KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
förbättra det finländska arbetets och de finländska företagens konkurrenskraft, öka den ekonomiska tillväxten, skapa nya arbetstillfällen, stöda anpassningen av den offentliga ekonomin, främja lokala avtal genom kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen. MÅLSÄTTNINGEN MED KONKURRENSKRAFTSAVTALET ÄR ATT 2Konkurrenskraftsavtalet
3Konkurrenskraftsavtalet drar tillbaka tvångslagarna som den bereder, drar tillbaka de tilläggsnedskärningar och skattehöjningar på 1,5 miljarder som finns inskrivna i regeringsprogrammet som ett alternativ till avtalet, verkställer de skattelättnader som nämns i regeringsprogrammet. FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KONKURRENSKRAFTSAVTALET ÄR ATT REGERINGEN
Kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen förlängs med ett år ➤ Lönerna förblir oförändrade under avtalsperioden. Under förhandlingsrundan som inleds hösten 2017 förs branschvisa förhandlingar. KOLLEKTIV- OCH TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTALEN 4Konkurrenskraftsavtalet Den årliga arbetstiden för personer som arbetar heltid förlängs med i genomsnitt 24 timmar från början av 2017 utan att förtjänstnivån ändras. ARBETSTIDEN Semesterpenningen för anställda inom den offentliga sektorn minskar med 30 procent åren 2017–2019. SEMESTERPENNINGEN INOM DEN OFFENTLIGA SEKTORN
Arbetstagarens arbetspensionsavgift stiger gradvis med sammanlagt 1,2 procentenheter 2017–2020. Arbetsgivarens arbetspensionsavgift sjunker samtidigt med motsvarande belopp. Arbetstagarens arbetslöshetsförsäkringsavgift stiger 2017– 2018 med sammanlagt 0,85 procentenheter. Arbetsgivarens genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringsavgift sjunker samtidigt med motsvarande belopp. Arbetsgivarens socialskyddsavgift sjunker 2017–2019 med minst ungefär en procentenhet. Från 2020 är sänkningen av arbetsgivarens socialskyddsavgift permanent minst 0,58 procentenheter. SOCIALFÖRSÄKRINGSAVGIFTERNA 5Konkurrenskraftsavtalet
Förbättringarna i omställningsskyddet gäller arbetstagare som blir uppsagda av produktionsmässiga och ekonomiska skäl, och som har varit anställda av arbetsgivaren i minst fem år. Förändringarna förpliktar arbetsgivare som har minst 30 anställda. Förbättringarna: ➤ Arbetsgivaren måste erbjuda den uppsagda rätt till träning och utbildning som främjar återsysselsättning. ➤ Värdet på träningen och utbildningen ska motsvara den anställdas personliga lön, men ändå minst en genomsnittlig månadslön inom företaget eller den offentliga organisationen. ➤ Den uppsagda har rätt till tjänster inom företagshälsovården i ett halvår efter att skyldigheten att arbeta har upphört. ARBETSTAGARNAS OMSTÄLLNINGSSKYDD 6Konkurrenskraftsavtalet
Det skapas ingen specifik lagstiftning för lokala avtal. Fackförbunden och arbetsgivarförbunden förhandlar om hur man i kollektivavtalen kan förbättra möjligheterna till lokala avtal: ➤ En överlevnadsklausul som ska trygga arbetsgivarens verksamhet och arbetstillfällena genom att man anpassar arbetsvillkoren i en situation där arbetsgivaren råkar ut för ekonomiska svårigheter som gör att arbetstillfällena är hotade. ➤ Förtroendemännens verksamhetsförutsättningar utvecklas samtidigt som man utökar möjligheterna till lokala avtal. ➤ Hur lokala avtal ska träda i kraft utan att de godkänns på förbundsnivå. ➤ Möjligheten att ta i bruk en arbetstidsbank. DET LOKALA AVTALANDET I KOLLEKTIVAVTALEN 7Konkurrenskraftsavtalet
Endast följande ändringar i lagstiftningen görs gällande lokala avtal: ➤ Icke-organiserade företag får samma rättigheter och skyldigheter gällande lokala avtal som organiserade företag, det vill säga företag som hör till ett arbetsgivarförbund. (Ändringen ska inte träda i kraft på grund av motståndet av Företagarna i Finland) ➤ Också tvister som gäller lokala avtal vid icke-organiserade företag avgörs i arbetsdomstolen. (Ändringen ska inte träda i kraft på grund av motståndet av Företagarna i Finland) ➤ I arbetslöshetsskyddet och lönegarantin tryggas arbetstagarens ställning så det är lönen innan överlevnadsklausulen togs i bruk som används som grund när man beräknar hur stort belopp som ska utbetalas. ➤ Samarbetslagens tillämpningsområde utvidgas att gälla också filialrörelser ÄNDRINGARNA I LAGSTIFTNINGEN GÄLLANDE LOKALA AVTAL: 8Konkurrenskraftsavtalet
Vuxenutbildningsstödets grunddel omvandlas inte till ett lån, vilket regeringen har föreslagit. Den maximala längden på vuxenutbildningsstödet förkortas från 19 till 15 månader och grunddelen sänks med 15 procent. Förändringarna i vuxenutbildningsstödet träder i kraft VUXENUTBILDNINGSSTÖDET 9Konkurrenskraftsavtalet Centralorganisationerna föreslår att regeringen bereder förändringar i arbetslagstiftningen och det inkomstrelaterade socialskyddet på trepartsbasis tillsammans med arbetsmarknadsparterna. FÖRHANDLINGSKULTUREN
Fackförbunden och arbetsgivarförbunden för innan utgången av maj branschvisa tillämpningsförhandlingar. Förhandlingarna gäller hur man genomför de förändringar som konkurrenskraftsavtalet förutsätter i kollektivavtalen eller tjänstekollektivavtalen i de olika branscherna. Centralorganisationerna på arbetsmarknaden bedömer den 1 juni om avtalet är tillräckligt täckande och om regeringen har vidtagit åtgärder som stöder avtalet. Avtalet träder inte i kraft om avtalet saknar tillräcklig täckning eller om regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder. TILLÄMPNINGSFÖRHANDLINGARNA 10Konkurrenskraftsavtalet
INVERKAN PÅ KÖPKRAFTEN 2017– Konkurrenskraftsavtalet Arbetstagarnas nettolön minskar i medeltal med 1,6 procent under åren 2019–2020 eftersom socialförsäkringsavgifterna höjs. Samtidigt bromsar de sänkta arbetskraftskostnaderna inflationen med 1,2 procent, vilket betyder att nettolönen egentligen minskar med 0,4 procent. Att semesterpenningen för anställda inom den offentliga sektorn tillfälligt skärs ner leder till att arbetstagarnas nettolön minskar med 1,2 procent år Effekten fortsätter fram till år 2019, då semesterpenningen återställs. Om sysselsättningen förbättras som en följd av konkurrenskraftsavtalet så kommer arbetstagarnas sammanlagda köpkraft att växa med 1,1 procent de följande fyra åren.
VILLKORLIGA TILLÄGGSÅTGÄRDER 12Konkurrenskraftsavtalet Regeringen hotade i sitt program med att genomföra nedskärningar och skattehöjningar till ett värde av nästan 1,5 miljarder euro om arbetsmarknadsparterna inte når ett avtal.