Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI. SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2011.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Advertisements

Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret.
BORIS dagen 10/ BORIS Resultat 2008 BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige Viktoria Svensson / Claude Marcus BORIS styrgrupp.
Ungas besök på akutmottagningarna inom VGR HSU Analysenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Catarina Karlberg Anna Kjellström Jarl Torgerson.
SWEDCON sjukgymnastmodulen SWEDCON ”The SWEDish Registry of CONgenital Heart Disease” Nationellt register för barn och vuxna med medfödd hjärtsjukdom Start.
Marknadsanalys MKB Sammanfattning
Figur 3 Figur 3 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd
Årsrapport 2004 Programområde hjärt-, kärl- och lungsjukvård
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Attitydundersökning – Myrorna 2010
Analys av genomförda förändringar Därför lyckades samarbetet mellan Sahlgrenska och Chalmers Ing-Marie Bergbrant, Hud- och könssjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhus,
Tumörregistret Återrapport 2012 Operationsdatum t o m
LÄSVANOR EN PRESENTATION FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET.
BORIS dagen 22/ A three-year behavioral treatment of obese children: the effect of age on change in BMI SDS and dropout rate Pernilla Danielsson,
Varför SWIBREG/IBD CARE?
SWAMID SWAMID och SUNET – organisation SUNET är systemägare för SWAMID, som tillsätter SWAMIDs styrgrupp (SWAMID Board of Trustees) Den dagliga driften.
Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Primärvårdsforum Antibiotika Peter Iveroth.
HJÄRTSJUKVÅRD 2013 sydöstra sjukvårdsregionen
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
RMPG Kirurgi Årsrapport 2014.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och.
Projekt 34 (19%) till kvinnor 141 (81%) till män) Pengar 170 milj 22 milj (12,8%) till kvinnor 148 milj (87%) till män ALF 2007.
Smakprov ur årsrapport GynOp/GKR Inkontinens 2015.
Fig 1. Antal patienter i aktiv uremivård Observera ändrad tidsskala.
Kultur- och fritidsvaneundersökning Kultur- och fritidsvaneundersökning Norrtälje kommun 2016 Uppdragsgivare: Kultur- och fritidskontoret, Norrtälje.
Resultat grundkrav och prestationer 2015 PRIO-nätverket
Utgiven 2013 – RIKS-HIA. RIKS-HIA Årsrapport 2012.
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/
Utgiven 2013 – SCAAR. SCAAR Årsrapport 2012 Utgiven 2013 – SCAAR Arbetsgrupp SCAAR 2012 Ordf. Stefan James, Uppsala V. ordf. Bo Lagerqvist, Uppsala Oskar.
Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008 Figurer Svenska Hjärtkirurgiregistret Årsrapport 2008.
RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Hur ska dödligheten i aortaaneurysmsjukdom reduceras?- Resultat från Swedvasc Anders Lundell Swedvasc.
Utgiven 2013 – PERKUTANA KLAFFREGISTRET. PERKUTANA KLAFFREGISTRET Årsrapport 2012.
Kostnader sjuklighet Östergötland 2006 milj kr
SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2012
Tolkning av figurerna som visar
BI SYD Bakgrund och förklaringar
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Konjunkturen i Stockholms län kv December 2016
Antibiotika till skåningar
Konjunkturen i Stockholms län kv Mars 2017
BI SYD Bakgrund och förklaringar
BI SYD Bakgrund och förklaringar
BI SYD Bakgrund och förklaringar
BI SYD Bakgrund och förklaringar
Behandling med DOAK (NOAK) och Warfarin i Uppsala län
Prolapsregistret Årsrapport 2016
BI SYD Bakgrund och förklaringar
Brukarundersökning inom socialpsykiatrin 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
ÅRSRAPPORT SPOR vad är nytt?
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Tillväxtpolitiska utmaningar på längre sikt:
Manpower Sweden Otorhinolaryngology
Den demografiska utmaningen
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
åkermarkspriser Helår 2016
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Korta fakta om staten som arbetsgivare
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Drogutvecklingen i Sverige 2019 – med fokus på narkotika
Faktautbildning obesitaskirurgi/ metabol kirurgi September 2019
Presentationens avskrift:

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI

SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2011

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Svenska Hjärtkirurgiregistret 2011 Ordf. Torbjörn Ivert, Stockholm Anders Jeppsson, Göteborg Lisa Ternström, Göteborg Örjan Friberg, Örebro Johan Nilsson, Lund Wolfgang Freter, Linköping Gunnar Engström, Umeå Janne Hentschel, Umeå Jan Thorelius, Uppsala Bengt Åberg, Karlskrona Louise Lindblom, Stockholm

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 1. Volymen utförda ingrepp sedan Som framgår har det skett en minskning av antalet ingrepp de senaste 10 åren. Det bör dock observeras att fr.o.m års årsrapport exkluderas alla operationer på barn med medfött hjärtfel som är inkluderade i Barnhjärtregistret Swedcon. Detta gör att den faktiska minskningen av antalet hjärtoperationer är något lägre än figuren visar. Dessa ingick under 1990-talet i hjärtkirurgiregistret och utgör i storleksordningen 500–600 av operationerna årligen fram till ca 2001.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 1. Antal hjärtoperationer per år fördelat på typ av ingrepp. Koronarkirurgi utan användande av ECC (Extra Corporeal Circulation = hjärt-lungmaskin) introducerades 1997 och utförs i liten omfattning. Från 2005 inkluderades ingrepp vid medfödda hjärtfel där ECC inte använts. Ingrepp på patienter yngre än 18 år som är registrerade i Barnhjärtregistret Swedcon (The Swedish Registry of Congenital Heart Disease) ingår inte. Kombinationsingrepp infört 2007 innehåller operationer där fler än ett hjärtingrepp kombinerats. En snabb teknisk utveckling sker av tekniker att behandla hjärtarytmier. Åtgärder mot förmaksflimmer kombineras ofta med ingrepp mot mitralklaffen och dessa operationer redovisas i gruppen kombinationsingrepp. Perkutant utförda klaffingrepp ingår inte fr.o.m

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 2. Länsfördelning all hjärtkirurgi. Opererade individer per invånare.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 3. Länsfördelning all hjärtkirurgi. Opererade individer per invånare.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 4. Antal operationer/enhet.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 2 och figur 4. Årlig förändring av utförda ingrepp vid klinikerna. Åtta centra utför hjärtoperationer sedan Minskningen av antalet hjärtoperationer sedan 1990-talet är störst i Uppsala/Örebro- regionen där en ungefärlig halvering i totala antalet skett sedan mitten på 1990-talet. MAS = Malmö Allmänna Sjukhus, SHC = Scandinavian Heart Center, Göteborg, STAB = Svensk Thoraxkirurgi AB.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 3.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 5. Åldersfördelning all hjärtkirurgi 1992–2011.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 6. Fördelning kön per ingrepp.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 7. Åldersfördelning/kön.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 4.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 5.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 8. Euroscore-poäng fördelade per klinik (%).

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell dagarsmortalitet totalt och i olika åldersgrupper. Alla typer av hjärtoperationer.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 7b. 30-dagarsmortalitet hos patienter som är tidigare hjärtopererade. Tabell 7a. 30-dagarsmortalitet, primär hjärtoperation.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 9. Mortalitet per ingrepp < = 30 dagar 1992–2011.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 10. Ettårsmortalitet beräknat enligt Kaplan-Meiers metod (2002–2010).

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 8.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 9.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 10.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 11.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 12.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 13. Fördelningen av olika typer av operationer hos patienter över respektive under 80 års ålder. Klaffkirurgi och kombinationsingrepp är relativt sett vanligare vid högre ålder medan koronarkirurgi är vanligare hos patienter under 80 år.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 14.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 15. Tabellen visar 30-dagars-mortalitet hos patienter med inga eller få preoperativa riskfaktorer utöver ålder (Euroscore < = 2), indelat i patienter över eller under 80 års ålder. Som framgår var mortaliteten mycket låg i denna lågriskgrupp, även för patienter över 80 års ålder.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 16.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 11. Ettårsmortalitet vid all hjärtkirurgi för patienter > = 80 år beräknad enligt Kaplan-Meiers metod (2002–2010).

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 12. Ettårsmortalitet vid klaffkirurgi för patienter > = 80 år beräknad enligt Kaplan-Meiers metod (2002–2010).

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 13. Ettårsmortalitet vid koronarkirurgi för patienter > = 80 år beräknad enligt Kaplan-Meiers metod (2002–2010).

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 14. Länsfördelning koronarkirurgi Opererade individer per invånare.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 15. Länsfördelning kranskärls- interventioner 2011 per invånare.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 16. Länsfördelning andel PCI/CABG 2011.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 17. Av patienterna hade 15 % genomgått PCI före kranskärlsoperationen med stor spridning mellan klinikerna.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 17. Enbart koronarkirurgi, 30-dagarsmortalitet.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 18.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 19a och b.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 20.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 21.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 22.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 23a och b.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 24.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 18. Över tid ökar andelen biologiska klaffproteser i både aorta- och mitralposition.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 19. Länsfördelning TAVI- och aortaklaffkirurgi 2011 per invånare.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 25.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 20. Fördelning aortaklaffproteser.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 26.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 27.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 28.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Figur 21. Andel klaffplastiker av alla mitralklaffoperationer 2011.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 29.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 30.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 31.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 32a och b.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 33.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 34a och b.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 35a och b.

Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI Tabell 36a och b.