateras generellt angående journalhandlingar att 2 kap 7 § andra stycket 1 TF ”ofta ansetts vara tillämpligt” på journalhandlingar som kan finnas i en patientjournal. Socialstyrelsen anser att anteckningar i en patientjournal omfattas av 2 kap 7 § andra stycket 1 TF.

(forts) Beträffande frågan om den omständigheten att en journalanteckning inte har signerats kan tillmätas avgörande betydelse för bedömningen av om den ska anses utgöra allmän handling enligt 2 kap 7 § andra stycket 1 TF gör Socialstyrelsen följande bedömning. Signeringskravet för journalanteckningar enligt 3 kap 10 § PDL har framförallt motiverats av patientsäkerhetsskäl eftersom missförstånd och felskrivningar kan bli ödesdigra när det handlar om anteckningar som läggs till grund för behandlingsåtgärder och medicinering. Det ska finnas ett tillförlitligt underlag för den vård och behandling som ges patienten. I kravet på signering ligger att den som signerar en anteckning bekräftar dess riktighet, dvs. personen ska kontrollera innehållet så att han eller hon kan gå i god för det. I förarbetena påpekas också det värde som signeringen kan ha som bevis i tex ansvarsärenden. I SOSFS 2008:14 används begreppet signera i betydelsen påföra signatur i syfte att styrka riktigheten och säkerställa spårbarheten (1 kap 3 §)

(forts) HFD konstaterade att journalanteckningarna var allmänna handlingar.

KR Sthlm mål Mikael vill ha ut anteckningar från dotterns skolkurator. Nämnden menar att det är fråga om minnesanteckningar KR: Mot bakgrund av att anteckningarna förefaller vara renskrivna och dessutom har förts fortlöpande i journalform anser KR att handlingen är färdigställd

Tack för visat intresse ! Finn Kronsporre