Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Advertisements

ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Kolets kretslopp Det finns kol i nästan allting som vi äter och dricker. Kol är en viktig byggsten i allt levande och eftersom allt levande föds, växer,
Inre kraft: Jordbävning
Viktiga begrepp inom exogena processer
Jordens processer som formar jordytan
Tunneldalar i Stockholm-Uppsala regionen
LANDHÖJNINGEN Det stora trycket från inlandsisen gjorde att jord- skorpan pressades ner … ända upp till 700 m. När isen dragit sig tillbaka låg därför.
Naturtyper, väder och klimat
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Jordens klimat.
Värme och väder del 2.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Innehåll Kunskapen om livet Tro & Vetande
Sveriges olika landformstyper
Isens verkningar Varför blir det istid?.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Sammanfattning fördjupningsuppgift
Yttre krafter Exogena krafter
Nordens geografi Istiden.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Väder- och Klimatförändringar
Jorden o gamla grejer.
Istiden.
Planeten Jorden.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Kolets kretslopp.
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
Vad är det och hur fungerar det?
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring
Vad vet vi om gångna klimat?
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Viktiga ord och begrepp
Vilka är förutsättningarna för liv?
En förenklad och förminskad bild av verkligheten sedd uppifrån himlen Vad är en karta?
Jorden just nu. Från rymdgrus och stoft till urberg 1.Solnebulosan, en protoplanetarisk skiva~ 5 Ga (Giga annum, miljarder år) 2.Det stora bombardemangent.
Kvartärgeologi John Östh. Kvartärtiden En benämning på de senaste 2 miljoner åren –Delas in i pleistocen och holocen (världen efter sista istiden) Under.
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Jorden just nu. Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring,
Jordskorpans sammanställning Kristall struktur av kvarts (SiO 2 )
6330 km Den geologiska tidsskalan Sveriges urberg Öland Gotland Svenska fjällkedjan Skånes kalksten.
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring, Erosion, Sluttningsprocesser.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Sant eller falskt om vatten i Europa. Sant eller falskt Nästan hela Europa omges av hav.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Miljö kemi.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Forntiden.
Vår jord Geografi åk 4.
Hydrologiska cykeln.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Jorden just nu.
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Det geologiska kretsloppet
Yttre krafter Exogena krafter.
Östra Europa Puls Geografi Europa.
Jordens processer som formar jordytan
Geografi Vårterminen år 4 Catharina Glaas
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i manteln - Astenosfären Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring, Erosion (Energi från solen) Sluttningsprocesser (Gravitation) Rinnande vatten transporterar sand och lera till havet Sediment bildar sedimentära bergarter Det geologiska kretsloppet

Fysisk/mekanisk vittring : Berggrunden spricker och bryts sönder - Frostsprängning (Antal frostcykler per år) - Rotsprängning (Biologisk vittning) - Tillväxt av saltkristaller (Kustnära och/eller arida områden) Kemisk vittring : Bergarter och mineral upplöses eller förändras kemiskt -All förbränning - CO 2 Kolsyra -Svavel I kol och olja - SO 2 Svavelsyra -Förbränningsmotorer - NO X Salpetersyra - Organiska syror (Humussyror) från tex. Lavar och barrträd Regolit/vittringsjord Jordlager som bildats genom vittring på underliggande berggrund Vittring

Kalksten (CaCO 3 ) löses upp av syror Vittring på skulpturer och landskap (karstlandskap) Grottor med droppstenar (Stalaktiter och stalagmiter)

Taluskoner i rasbranter Mass wasting, Sluttningsprocesser Ras och skred (Gravitationens verkan)

Blockdiagram över solifluktion (Jordflytning), en dominerande sluttnings- process i periglaciala miljöer, tex. Svenska fjällkedjan Solifluktionslober på en sluttning I svenska fjällen Ploughing rocks Jordflytning

Ung floddal (gullying) bildar Ravin (Canyon) V-formad floddal Mogen floddal med flodplan bildat av flodsediment och begynnande meandring Gammal floddal med vidsträckt flodplan, meandring och korvsjöar (oxbow lakes) Erosion : Rinnande vatten

Meandringens mekanismer

Nilens, Amazonflodens och Mississippis Deltan

Vågerosion på stränder, raukbildning Fårö, Gotland

Spits (Strandsporrar) bildas genom kombinerad verkan av vågors och strömmars erosion

Vinderosion i arida (torra) områden - Sandblästring

Dalglaciär Närområde Tärområde Isens erosion

Erosion: Glaciärer Landformer som bildas av dalglaciärer

Glacial Troughs (U-dalar) and Fiords

Lapporten, Abisko

Varför blir det istider ? Possible Causes of Climate Change and Glaciation Cycles The astronomical hypothesis (variationer I jordbanans form och jordaxelns lutning) – The earth’s orbit changes on a 108,000 year cycle causing the time of perihelion and aphelion to shift a small amount each year. – The shape of the earth’s orbit varies on a 92,000 year cycle. – The earth varies in the tilt of its axis between 24 and 22 degrees on a 40,000 year cycle. – The axis wobbles on a 26,000 year cycle. – Differences in intensity of solar radiation The position of continents on earth Albedo – markens reflektionsförmåga All of these may cause cyclic fluctuations in the receipt of solar insolation as shown below in the Milankovitch Curve

years of climate record from the Vostok ice core, Antarctica En nästan 4000 m lång ispropp uppborrad ur inlandsisen

Isens maximala utbredning för ca år sedan i världen och i nordeuropa Ice coverage at the peak of the latest ice age, years ago

De vita områdena på kartan ovan representerar inlandsisens utbredning för – år sedan. Under denna period hade den senaste inlandsisen sin maximala utbredning. Norra Atlanten täcktes periodvis av havsis (ljust blått) medan sydligare havsområden, exempelvis Medelhavet, var fria från is (blått). Eftersom stora mängder vatten var uppbundet i inlandsisar så stod havsytan betydligt lägre än idag: Det fanns en landförbindelse mellan England - Frankrike och Italien - Sicilien. Den nutida kustlinjen är markerad med en svag grön linje. Klimatet var betydligt kallare än idag och det rådde tundraförhållanden i stora delar av Mellaneuropa (brunt). I södra Europa bredde en stäpp med sporadiska förekomster av träd ut sig (ljust grönt).

Isavsmältningen i nordeuropa under 5200 år

Småland för år sedan

Flyttblock (Erratic) Varvig lera En rullstensås (esker) bildas av sten sand och lera Som transporterats med smältvattnet från inlandsisen och avlagras utanför Jökelportens mynning. Den varviga leran avlagras längre bort från iskanten, med tjock ljusa lager på sommaren då avsmältning och vattenflöde är kraftigt och tunna mörka lager på vintern då avsmältningen stannat av. Isberg med flyttblock

Landhöjning – isen smälte bort och landet flyter upp Havsnivåhöjning – smältvattnet får havets nivå att stiga

Rullstensåsar (svart), Isens rörelseriktning (pilar) och Iskantens läge i uppsalatrakten För ca år sedan. 20 år mellan varje streck Arlanda

6000BP 4000BP 4800BP 2700BP

Uppland för 3000 år sedan, ett skärgårdslandskap

2000 BP1000 BP

Landhöjningen i Nordeuropa och HK (högsta kustlinjen) i Sverige Spår efter istiden : Landhöjning

Spår efter istiden : Rundhällar med isräfflor Stötsida Läsida Isräfflor

Israndsformationer Dödisgropar Moränplatå Rullstenså s Ändmorän

Stentorg,fossil strand som svallats av havets vågor, och som av landhöjningen hamnat långt från stranden

years of climate record from the Vostok ice core, Antarctica En nästan 4000 m lång ispropp uppborrad ur inlandsisen har gett information om växthusgaser och temperatur under nästa en halv milj. år April 2013: 398,4 ppm