Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

Näringslära Energiintag för olika energibehov
Energigivande näringsämnen
Ät rätt För att träna lätt.
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Kost för idrottare.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Skol maten Klubbgerdsskolan ca 130 elever Klass 2.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Kost för idrottare.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
Energigivande näringsämnen
Och terminens avsnitt handlar om……….
ÄMNENA I MATEN.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
4 saker att tänka på Energibehov Energibalans Kvalité Timing.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
4 saker att tänka på Energibehov Energibalans Kvalité Timing.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
Presentationens avskrift:

Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:

Protein, fett och kolhydrater behövs för att få energi så att du orka tänka, arbeta och idrotta.

Näringsfördelning Normalt fysiskt aktiv person Kolhydrater 55-60% Fett 25-30% Protein 10-15% Energibalans – Energiintaget=energiförbrukning

kolhydrater Idrottarens viktigaste energikälla. Ger kroppen energi. Kroppens raketbränsle. Sockerarter, stärkelse och fibrer. Långsamma vs. Snabba kolhydrater

Kolhydrater Godis (socker) Mat (fullkorn)

Protein Kroppens byggstenar (nya celler och reparation av celler) Energireserv när kolhydraterna tar slut. Fisk, ägg, kött och mjölk. Vanlig kost täcker det dagliga behovet. 1 gram = 17kj eller 4kcal

Protein och träning Dagliga behovet täcks av vanlig kost. 0,8g/kg kroppsvikt. 60kg = 48 g protein. Vid hård träning ökar behovet med ca 10%. 1-1,5 g/kg kroppsvikt. Proteinpreparat; ??

Protein innehåll Proteinrik: Proteinrik: FISK, KÖTT OCH ÄGGBÖNOR OCH LINSER och ÖVRIGT per 100 gramper 100 gram Tonfisk: 23 gSojabönor: 34 g Kyckling: 22 gRöda linser: 27 g Nötkött: 22 gBruna linser: 25 g Makrill: 20 gJordnötter 25 g Fläskkött: 19 gMungbönor: 24 g Blandfärs: 19 gVita bönor: 21 g Nötfärs: 19 gKikärter: 20 g Lax: 18 gBruna bönor: 19 g Torsk: 18 gKeso 12 g Ägg: 12 g (ett ägg ca 7g)Tofu: 8 g Böngroddar: 3 g Gröna bönor: 2 g Banan 1g (22g kolhydrater)

Reklam produkter

Fett Koncentrerad energi. Viktigt för den aktiva idrottaren. Räcker länge, används när vi jobbar under längre tid och lägre intensitet. Vid hård träning ska man inte ta bort fett ur sin kost. Ger dubbelt så mycket energi jämfört med protein och kolhydrater

Vitaminer och mineralämnen behövs för att bilda skelett samt för att bygga upp och reparera kroppen.

Vitaminer är kroppens ”verktyg”. De behövs för att kroppen ska läka och för att vi ska undvika att få sjukdomar. A-vitamin. Synen, huden och tillväxten D-vitamin. Skelett och tänder. C-vitamin. Hjälper kroppen att ta upp järn vilket leder till mkt annat.

Vatten löser upp näringen i maten och skickar ut den till kroppens olika delar. Kroppens transportsystem Kroppen består av 50-65% vatten. Du behöver få i dig 2-3 l vätska/dag. Vid träning ökar behovet.

Tallriksmodellen hjälper dig välja mat i rätt proportioner. Potatis, pasta, bröd Kött, fisk, ägg, baljväxter Grönsaker, frukt, rotfrukter

Matcirkeln hjälper dig att välja rätt mat. Grönsaker Potatis, rotfrukter Bröd, mjöl, gryn Smör, margarin, olja Mjölk, ost Kött, fisk, ägg Frukt, bär