Luft och vätgas Sidorna 50-79. Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Syror och baser Syror och baser.
Vad är liv?.
Repetition inför NP i biologi
Klimatförändringar.
Energiformer och energikällor
Meteorologi Läran om vädret.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Luft, vatten Kapitel 2.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
MILJÖ.
Luftföroreningar känner inga gränser.
Kemirepetition år 7.
Kemins grunder Föreläsning nr 5 Sid
Energiteknik Teknik direkt s
Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Energikällor.
KLIMAT.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Kemins grunder Sammanfattning Sid 6-79.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Hållbar utveckling Vårt hem jorden Vårt hem jorden.
LUFT.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Materia "allt som har både massa och volym"
Miljöproblem härrörande från energianvändning
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Film.
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Väder- och Klimatförändringar
Föreläsning nr 6 Sista föreläsningen Sid 67-75
Luft Repetition.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Ozonlagret.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Jordens energibalans.
Kolets kretslopp.
Kemisk Bindning.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Från malm till metall Sid
Klimatförändringar.
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Icke förnybara energikällor Föreläsning nr 3 Sid
KEMI – luft och vatten LUFT OCH VATTEN KE år 7 Mälarhöjdens skola.
Vad är energi? Åsa Kallebo, Stenungskolan, Stenungsund –
Miljö kemi.
LUFT OCH VATTEN KE år 7 Källängens skola KEMI – luft och vatten
Syns inte men finns ändå
Luft och Vatten.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Atom och kärnfysik.
Meteorologi Läran om vädret
- Luften är en blandning av gaser
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Klimat och miljö.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Luft och vätgas Sidorna 50-79

Luften är en blandning av gaser Luft består mest av kväve, N 2 (78%) I luft finns även syre, O 2 (21%) ”Resten är” ädelgaser, mest Argon. Vi behöver syre för vår andning. Eld behöver syre för att brinna.

oxider När syre förenas med en annan atomsort bildas oxider. T.ex. koloxid, koldioxid, kväveoxid, svaveldioxid Järnoxid = rost

Finns i luften 1 % av luft är ädelgaser. I luften finns det finns mest av Argon Ädelgaserna vill inte reagera med andra ämnen. Därför förekommer de mycket sällan i någon kemisk förening. Ädla grundämnen

Ädelgaser Längst till höger i periodiska systemet finns ädelgaserna. Helium Neon Argon Krypton Xenon Radon

Kemiska beteckningar He Ne Ar Kr Xe Rn Helium Neon Argon Krypton Xenon Radon

Skyddsgaser Eftersom ädelgaser inte vill reagera med andra ämnen kan man använda dem som skyddsgaser.T.ex. vid läkemedelstillverkning då man inte vill att några andra reaktioner ska ske än de man tänkt sig.

I glödlampor I äldre glödlampor finns en glödtråd av wolfram (W) Om det fanns luft i gammaldags glödlampor skulle glödtråden brinna upp direkt. Därför använde man argon eller krypton

Lysrör I lysrör och neonskyltar finns gasen neon. Ett neonrör lyser med orange till röd färg Man kan åstadkomma andra färger genom att blanda in andra ädelgaser t.ex. krypton. Tillsätter man argon blir färgen mer blå.

Helium He En väldigt lätt gas Gasballonger Luftskepp

xenon Xe Xenon används i nyare bilstrålkastare Ger ett mer naturtroget ljus Plasmaskärmar har oftast en blandning av Ne och Xe

Radon Radioaktiv gas som kan ge lungcancer Rn kan finnas naturligt i bergrund och i grundvatten. Blåbetong var ett numera förbjudet byggnadsmaterial

Ozon Ozon består av tre syreatomer O 3 Marknära ozon kan uppstå när solen lyser på bilavgaser. Farligt för djur och växter Hos människor är det lungorna som skadas

Ozonskiktet Högt upp i atmosfären bildas ozon då solen lyser på syremolekyler. Ett ozonskikt bildas. Ozonskiktet skyddar oss mot farlig UV-strålning

Freoner förstör Ozonskiktet I gamla kylskåp finns ett kylmedia, freon. Freon förstör ozonskiktet. Freon användes som drivgas och kylmedia mellan 1930 och 1990 Freon är förbjudet i de flesta länder. Avgaser från t.ex. flygplan förstör också ozon.

Ozonhål Normalt råder balans mellan syremolekyler och ozonmolekyer. Avgaser och freoener förstör ozonlagret så att det har bildats hål Ozonhål gör att farlig UV strålning passerar atmosfären. Risk för hudcancer och synskador

Använd solskyddsfaktor och solglasögon med UV skydd Ibland är ozonskiktet tunnare även över Sverige. Varningar i radio och TV Det är sunt att skydda sig mot alltför intensiv solstrålning Freonerna håller på att försvinna och vid 2050 hoppas man att ozonskiktet ska vara helt igen.

CO 2 Bildas bl.a. när något brinner och när djur och människor förbränner mat. CO 2 är en förutsättning för fotosyntesen 6CO 2 +6H 2 O+ ljusenergi  C 6 H 12 O 6 +6O 2 Normalt uppstår en balans mellan koldioxiden som används i fotosyntesen och den koldioxid som frigörs vid bränder och när djur och växter förbränner socker.

Ökad växthuseffekt = global uppvärmning När vi använder fossila bränslen som kol, gas och olja ökar vi mängden CO 2. Detta leder till en global uppvärmning. Om inget görs kan detta få katastrofala följder. Vid användning av sk biobränslen ökas inte mängden CO 2

21 mars, 2014 Koldioxidhalten på Mauna Loa över 400 ppm År 2012 var det globala årsmedelvärdet 393 ppm.

Växthuseffekt Koldioxiden i atmosfären fungerar som ett växthus. Värmestrålning från solen släpps in men kommer inte lika lätt ut. Utan växthuseffekt skulle medeltemperaturen vara ca -18 grader på jorden. Därför kan man säga att växthuseffekten är en förutsättning för liv på jorden

CO 2 ökar växthuseffekten

Nödvändig växthuseffekt Utan växthuseffekt skulle jorden vara en kall planet. Jorden skulle troligtvis vara täckt av is Den globala uppvärmningen oroar

Biobränslen Genom att använda biobränslen Etanol, raps Vid förbränning bildas CO 2 Men vi ökar vi inte mängden koldioxid

Effekter om den globala uppvärmningen fortsätter Glaciärer smälter Vattennivån stiger Varma hav kan ta upp mindre CO 2 Tundran tinar och metangas frigörs Torka Mer nederbörd

Pumpa ned CO 2 i bergrunden Försök pågår bl.a. på Island

Giftiga oxider CO bildas vid ofullständig förbränning Svaveldioxid kommer från förbränning av olja Kvävedioxider kommer främst från bilavgaser. När dessa oxider blandas med luft bildas surt regn Surt regn skadar sjöar och mark Man kan undvika en del av dessa oxider med hjälp av katalysatorer och rökgasfilter

Smog uppstår när rök och bilavgaser bildar en giftig dimma över stora städer. Sotpartiklar från förbränning och partiklar från vägbanor har vassa kanter och skadar slemhinnorna i våra lungor. Detta kan leda till ökade problem med hjärt- och kärlsjukdomar samt allergier Smog och sotpartiklar

Vätgas, en energirik gas Vätgas kan framställas ur vatten. Vätgas kan användas som bränsle I en bränslecell blandas vätgas och syrgas. Elektricitet uppstår. Enda biprodukten är vattenånga. Dyrt men effektivt.