Pensionskunskap Linnéuniversitetet Eva Adolphson, Alecta

Hur påverkas pensionens storlek av kortvarigt/långvarigt deltidsarbete? DELTIDSFÄLLAN

Exempel- normalinkomsttagare som är privatanställd Privattjänsteman med den helt premiebestämda tjänstepensionen ITP1. Ingångslön vid 25 års ålder är kronor per månad. Slutar arbeta vid 65 års ålder och går då också i pension. Normal löneutveckling men lite högre löneutveckling i början av arbetslivet. 5 procents avkastning på premiepensionen och 4,3 procents avkastning på tjänstepensionen. DELTIDSFÄLLAN

Total pension: kr/mån HELTID HELA YRKESLIVET SOFIA HELTID 50% 75% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET YAMINA Total pension: kr/mån Total pension: kr/mån HELTID 50% 75% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET CAROLINA HELTID 50% 75% RESTEN AV YRKESLIVET ERIKA Total pension: kr/mån 50% 75% HELTID STÖRRE DELEN AV YRKESLIVET ANDERS Total pension: kr/mån

DELTIDSFÄLLAN Exempel 1 HELTID HELA YRKESLIVET

DELTIDSFÄLLAN HELTID 50% 75% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET Exempel 2 YAMINA HELTID 50% 75% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET Exempel 3 CAROLINA HELTID 50% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET Exempel 4 ERIKA

DELTIDSFÄLLAN HELTID STÖRRE DELEN AV YRKESLIVET 50% 75% Exempel 5 ANDERS

Exempel- höginkomsttagare som är privatanställd Privatanställd tjänsteman med den helt premiebestämda tjänstepensionen ITP1. Ingångslön vid 25 års ålder är kronor per månad. Slutar arbeta vid 65 års ålder börjar då också ta ut sin pension. Normal löneutveckling men lite högre löneökningar i början av yrkeslivet. Vid 30, 35 och 50 års ålder dessutom lönökningar på 10 procent. 5 procents avkastning på premiepensionen och 4,3 procents avkastning på tjänstepensionen. DELTIDSFÄLLAN

Total pension: kr/mån HELTID HELA YRKESLIVET INGRID HELTID 75% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET VICTORIA Total pension: kr/mån

DELTIDSFÄLLAN Exempel 6 INGRID – HELTID HELA LIVET HELTID HELA YRKESLIVET Exempel 7 VICTORIA – DELTID I TIO ÅR HELTID 75% HELTID RESTEN AV YRKESLIVET

Exempel- Kommunalt anställd undersköterska Ingångslön på heltid vid 21 års ålder kronor (inklusive ob-tillägg). Slutar arbeta vid 65 års ålder och börjar då också att ta ut sin pension. I genomsnitt arbetar dock nyanställda undersköterskor knappt 60 procent av heltid och har en genomsnittslön på kronor inklusive ob-tillägg. Normal löneutveckling. 5 procents avkastning på premiepensionen och 4,3 procent på tjänstepensionen. DELTIDSFÄLLAN

Total pension: kr/mån HELTID HELA YRKESLIVET OSVALDO OLIKA DELTIDSLÖSNINGAR STÖRRE DELEN AV YRKESLIVET BERIT Total pension: kr/mån Total pension: kr/mån BÖRJAR JOBBA SENT OCH DELTID STÖRRE DELEN AV YRKESLIVET FATEMA

DELTIDSFÄLLAN BÖRJAR JOBBA SENT OCH DELTID STÖRRE DELEN AV YRKESLIVET Exempel 10 FATEMA – BÖRJAR JOBBA SENT OCH PÅ DELTID HELTID HELA YRKESLIVET Exempel 8 OSVALDO – HELTID HELA LIVET OLIKA DELTIDSLÖSNINGAR STÖRRE DELEN AV YRKESLIVET Exempel 9 BERIT – OLIKA DELTIDSLÖSNINGAR

Förmånsbestämd tjänstepension - deltid Medarbetaren utlovas en viss pensionsnivå i relation till sin slutlön eller i relation till ett genomsnitt av de sista årens pensionsgrundande inkomster. Vissa kan förlora mycket på att minska sin arbetstid i slutet av sitt arbetsliv. Andra kanske nästan inte förlorar något alls. Den som funderar på deltidsarbete i slutet av yrkeslivet bör ta reda på hur tjänstepensionen påverkas. Viktigt göra det innan man gör en överenskommelse med arbetsgivaren om deltidstjänstgöring. DELTIDSFÄLLAN

Övriga arbetsgivarbetalda försäkringar Hans Norin, Unionen

Övriga arbetsgivarbetalda försäkringar Sjukpensionsförsäkring Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) TGL, tjänstegrupplivförsäkring (PBF, premiebefrielseförsäkring) ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR

Sjukersättningar Kollektivavtalad ersättning lagstadgadersättning ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR

ITP sjukpension Utbetalas efter 90 dagars sjukdom Räknas årligen upp med inflation Ålderspensionen från ITP blir oförändrad som om du arbetat med normala löneökningar om du är sjuk hela vägen fram till 65 år Efterskydd tre månader om du slutar din anställning Övriga kollektivavtal ger och fungerar ungefär på samma sätt Kompletterar den allmänna sjukförsäkringen (sjukpenning /sjukersättning/aktivitetsersättning) ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR – –

Sjukpensionsförsäkring Exempel om lönen är kr/månad kr kr Sjuklön Sjukpension från ITP Sjukpension från ITP kr kr kr Sjuklön kr kr kr 8 003kr kr kr ITP sjukpension kr I relation till (ca 75 %) månadslönen Kollektivavtalad ersättning lagstadgadersättning Prisbasbeloppet för år 2016 är kr ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR

Premiebefrielseförsäkring Försäkringen tar över arbetsgivarens premiebetalningsansvar efter normalt 3 månader Premiebefrielseförsäkringen betalar alla ITP- planens premier fortsättningsvis så länge den anställde är sjuk, dock längst till 65 år. Detta omfattar även premier för TFA och TGL. ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR

TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR

TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR

TFA, Trygghetsförsäkring vid arbetsskada ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR Exempel 2: Janne halkar på en oljefläck Janne arbetar som inköpare på ett medelstort företag. Den 2 april har han ett ärende till företagets lager och råkar då halka på en oljefläck. I samband med olycksfallet vrickar han höger fot så illa att han blir sjukskriven i 3 veckor. Janne har en årsinkomst på kronor. Ersättning för förlorad arbetsinkomst Dag % från TFA. Dag 2–14 80 % sjuklön från arbetsgivaren 20 % från TFA. Dag 15–21 På lön upp till kronor får Janne 77,6 % sjukpenning från Försäkringskassan, 10 % kollektivavtalad sjuklön från arbetsgivaren samt 12,4 % från TFA. På lönedel över kronor får Janne 90 % kollektivavtalad sjuklön från arbetsgivaren samt 10 % från TFA

TGL, tjänstegrupplivförsäkring ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR Engångsbelopp vid dödsfall Barntillägg Förmånstagare Makeförsäkring Efterskydd Fortsättningsförsäkring

TGL, tjänstegrupplivförsäkring ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR Engångsbelopp vid dödsfall: - mellan år är grundbeloppet 6 prisbasbelopp ( kr under 2016) - mellan år minskas succesivt beloppet med ett halv basbelopp per år fram till 64 år, därefter är det ett prisbasbelopp mellan år Finns barn under 17 år utbetalas alltid 6 prisbasbelopp Arbeta minst 16 tim/vecka i genomsnitt (minst 8 tim halv TGL)

TGL, tjänstegrupplivförsäkring ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR Barntillägg till varje barn inte fyllt 17 år är barntillägget 2 prisbasbelopp ( kr under 2016) fyllt 17 men inte 19 år är tillägget 1,5 pbb ( kr under 2016) fyllt 19 men inte 20 år är tillägget 1,0 pbb ( kr under 2016)

TGL, tjänstegrupplivförsäkring ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR Vem får ersättningen? (generellt förmånstagarförordnande) 1.make/maka/reg. partner 2.barn/barnbarn 3.föräldrar Ingen förmånstagare – halv basbelopp till begravningshjälp Särskilt förmånsagarförordnande (fysiskt person)

TGL, tjänstegrupplivförsäkring ARBETSGIVARBETALDA FÖRSÄKRINGAR Makeförsäkring - då den försäkrades make/maka avlider och inte har egen TGL. Förutsätter gemensamma barn under 17 år. Efterskydd - 3 månader normalt men kan gälla upp till 24 månader Fortsättningsförsäkring - behålla TGL genom att fortsätta betalas själv

Försäkrings- förmedlares affärsmodeller Hanna Lundberg, Finansinspektionen

Vad är försäkringsförmedling? Lägga fram och föreslå försäkringsavtal eller annat förberedande arbete, Ingå försäkringsavtal för någon annans räkning Hjälpa till med förvaltning och fullgörande av försäkringsavtal Rådgivning och hjälp när man ska ingå ett försäkringsavtal FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Försäkringsförmedlare anknuten till ett försäkringsbolagOpartisk analys eller inte opartisk analys Olika typer av försäkringsförmedling FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Försäkringsförmedling Bolag eller enskild person Sakförsäkring Livförsäkring Kräver tillstånd från Finansinspektionen Lag om försäkringsförmedling God försäkrings- förmedlingsed

Distributionskanaler, MSEK FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER Hämtad från Svensk Försäkrings hemsida

Förmedlarnas provisionsmodeller Äkta arvodering / nettoupphandling Up-front Stock- eller beståndsersättning Gemensam upphandling Klientmedelskonto FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Förmedlarnas provisionsmodeller Ytterligare ersättningar: Kick-back från fonder Ersättning från förvaltnings- och allokeringstjänster Egna fond-i-fonder FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Intressekonflikter Vad har försäkringsförmedlaren för incitament att ge råd om en viss försäkring? Vart kommer ersättningen ifrån? FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Transparens Provisioner och annan ersättning Många alternativ Komplexa lösningar Stora belopp Stora skillnader i kunskap FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Att tänka på Fråga om du inte förstår Vad är avgiften? Vad tjänar förmedlaren? Vilka alternativ finns? FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS AFFÄRSMODELLER

Förhandla Hans Norin, Unionen Ingvar Backle, Svenskt Näringsliv

Agenda Kort presentation av Svenskt Näringsliv och PTK Hur kommer en kollektivavtalad pensionsplan till? Skillnader mellan Sverige och omvärlden Vad har Kollektivavtalade tjänstepensionsplaner inneburit? Svenska modellen - vad är det? FÖRHANDLA KOLLEKIVAVTALADE TJÄNSTEPENSIONSPLANER

Almega Teknik- företagen Energiföretage n IT-Telecom Unionen Sveriges ingenjörer Jusek Kollektivavtal om ITP Antal anställda tjänstemän ca Privata tjänstemän och arbetare Antal företag ca Nämnder Tolkning Upphandling/anslutning Valbara försäkringsbolag Kommunal arbetar förbundet Elektriker förbundet Handels- anställda Byggnads arbetar förbundet Metall arbetare Kollektivavtal om Avtalspension SAF-LO ledarna Fora Antal arbetare ca 1,2 miljoner Och ytterligare ca företag Förvaltar ca 625 miljarder kr Förvaltar ca 400 miljarder kr

Kollektivavtalade tjänstepensionsplaner Varför har vi kollektivavtalade tjänstepensioner? Olika tjänstepensionsplaner på olika avtalsområden Möjlighet att ”lokalt” komma överens om egna lösningar? Skillnad mellan Sverige och andra länder – några nedslag FÖRHANDLA KOLLEKIVAVTALADE TJÄNSTEPENSIONSPLANER

Vad har kollektivavtalade tjänstepensionsplaner inneburit? Tydligare regler Väl fungerande pensionssystem Satt en standard kring bl a det materiella innehållet i en bra tjänstepensionsplan Minskat hindren mot rörlighet på arbetsmarknaden Fått fram bra produkter med lägre avgifter ( i genomsnitt drygt halverade) och högre betyg Ökad konkurrens på tjänstepensionsmarknaden Trygghet för anställda och företag Fred – inga konflikter på arbetsmarknaden Kollektivavtalsgaranti FÖRHANDLA KOLLEKIVAVTALADE TJÄNSTEPENSIONSPLANER

Sammanfattning Finns ett fåtal stora centrala avtal, privat två stycken och sedan ett för kommun och landsting samt ett för statsansällda. Svenska modellen=överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter istället för lagstiftning Har företaget kollektivavtal om tjänstepension omfattas normalt sett alla utom VD. Mycket begränsade möjligheter till avsteg. Ev. önskemål om undantag från att omfattas måste ansökas om till Collectum respektive Fora och först godkännande där kan detta ske. FÖRHANDLA KOLLEKIVAVTALADE TJÄNSTEPENSIONSPLANER

Arbetsgivaren och tjänste- pensionerna Ingvar Backle, Svenskt Näringsliv

Tre pass 1.Arbetsgivarens ansvar för pensionsfrågorna - pass 1 2.Vad är viktigt för att undvika tvister om pension - pass 2 3.När och hur informera medarbetare om pension - pass 3 ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Arbetsgivarens ansvar för pensionsfrågorna Arbetsgivaren ska följa kollektivavtalet På de flesta företag är det bara VD som inte omfattas av de regler som följer av kollektivavtalet Möjligheten att göra ”speciallösningar” istf vad som normalt följer av kollektivavtalen är mycket begränsade. Detta oavsett om det sker på arbetsgivarens eller arbetstagarens initiativ Ev. möjligheter till avvikelser är specificerade i kollektivavtalen. Man kan inte ensidigt på ”företagsnivå” (företag och anställd/anställda) komma överens om något som går utanför kollektivavtalet. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Arbetsgivarens ansvar för pensionsfrågorna Finns önskemål om ”speciallösningar” i företaget måste ansökan om detta ske till Collectum (tjänstemän) eller Fora (arbetare/kollektivanställda) Speciallösningar kan inte implementeras förrän arbetsgivaren erhållit skriftligt besked att detta är möjligt från Collectum alternativt Fora. Dokumentationen ska vara skriftlig. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Arbetsgivarens ansvar för pensionsfrågorna VIKTIGT! En individuell överenskommelse, även om den tillkommit på medarbetarens initiativ, som gör avsteg från kollektivavtalet och som inte erhållit skriftligt godkännande från Collectum och/eller Fora kan innebära t ex att arbetsgivaren kan bli skyldig att teckna premier retroaktivt för de pensioner/försäkringar som följer av kollektivavtalet. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Arbetsgivarens ansvar för pensionsfrågorna Vid minsta fundering/frågetecken kring frågor rörande pensioner/försäkringar samt regler som följer av det kollektivavtal som är tillämpligt på företaget, kontakta er arbetsgivarförbund och/eller Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation Misstag kan bli dyra! ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Vad är viktigt för att undvika tvister om pension Följ kollektivavtalet, avsteg endast möjligt om det finns skriftligt godkännande från Collectum (tjänstemän) och/eller Fora (arbetare/kollektivanställda) Stäm noga av med ert arbetsgivarförbund alt Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation vilka undantag som går att göra (mycket begränsade möjligheter) Hittar ni någon anställd som inte är anmäld/betalas premier till Collectum eller Fora, kontrollera direkt varför inte Vid verksamhetsövergångar/företagsköp gå noggrant igenom vilka pensionslösningar som gäller i respektive bolag och vilka kostnader som följer av dessa samt vad som ska gälla i framtiden. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Vad är viktigt för att undvika tvister om pension Alltid uppdaterad skriftlig dokumentation och där det är lämpligt undertecknat av båda parter Vid anställning, se till att de krav ni som arbetsgivare har rörande tjänstepensionslösning t ex s tiotaggslösning med en viss önskad utformning finns med redan i anställningsavtalet. Att försöka lägga till/ändra villkor/krav/överenskommelser i efterskott kan innebära problem. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Vad är viktigt för att undvika tvister om pension I koncerner, bra med koncernpolicy kring pensioner och försäkringar. I normalfallet rekommenderas samma villkor gäller oavsett vilket koncernbolag man arbetar i (om det är det koncernen önskar). Vid byte inom koncern (mellan olika koncernbolag), skriv in i anställningsavtalet vad som ska gälla i den nya anställningen, t ex fortsatt tiotaggslösning på samma villkor som tidigare. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Vad är viktigt för att undvika tvister om pension Vid erbjudande om att komplettera de kollektivavtalade tjänstepensionsplanerna, t ex med löneväxling är följande viktigt; Varför ger vi detta erbjudande? Ta fram ett tydligt dokument/policy Vilka ska erbjudas möjligheten? Alla/bara om det finns lönedelar över en viss nivå ålder osv? Ta fram utförlig och tydlig information vad erbjudandet innebär. Visa inte bara på fördelarna, utan minst lika viktigt är att lysa på att t ex att sjukersättningen blir lägre liksom föräldrapenningen kan påverkas negativt vid erbjudande om löneavstående/växling. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Vad är viktigt för att undvika tvister om pension Skriftliga avtal där det tydligt framgår vad ett accept av erbjudandet innebär Alla ev. senare ändringar ska vara skriftliga och undertecknade av båda parter. Tycker ni det verkar tungadministrerat och att det blir svårt att följa? Avstå från att ge erbjudandet. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Vad är viktigt för att undvika tvister om pension Skriv in i anställningsavtalet vad som ska gälla på pensionsområdet för den anställde t ex om s k tiotaggslösning med viss utformning ska gälla OBS! Ni kan aldrig (med undantag för VD) komma överens om att byta pension mot t ex lön! Däremot kan ni erbjuda s k löneväxling dvs den anställde avstår en del av lönen för att istället få något annat t ex en kompletterande pensionspremie utöver de avsättningar till pensioner som sker enligt kollektivavtalet. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

När och hur informera om pension Arbetsgivaren har ingen legal skyldighet att specifikt informera om tjänstepensionsplaner. Däremot ska man inom en månad från anställningens början informera om för anställningen tillämpligt kollektivavtal I samband med anställning/förändrad anställning bör man informera om vilken pensionsplan som är tillämplig för medarbetaren Med detta sagt är det dock bra om man som arbetsgivare kan ge mer information inte minst mot att det är en viktig och kostsam förmån som anställda i företag med kollektivavtal omfattas av. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

När och hur informera om pension Hur kan man informera om förmåner och kostnader genom lönebesked intranät m.m. Viktigt att inte bara tydliggöra förmånerna utan även kostnaderna Bra hänvisa till Collectums eller Foras hemsidor liksom Även de bolag som den anställde valt kan ge mer information Medarbetaren har ett ansvar att informera sig. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

När och hur informera om pension Information till medarbetaren skickas ut från Collectum och Fora Collectum och Fora har informativa hemsidor ger en samlad bild försäkringar enl. lag och avtal + privat pensionssparande Ge inga ”investeringstips” Tydliggör att tjänstepensionen är en viktig förmån som faktiskt inte finns på alla företag Och inte minst förklara att det faktiskt är den enskilde medarbetarens ansvar att sätta sig in i dessa frågor välja pensionsförvaltare välja med eller utan familjeskydd o.s.v. ARBETSGIVAREN OCH TJÄNSTEPENSIONERNA

Utvärdering Examination Eva Adolphson, Alecta Alexander Neidert, FI Gunilla Larsen Borg, Linnéuniversitetet

Tack för idag. Lycka till!