Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt KAPITEL 1 Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt Rörelseapparatens fem delar Skelett Leder Muskler och senor Nervsystem Syretransportapparat

Skelettets funktioner Skydd av inre organ Stöd Hävstång för muskler Mineraldepå

Ben består av Benhinna Kompakt ben Spongiöst ben

Osteoporos = benskörhet Folksjukdom – mer än 100 000 fall/år Medianpatienten är en kvinna runt 80 år Kan medicineras Kost och fysisk aktivitet är nyckelord Bjud mormor/farmor på bra mat och köp en liten hund till henne i julklapp!

Leder gör rörelser möjliga Skyddas av form ledband muskler – som är viktigast Den pumpeffekt som uppstår vid fysisk aktivitet ger ledbrosket dess tillväxt. 95 % av ledbroskets ämnes- omsättning är beroende av fysisk aktivitet.

Artros Folksjukdom – stor ärftlig faktor Artros betyder ”nerslitna/förstörda leder” Blir bättre av motion Gör ont – träna ändå Lagom mycket belastande träning är bra

Korsband Stabiliserar knäleden när sidoledbanden inte verkar. Kan skadas eller gå av i bollsporter/skidor när inte de andra skydden räcker.

Tre typer av muskler Tvärstrimmig muskulatur – skelettmuskulatur som vi styr med viljan. Hjärtmuskulatur. Ser tvärstrimmig ut men kan inte påverkas genom vilja. Glatt muskulatur – runt tarmar, blodkärl, i ögat etc.

Tvärstrimmig muskulatur Sammandragande delar – fibrer – cell – tråd. Bindväv omger och löper genom muskeln. Senor är av denna typ. Muskel  muskelloge/fack  fiberbuntar  fiber  myofibrill  sarkomer.

Fibrer Typ 1 är uthålliga men kan inte utveckla lika mycket kraft som Typ 2. Används vid t ex ”på jobbet” och vid motionsarbeten. Typ 2 är snabba och kan utveckla mycket mer kraft men under ett kortare ögonblick. Avgörande i idrottssammanhang och vid fara. Kraft Tid Tid Kraft

Anatomisk karta över nervsystemet CNS Centrala nervsystemet – hjärnan och ryggmärgen PNS Perifera nervsystemet – alla nervbanor till och från CNS. PNS kan delas upp i sensoriska och motoriska nervsystem. Motoriska Sensoriska Nervsystemet PNS CNS Hjärna Ryggmärg

Motoriska och sensoriska nervsystem Nervcell Nervtråd – axon Myelinskida Ändförgreningar med synapser i ändarna Motoriska och sensoriska nervsystem Motoriska NS myeliniseras  snabb elektrontrafik, upp till 120 m/s. Sensoriska, icke myeliniserade NS  långsam elektrontrafik, 1–10 m/s. Kroppens motorik utvecklas mest före puberteten. I hjärnan färdigställs myeliniseringen i 22–23 år ålder. Innan dess är vävnaden känslig för påverkan. Myelin består av fett som påverkas av lösningsmedel som t ex xylen, trikloretylen – och alkohol!

Funktionell karta över nervsystemet Delas upp i ”självstyrande”– autonoma NS och ”viljestyrda” – somatiska NS Autonoma NS delas upp i Sympaticus, ”gasa”, och Parasympaticus, ”bromsa”. Nervsystemet Autonoma Somatiska Sympaticus Parasympaticus

Sympaticus och Parasympaticus Ett säkerhetssystem som säger när vi ska ”gasa” och när vi ska ”bromsa”. Sympaticus Aktivitetshormoner: adrenalin, noradrenalin, cortisol Puls Svettning Muskelspänning Andhämtning Blodflöde till muskler Salivutsöndring Blodflöde till extremiteter och ansikte Parasympaticus Muskelspänning Puls Salivutsöndring Blodflöde till matsmältningssystemen