FL 5 Den internationella ekonomins tillväxt

Den internationella ekonomins tillväxt Utgångspunkter Tillgång och efterfrågan på styr: 1. Faktortillgång: arbete, naturresurser, kapital, kunskap -intern eller extern påverkan=> förändring 2. Relativpriser: skillnader i produktions- kostnader beroende på geografi, klimat, kunskapsnivå etc.

Den internationella ekonomins tillväxt Industriella revolutionen Industriproducerade varor – innovationer Nya marknader: avsättning och råvaror Förbättrad jordbruksproduktion Billigare, snabbare transporter Råvaror, nya marknader. Även nationalisering

Den internationella ekonomins tillväxt Kapitalackumulation. Ökad tillgång på maskiner, arbetare. Befolkningstillväxt. Lägre dödlighet. Emigration Ökning av naturtillgångar. Jordbruksmark, gruvor.

Den internationella ekonomins tillväxt Ökade och spridda realinkomster. Högre inkomster, ökad efterfrågan. Liberalisering av ekonomin. Frihet i att flytta kapital och människor.

Internationella långsiktiga kapitalrörelser Utlandsinvesteringar (FDI): i annat land, företag Förutsättningar: 1. Specialisering länder emellan 2. Kapitalets och människors rörlighet 3. Utvecklat bank- och finansväsende => riskminimering 4. Mer sofistikerade låneinstrument – krediter, växlar, obligationer

Internationella långsiktiga kapitalrörelser Investeringarna: olika mål och riktning över tid. T.ex. Storbritannien: Europa, Latinamerika. Sedan USA. Senare Imperiet. 1914: 43 % av FDI Frankrike: Spanien, Italien. Sedan Ryssland, Latinamerika. Tyskland (sent): Balkan, Turkiet. Sedan kolonierna.

Internationella långsiktiga kapitalrörelser Varför FDI? – Riskfyllt. 1. Viss ekonomisk mognadsgrad med tillväxt. Stort sparande =>kapitalöverskott 2. Företag, regeringar som vill låna. Direktinvesteringar i egna företag utomlands 3. Förutsätter kapitaltransfereringssystem 4. Absorptionskapacitet = mängden teknisk och ekonomisk hjälp som kan utnyttjas

Internationella långsiktiga kapitalrörelser Kapitalet användes till: 1. Statslån (främst Europa): militär, hov tal 2. Transport och kommunikation Industri: tillverkning, brytning, utvinning => ofta riskprojekt

Den internationella ekonomins tillväxt : Migration Push: Befolkningstillväxt. Feodalt, hungersnöd 46 miljoner från Europa, varav 37% britter Efter 1880 agrarkris => från Öst- och Sydeuropa Först ca 1900 suger industrin upp ”befolkningsöverskottet” Efter slavförbud: Från Indien, Kina, Japan till plantager i Västindien och USA

Den internationella ekonomins tillväxt : Migration Pull: Fram till ca 1900 emigration = positiv Subventionerade biljetter, avreglerade flyttningslagar Hjälp från mottagarländer – fri resa, mark Nybyggarna skickade hem pengar Billigare transporter – tomma fartyg från Europa. Efter 1850 ångfartyg

Den internationella ekonomins tillväxt : Migration Ekonomiska konsekvenser. Mottagarländerna: Nyodling, industriarbete, kapital, kunskap. Slavekonomin upphörde. Arbetskraftsbrist Avreselandet: Dämpade trycket på resurser. Fattigaste åkte. Kapital skickades hem

Handelspolitik på 1800-talet. Frihandel Förutsättning: enade - Tyskland, Italien England införde frihandel. Frihandelsvänliga ekonomer: Smith, Ricardo, Mill. Specialisering – effektivisering – ökad avkastning Liberalisering, avskaffar tullar. Corn Laws hungersnöd Ny kolonialpolitik - självständighet

Handelspolitik på 1800-talet. Frihandel Efterföljare: Tyskland: Zollverein 1834 Frankrike: Cobden-Chevalier 1860(England) Tullavgifter hölls nere – flera föredrag, olika tid Även andra fördrag – kommunikation, post, telegraf => kraftigt ökad handel, 33% per decennium

Handelspolitik på 1800-talet. Protektionism USA: tullar, starkt stöd i ekonomisk teori: skyddad industri kan växa & effektiviseras Europa: tullar efter Resultat av: Billig spannmål från USA och Ryssland Depression Jordbrukare krävde tullar Ökad nationalism – tulinkomst till armé, vård =>ekonomiska konsekvenser: ej stora!? Storföretag växte fram i skydd av tullar

Den internationella ekonomins tillväxt : utrikeshandeln Hög tillväxt, betydligt högre än produktionen Europa dominerade. 60% av världsimport/-export USA ca 15% Europa slukade 60-80% av exporten i många länder

Den internationella ekonomins tillväxt : utrikeshandeln Europa allt mer import från utomeuropeiska länder. USA 80% av exporten till Europa Nya starka exportstater: USA, Japan Industriländerna: export av industriprodukter. Övriga länder export av råvaror Mer komplext handelsnätverk - specialisering

Den internationella ekonomins tillväxt : utrikeshandeln Förändring i sammansättning. Industriländer: 1. Textilhandel ner 2. Livsmedel och jordbruk ner 3. Metall upp. Kraftigt Övriga industrivaror upp (kemi, papper, trä etc.)

Den internationella ekonomins tillväxt : kapital Multilateralt betalningsnätverk: Ersatte de bilaterala Fler än tre länder deltar Funnits länge: t.ex. runt Östersjön. Triangelhandeln (Storbritannien, Afrika, Västindien) Intensifierades 1870-tal, mer komplicerat när andra länders handel ökade

Den internationella ekonomins tillväxt : kapital Multilateralt betalningsnätverk: 1. Gav möjlighet till utökade handel 2. Skuldåterbetalning kunde ske indirekt 3. Främjade överföringen av FDI 4. Minimerade guldflödet => minimerade problemen med protektionismen

Internationellt monetärt system Monetär ekonomi redan under Antiken Valutamarknad uppstod där valutor kunde växlas Pengar – problem med inflation, utspädning av metall Sedlar skulle kunna inlösas Växlar – undvika transport av guld och svängande kurser

Internationellt monetärt system Guldmyntfot i Storbritannien Guld-/silvermyntfot i övrigt = problematiskt, fluktuationer Guldfyndigheter – relativprisfall Storbritanniens guldmyntfot sprids från 1870-tal => stabilitet och förutsägbarhet

Den internationella ekonomins tillväxt : utvecklingsländerna 1. Tillväxt främst via export av råvaror 2. Specialisering gav effektivare produktion 3. Alltför beroende av fåtal exportvaror => priskänslighet 4. Bristfällig infrastruktur 5. Saknade länkar (transport + handlare) mellan småproducenter och världsmarknad 6. Ekonomisk utbytet ofta lågt. => Begränsade möjligheter till utveckling