Sjuksköterskans förhållningssätt och erfarenheter i omvårdnaden till patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Tema I – omvårdnadsvetenskaplig forskning och forskningsprocessen. Malin Bergström Johnsson och Marie-Louise Posse.

Vårt ämnesområde Vi har valt detta ämnesområde för att; -Psykisk ohälsa förekommer överallt – både inom den somatiska- och den psykiatriska vården. -Patienter med psykisk ohälsa behandlas även av vårdpersonal utan specialistutbildning. -Kunskap om psykisk ohälsa är viktigt för att kunna ge en god omvårdnad. Vi kommer att undersöka; -Sjuksköterskans förhållningssätt och erfarenheter till patienter med psykisk ohälsa ur ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv. -Artiklar som vi väljer, kommer vi kvalitetsbedöma med hjälp av granskningsprotokoll enligt Willman, Stoltz och Bathsevani (2011). -Vi kommer också undersöka skillnaderna i relation till andra discipliners perspektiv. Enligt svensk sjuksköterskeförening (SSF, 2009) är det viktigt att sjuksköterskan är öppen för samarbete och kommunikation med olika professioner för att vården ska kunna tillgodose patientens behov.

( Competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. (Svediene, Jankauskiene, Kusleikaite, & Razbadauskas, 2009) Syftet - att undersöka allmänsjuksköterskors kompetens som vårdar patienter med psykisk ohälsa på somatiska avdelningar. Metod – Kvantitativ studie. -Observationsstudie. En icke-experimentell studie som innebär att forskarna vill studera effekter av en orsak, där forskarna inte kan manipulera en oberoende variabel (Polit & Beck, 2014). -En anonym enkät användes som bestod av 29 frågor indelade i fyra olika teman.

-Urvalet bestod av 128 stycken allmänsjuksköterskor i åldrar år. Deltagarnas kön framgår inte. Det var totalt 140 formulär som delades ut, 135 stycken svarade och varav sju stycken ansågs ogiltiga. -Inkluderingskriterier var endast sjuksköterskor som arbetade på somatiska avdelningar med minst ett års erfarenhet. Inga exkulsionskriterier angavs. -En statistisk dataanalys genomfördes med hjälp av Spearmans rangkorrelationskoefficient, vilket är en statistisk metod för att beräknas samband mellan variabler när det till exempel har enstaka extrem värden (Segesten, 2006). En korrelationsanalys av variabler utfördes. Enligt Billhult och Gunnarsson (2012) är denna analys en sambandsanalys som visar hur saker och ting hänger ihop och hur något kan förutsägas. En dator ser på insamlad data för att hitta ett matematiskt sätt att beskriva dessa på.

Koppling till omvårdnadsvetenskap Allmänsjuksköterskors kompetens undersöks – enligt SSF (2009) krävs kunskap och färdighet i omvårdnad med kombination av kunskap av andra ämnen som till exempel medicinskvetenskap för att sjuksköterskan ska kunna utöva sitt yrke. Sjuksköterskeyrket är en profession, som bland annat innebär att sjuksköterskan ska ansvara för forskning- och kunskapsbildning inom sitt område (SSF, 2009). Enligt Socialstyrelsen (2005) bör sjuksköterskan ha förmåga att självständigt reflektera över sina egna styrkor och svagheter i den egna professionella kompetensen.

Andra discipliners perspektiv Hur AT-läkares (allmäntjänstgörande läkare) kompetens om hur psykisk ohälsa behandlas och utredes inom den somatiska vården. – Enligt Socialstyrelsen (2015) ska en AT-läkare ha grundläggande kunskaper om utredning och behandling av psykiatriska tillstånd som kan handläggas av alla läkare.

Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care (Björkman, Angelman & Jönsson, 2008) Syftet – att undersöka attityder mot psykisk ohälsa och mot individer med psykisk ohälsa hos sjukvårdspersonal på somatiska eller psykiatriska avdelningar. Specifik forskningsfråga – är sjukvårdspersonalens attityder mot psykisk ohälsa olika beroende på dess kön, ålder, yrkeserfarenhet och typ av profession? Metod – Kvantitativ studie. -Observationsstudie med tvärsnittsdesign. Enligt Polit och Beck. (2014) innebär tvärsnittsdesign att data är insamlad vid ett tillfälle, ibland även insamlad vid olika sorters grupper, till exempel inom ålder eller kön. Studien utfördes på en psykiatrisk- och en somatisk avdelning.

-Ett bekvämlighetsurval användes. Enligt Segesten (2006) innebär ett bekvämlighetsurval att alla individer som finns tillgängliga får ingå i studien, exempelvis all personal på en avdelning. Inga inkluderings- eller exkulsionskriterier användes. Av 150 stycken anställda, så deltog 120 stycken, det vill säga 80 % av urvalet. -Deltagarna fick en enkät som innehöll 11 olika påståenden om närhet till individer med psykisk ohälsa. Svarsalternativen var antingen ja eller nej. För att undersöka vårdpersonalens attityder så fick deltagarna ytterligare ett frågeformulär relaterat till synen på olika psykiatriska sjukdomar. Datainsamling gjorde kontinuerligt under 3 veckors period. -Analysmetoden som användes var med hjälp av Pearsons produkt-moment korrelationskoefficient, vilket är enligt Segesten (2006) en statistisk metod som används för att räkna ut graden av linjärt samband mellan normalfördelad intervalldata. Ett exempel är sambandet mellan en persons längd och vikt, det vill säga olika variabler. -Skillnader mellan deltagarna analyserades. Sambandet mellan oberoende variabler och attityder till specifika psykiska sjukdomar säkerställdes.

Koppling till omvårdnadsvetenskap Sjuksköterskors attityder undersöks – enligt ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (SSF, 2014a) ska sjuksköterskan ge omvårdnad respektfullt oberoende av bland annat ålder, kön, funktionsnedsättning, sjukdom eller social ställning. Sjuksköterskan ska vara professionell genom att visa respekt, medkänsla och vara lyhörd till människor i behov av vård. Sjuksköterskan bör också ta ställning till oetiska metoder och förhållanden (SSF, 2014a).

Andra discipliners perspektiv Hur undersköterskans attityd till psykisk ohälsa kan påverka förmågan att tillgodose god vård- och omsorg till patienter. - Undersköterskans arbetsinnehåll är vård- och omsorg. Med omsorg avses insatser som består av att hjälpa människor med olika funktionshinder och/eller särskild behov för att hantera vardagen. En av undersköterskans yrkesspecifika kvalifikationer är att uppmärksamma och ta hänsyn till attityder som har betydelse i ett vård- och omsorgsarbete (Socialstyrelsen, 2006).

The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. (Reed & Fitzgerald, 2005) Syftet – att undersöka attityder till psykisk ohälsa hos sjuksköterskor på landsbygden och hur det påverkar omvårdnaden, vilka problem sjuksköterskorna associerar med att ge en god vård och påverkan av utbildning, stöd och erfarenhet. Metod – Kvalitativ studie. -Deskriptiv forskning. Enligt Segesten (2006) innebär deskriptiv forskning att skapa kunskap om beskrivning, synliggörande eller klassificering av företeelser som det inte finns tidigare forskning om. Denna metod valdes för att området är begränsat inom forskningen och forskarna ville främja förståelse för attityder och uppfattningar av de problem som påverkar sjuksköterskors möjlighet att ge en god omvårdnad till personer med psykisk ohälsa.

-Målgruppen var sjuksköterskor som arbetade på två olika avdelningar på ett sjukhus på landsbygden. Kön och ålder framgår inte. -Ett stratifierat slumpmässigt urval användes, vilket innebar att alla hade samma chans till att bli valda. Enligt Segesten (2006) innebär det ett slumpmässigt urval efter att populationen delats in i relevanta grupper. Risken för bias, att forskarna hade relation med deltagarna, minskades. Segesten (2006) skriver att bias innebär ett systematiskt fel i undersökningen som kan snedvrida resultatet. -Inga inklusionskriterier. Specialistsjuksköterskor eller de som inte hade direkt kontakt med patienterna exkluderades. -10 sjuksköterskor deltog i semi-strukturerade intervjuer som bandinspelades. Enligt Polit och Beck (2014) innebär det öppna frågor där forskarna anpassar sig till vad som kommer upp i intervjun och tar hänsyn till specifika ämnen som ska ingå.

-Analysmetodens bestod av att intervjuerna transkriberades och analyserades för att identifiera teman och relationer mellan data med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Enligt Segesten (2006) kategoriserar forskaren innehållet och räknar eventuellt hur ofta vissa företeelser förekommer. -Kvalitén på studien kontrollerades genom tillämpning av pålitlighet, trovärdighet, bekräftande och överförbarhet. Pålitligheten säkerställdes genom en noggrann kontroll av arbetet med forskarhandledare och åtgärder som vidtogs för att öka trovärdigheten för studien. Beskrivning av studiegruppen, plats, forskningsprocessen och tolkning ger läsaren en möjlighet att överföra resultat till andra sammanhang och urval.

Koppling till omvårdnadsvetenskap Forskningen fokuserade på upplevelser och erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa – SSF (2014b) skriver att människosynen ligger till grund för värderingar och har betydelse för av omvårdnaden och för möjligheten att ge god omvårdnad. Människan är en generell och unik varelse som ska bemötas personligt efter sina unika förutsättningar. Uttrycket värdegrund beskriver vårt förhållningssätt och utgör de utgångspunkter som vi har gentemot våra medmänniskor i vardagslivet eller verksamheten. Det handlar om relation och möten mellan människor. En värdegrund för omvårdnad är av stor betydelse för utveckling av omvårdnadsvetenskap och dess tillämpning inom sjuksköterskans profession (SSF, 2014c).

Andra discipliners perspektiv Hur påverkar AT-läkares upplevelser och erfarenheter möjligheten att självständigt kunna utföra psykiatrisk anamnes och bedöma psykisk status. - AT-läkares upplevelse och erfarenhet ska grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet för att kunna utöva sakkunnig och omsorgsfull vård och behandling (Socialstyrelsen, 2015).

Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study (Liggins & Hatcher, 2005). Syftet – att beskriva och undersöka patienters och sjukvårdpersonals erfarenheter av stigma i samband med psykisk ohälsa på ett allmän sjukhus. Metod – Kvalitativ studie. -Grounded Theory studie. Enligt Polit och Beck (2014) innebär grounded theory en metod för att samla ihop och analysera data som syftar till att utveckla en teori inom sociala processer inom vetenskapliga discipliner. - Deltagarna i studien bestod av två grupper: fem patienter och fem vårdpersonal med akademisk utbildning. Det var fyra kvinnliga patienter och all vårdpersonal var kvinnor. Deltagarna var mellan år.

Patienterna i studien var inneliggande på en medicinsk- och en kirurgisk avdelning. Ett riktat urval användes för att identifiera två undergrupper av patienter - de som hade sjukdomshistoria av psykisk ohälsa och de som inte hade historia av psykisk ohälsa. Enligt Segesten (2006) innebär ett riktat urval att forskaren/forskarna väljer ut sina deltagare i förväg, utifrån vissa uppställda kriterier. -Inklusionskriterier var patienter i åldrar år. Exklusionskriterierna var bristande kunskap i engelskaspråket, före detta patienter till en av forskarna och/eller försämring i den fysiska eller psykiska hälsan. Vårdpersonalen identifierades med hjälp av patienterna som deltog i studien. I denna studie var det vårdpersonal som skickade remisser till psykiatriska kliniker vid misstanke om psykisk ohälsa. -Exklusionskriterierna var om patienterna i studien inte gav samtycke till att personalen deltog i studien, på grund av sekretess. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Patientgruppen och personalgruppen fick olika typer av intervjufrågor.

Intervjuerna bandinspelades och sedan transkriberades för initial kodning med hjälp av ett kvalitativt analysprogram. Analysen började direkt efter första intervjun. Alla deltagare analyserades tillsammans, det ger forskarna ytterligare möjlighet att jämföra och leta efter likheter och skillnader. Detta är grundläggande i en Grounded Theory analys. Utifrån dataanalysen bildades kategorier och teman. Sex teman identifierandes.

Koppling till omvårdnadsvetenskap Studien undersöker patienters erfarenheter av stigma i samband med psykisk ohälsa på ett allmän sjukhus. - Enligt Socialstyrelsen (2005) ska sjuksköterskan ha en god kännedom och värna om patientens rättigheter/möjligheter och kunna förmedla kontakt med rätt instans. Forskningen beskriver även sjukvårdspersonals erfarenheter av stigma i samband med psykisk ohälsa på ett allmän sjukhus. - Enligt Socialstyrelsen (2005) ska sjuksköterskan agera adekvat i händelse av oprofessionellt yrkesutövande hos medarbetare.

Andra discipliners perspektiv Hur fysioterapeuters stigma till psykisk ohälsa kan påverka förmågan att hjälpa patienterna att stärka sin hälsa och förebygga sjukdomar och skador. -Enligt Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR, 2009) är fysioterapeuternas huvudsakliga uppgift att genom rörelser främja hälsa, förebygga och behandla olika hälsoproblem samt sjukdomar eller skador.

Referenser Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (s ). Lund: Studentlitteratur. Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: a cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund [LSR]. (2009). Sjukgymnastik som vetenskap och profession. Stockholm: Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. Från, /Definition%20av%20sjukgymnastik%20som%20vetenskap%20och%20profession.pdf. Liggins, J., & Hatcher, S. (2005). Stigma toward the mentally ill in the general hospital: a qualitative study. General hospital Psychiatric, 27(5), Polit, D.F., & Beck, C.T. (2014). Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippinncott Williams & Wilkins.

Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), Segesten, K. (2006). Vårdforskningens begrepp. Lund: Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2006). Vård- och omsorgsassistenters kvalifikationer. Grundläggande nivå. Hämtad 13 november, 2015, från Socialstyrelsen, 20_ pdf. Socialstyrelsen. (2015). Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare. Hämtad 12 november, 2015, från Socialstyrelsen, Svediene, L., Jankauskiene, L., Kusleikaite, M., & Razbadauskas, A. (2009). Competence of general practice nurses caring for patients with mental health problems in the somatic departments. Medicina (Kaunas), 45(10), Svensk sjuksköteförening [SSF]. (2009). Sjuksköterskans profession. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från, publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf. Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen.

Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2014a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från, publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf. Svensk Sjuksköterskeförening [SSF]. (2014b). Omvårdnad och god vård. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från, om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf. Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2014c). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från, publikationer/vardegrund.for.omvardnad_2014.webb.pdf. Willman, A., Stoltz, P., & Bathsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.