RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Översyn av de Nationella Kvalitetsregistrens fortsatta utveckling SIR 10-årsjubileum 27 maj.
Viktiga utgångspunkter
Diagnostik av Hjärtsvikt inom primärvården
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Befolkningens syn på vården Vårdbarometern är en undersökning av den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso-
Bättre liv för våra äldre
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Bättre liv för sjuka äldre
ACG i primärvården Ledningsstaben Camilla Paananen.
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Väster Mätperiod – Margit Gehrke Flyckt Projektledare.
Bättre liv för sjuka äldre Överenskommelsen 2013.
Dokumentation från workshop kring kvalitetsregister Från lärandeseminarium den 9 feb.
Projektledare Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna
Tolkningssvårigheter? Direktöverföring
Resultat för Mål och mått hösten 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre Nationell studie med deltagande från Eksjö, Sävsjö och Tranås kommuner.
Rehabiliteringsmedicin Jönköping. Agenda Presentation Uppdraget RMPG Senaste minnesanteckningar 2009 Årsrapport 2010 Hur arbetar vi fortsättningsvis?
Södra Länsdelsgruppen 29 april Återinskrivning Örebro Län Grundkrav 4 av 6 månader lägre än 2013 Andel oplanerade återinskrivna minskade totalt.
Årsrapport 2013 RMPG Rehabilitering och smärta. Aktiva grupper 2014 Ryggmärgsskador FoU Smärta.
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Start.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Uppföljning av nationella riktlinjer för förmaksflimmer via audit
Landstingsstyrelsen /KS. Andel nöjda med besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Grupper, år Genomsnitt för riket och Norrbotten 83.
Svenska Palliativregistret
Socialdepartementet Fokus för dagen Vårdvalsreformens innebörd Kriterier för användning av stimulansmedel – 360 miljoner kronor 2012 – 2014 Vårdvalsinformation.
Redovisning från PAR 10 procent med flest tvångsvårdstillfällen 10 procent med flest tvångsåtgärder.
Kvalitetsregister BipoläRPsykosRBUSA SBR. Nationella kvalitetsregister – central riktlinje  Division psykiatri i Värmland har som mål att alla våra patienter.
Resultat grundkrav och prestationer 2015 PRIO-nätverket
Utgiven 2013 – RIKS-HIA. RIKS-HIA Årsrapport 2012.
Uppföljning av införandet av nya läkemedel 2011 till 2015.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Uppsala Clinical Research Center 2006 Figurer till Årsrapporten.
Utgiven 2012 – HJÄRTKIRURGI. SVENSKA HJÄRTKIRURGIREGISTRET Årsrapport 2011.
WebRehab Sweden Öppenvård WebRehab Sweden Nationellt kvalitetsregister Öppenvård (start dec 2010)
Heart Failure maj Kort sammanfattning.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Regionala DiabetesRådet (RDR) i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
stöd för uppföljning och förbättring
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strama Jönköping Kvartal
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Katarina Eeg-Olofsson Diabetesmottagningen SU/Sahlgrenska
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Funktionellt hälsostatus
Diagnoser vid besök/slutenvårdstillfällen bland folkbokförda i Västra Götaland - Verksamhetsanalys 2017 koncernavdelning data och analys
Sammanfattning.
För få KOL patienter kommer på planerade besök efter exacerbationer - resultat från TIE-studien Lise-Lotte Sundgren1, Marieann Högman2, Andrei Malinovschi2,
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

RiksSvikt nationellt Kvalitetsregister för Hjärtsvikt Ansvariga: Ulf Dahlström, Peter Vasko och Åsa Jonsson RiksSvikt är utvecklat med stöd av: Sveriges kommuner och landsting Svenska Cardiologföreningen Uppsala Clinical Research Center Årsrapport enheter: 64 sjukhus och 94 vårdcentraler

Syftet med RiksSvikt Förbättra handläggningen av patienter med hjärtsvikt genom att ge deltagande enheter: Kunskap om efterföljandet av nationella riktlinjer och hjälpa till att identifiera förbättringsområden Registrera förändringar i vårdens kvalitet och innehåll över tid inom landsting och vårdenheter. Utgöra en grund för forskning om hjärtsvikt och genom vetenskapliga studier bidra med ny kunskap om hjärtsvikt.

Målsättning Täckningsgrad Användande av registret i kliniskt förbättringsarbete Valida data Representativt Hjärtsviktregister inom såväl sluten som öppen vård i Sverige Att diagnostik av hjärtsvikt skall ske enligt nationella riktlinjer hos > 90% av patienterna Att > 90% av patienterna med hjärtsvikt skall behandlas enligt nationella riktlinjer Att registrets databas skall vara hypotesgenererande för olika forskningsprojekt

Täckningsgrad Täckningsgrad och återinläggningar saknas i den preliminära versionen av RiksSvikt årsrapport 2013

Antal registrerade under 2013 på sjukhus/specialistmottagningar

Demografi och karakteristik

Etiologi SLUTENVÅRD PRIMÄRVÅR D

Vårddygn ,7-7,3 dygn 7 dygn

QRS-duration och EF vid hjärtsvikt.

QRS-duration vid hjärtsvikt. Där uppgift finns om QRS bredd (hos 69 %) på EKG så har 31 % > 120 ms Mortalitet, ett a ̊ r i relation till QRS bredd (ojusterat)

QRS-duration vid hjärtsvikt. 31 % har 120 ms eller bredare QRS

Andel patienter med EKO vid deltagande sjukhus/specialistmottagningar 87 (49-100) %

Ett års mortalitet Hb klasser

Ett-årsmortalitet i relation till hjärtfrekvensgrupper

Ett-årsmortalitet i relation till NYHA-funktionsklass

Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-REF

Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter med HF-NEF

RAS-blockad i relation till åldersgrupper och kön samt spridning på sjukhus/specialistmottagningar

Andel RAS-blockad + Betablockad i relation till åldersgrupper och kön och spridning hos patienter HF-REF rapporterade från deltagande sjukhus/spec.mott.

Andel RAS-blockad + Betablockad i relation till åldersgrupper och kön och spridning hos patienter med HF-NEF på rapporterande sjukhus/specialistmottagningar

Andel med RAS-blockad + Betablockad + MRA i relation till åldersgrupper och kön hos patienter med HF-REF/HF-NEF på rapporterande sjukhus/spec.mott. HF-REFHF-NEF

Andel diuretika i relation till åldersgrupper och kön hos patienter med HFNEF på rapporterande sjukhus/specialistmottagning

Primärvård Demografi och karakteristik

Etiologi SLUTENVÅRD PRIMÄRVÅR D

EKO primärvård (73 %)

Användningen av vanliga hjärtsviktmediciner över tid hos patienter registrerade i primärvården

Andel RAS-blockad + Betablockad i relation till åldersgrupper och kön och spridning rapporterade från primärvården

Andel med RAS-blockad + Betablockad + Aldosteronantagonist samt diuretika i relation till åldersgrupper och kön rapporterade från primärvården RAAS+BB+AADiuretika

Andel antal övriga läkemedel hos patienter registrerade i primärvården samt andelen som följs upp på hjärtsviktmottagning i relation till ålder och kön

Antal registrerade patienter under 2013 per vårdcentral

Ett års uppföljning utskickade enkäter Svarsfrekvens stabilt 81% Enkätsvar vanligast 2 % – telefonuppföljning 12 % kunde ej nås för uppföljning Selekterat urval, hjärtsvikt intresserade centra och följsamma patienter..?

Nuvarande hälsotillstånd över åren , ,8

Nuvarande hälsotillstånd i relation till åldersgrupper n=23668 Medelvärde 62,8 Män 64 Kvinnor 60, 65,859,856,268

Trötthet i relation till nuvarande hälsotillstånd 83,868,350,344,8

Andfåddhet i relation till nuvarande hälsotillstånd 80,468,850,641,4 74,3 66,5 51,9 50,1 PRIMÄRVÅRD

Dimensioner EQ5D

EQ5D 5 olika dimensioner Största andelen av samtliga patienter inom samtliga dimensioner som skattat sitt hälsotillstånd som 3 är gruppen HF-NEF

Andel RAS-blockad och Betablockad % av SV 66 % av PV Svag men positiv utveckling Endast RAS-blockad SV 79% Endast RAS-blockad PV 74% Endast BB SV 83% Endast BB PV 81%

Andel diuretika Minskat från 77% till 70% Vanligare i äldre åldersklasser och bland kvinnor i båda materialen

Övriga läkemedel Statiner 47% i sjukhusmaterialet (hälften av HF-REF och 41% av HF- NEF). Vanligare bland män (33%) än kvinnor (14%) Mineralkortikoid antagonist (MRA) 29 % av sjukhusmaterialet vanligare vid HF-REF (34%) än HF- NEF (22%) 15% av primärvårdsmaterialet Mer förekommande bland de yngre och bland män i båda grupperna