Reflexioner över skuggbudgetar Seija Ilmakunnas Direktör, Löntagarnas forskningsinstitut Seminarium ”Skuggbudgeten – analytisk genomgång” Ekonomiska Samfundet

 Några generella iakttagelser  Regeringens budgetsförslag som en jämförelsepunkt  De tre skuggbudgetarna i jämförelse - Socialdemokraterna - De Gröna - Vänsterförbundet - SFP - Kristdemokraterna  Slutsatser I den här framställningen:

Utvecklingen av bruttonationalproduktionen i Finland, Sverige och euroområdet (2000 =100) Källa: Eurostat, Finansministeriet

Offentliga sektorns skuld i relation till BNP (%) Källa: Eurostat, Finansministeriet

Arbetslösheten i Finland, Sverige och euroområdet Källa: Eurostat, Finansministeriet

 Skuldsättningen i förhållande till bruttonationalprodukten bryts före utgången av valperioden  Regeringen gör också alla beslut om besparingar och strukturella reformer som behövs för att täcka hållbarhetsunderskottet på 10 miljarder euro i de offentliga finanserna under valperioden  Den totala skattegraden stiger inte under valperioden Regeringens generella linje i finanspolitiken

 Regeringsprogrammet: omedelbart balansering av den offentliga sektorn, men...  Regeringens budgetförslag: balansering är ganska måttlig 2016 (när man tar hänsyn till den kompletterande propositionen med ökade utgifter på grund av det ökande antal asylsökanden)  Skattelindringarna motsvarar skattelindringarna (ingen anpassningseffekt)  Anpassningseffekten på utgiftssidan är bara omkring 350 milj. euro - ökande kostander för flyktningar och asylsökande Regeringens budgetproposition för 2016

Förändringarna i statens utgifter: Anpassningen är relativt liten 2016 Källa: Planen för de offentliga finanserna (vår 2015), finansministeriet & egna kalkyler 2016 Mrd euro Minskningarna är enligt den kompletterande budgetpropositionen Ökningarna är omkring 540 milj. euro (kostnader för flyktningar och asylsökande, försvaret, interna säkerhet)

Förändringarna i beskattningen Källa: Planen för de offentliga finanserna (vår 2015), finansministeriet & egna kalkyler 2016 Mrd euro

Åtstramningsåtgärder 2012 – 2016 i statens budget Mrd euro

Underskottet i statens finanser 2016 : regeringens budgetproposition och skuggbudgetarna Mrd euro

SDP: Riktlinjerna i jämförelse med regeringens budgetproposition Också intäkter (410 miljoner euro) från SITRAs och Finlands Banks bokräkning

 Relativt stora skattehöjningarna (omkring 900 miljoner euro) används som anpassningsåtgärder  Man tar i bruk ”Financial Activities Tax (FAT)”  Reformering av samfund- och dividendbeskattningen (”Hetemäkis modell”)  Nedskärningarna i utvecklingsbistånd slopas 2/3  ”Arbetslinje” och så kallade Rinnes modell (sysselsättningssedel)  Intäkter från Sitras och Finland Banks bokföring spelar stor roll i balansering av statens finanser - tillfälliga utgifter finansieras med dessa intäkter? SDP: viktiga drag i skuggbudgeten

Gröna: Riktlinjerna i jämförelse med regeringens budgetproposition Mrd euro

 Skattehöjningarna används som anpassningsåtgärder  Reformering av dividendbeskattningen (dividends utdelad av icke noterat bolag)  Minskning av kilometerersättningar och resekostnadsavdrag (sammanlagt 200 miljoner euro), höjning av grundavdrag (-300 miljoner euro)  Nedskärningarna i utvecklingsbistånd slopas  Större underskottet är i regeringens förslag (men skillnaden är inte så stor, 200 miljoner euro)  Noggran motivering för åtgärder + kalkyler Gröna: viktiga drag i skuggbudgeten

Vänsterförbundet: Riktlinjerna i jämförelse med regeringens budgetpropositionen Mrd euro

 Behovet av finanspolitiska stimulanser framme i skuggbudgeten  Nedskärningarna avskaffas  Tillfällig momshöjning (2 procentenheter, 13 månader) - relativt stor, men kortfristig förändring – motivering?  Skillnader i skatt på arbetsinkomster och kapitalinkomster avskaffas  Hur sköter man balanseringen i statens finanser av statens finanser på lång sikt? Vänsterförbundet: viktiga drag i skuggbudgeten

SFP: Riktlinjerna i jämförelse med regeringens budgetproposition Samma mål som i regeringens proposition

 Målet för underskottet är sammanfallande med regeringens mål  Skattehöjningarna används inte som anpassningsåtgärder  Skatteväxling: man minskar skatten på arbete (490 miljoner euro) och ökar skatten på konsumtion (momshöjning 400 miljoner euro)  Nedskärningarna i utvecklingsbistånd slopas nästan helt  Satsningar för regeringens spetsprojekter förminskas  Relativt stor roll för reformer i anpassningen - realismen: hur snabbt kan man minska utgifter med dessa reformer ? -vård- och kommunreform (till exempel) SFP: viktiga drag i skuggbudgeten

Kristdemokraterna : Riktlinjerna i jämförelse med regeringens budgetproposition Mrd euro Samma mål som i regeringens proposition

 Målet för underskottet är sammanfallande med regeringens mål  Orealistisk förtroende på ”dynamiska effekter”  Nedskärningarna i utvecklingsbistånd slopas relativt lite (50 miljoner euro)  Den viktigaste reformen på skattesidan: ett avdrag för företagare (131 miljoner euro) Kristdemokraterna: viktiga drag i skuggbudgeten

Frågor där oppositionspartierna är ganska eniga, till exempel:  Nedskärningarna borde avskaffas (helt och hållet eller delvis) gällande: - utvecklingsbistånd - satsningar på utbildning Vad är de faktorer som förorsakar skillnader?  Behovet av stimulansåtgärder/målet för underskottet  Borde man använda skatter som anpassningsåtgärder? Likheter och olikheter

 Skuggbudgetarnas kvalitet har stigit i jämförsele med förra året  Många skuggbudgetar beskriver också den ekonomiska situationen  Det är positivt att man har använt Riksdagens Informationstjänst effektivt  Det är svårt att se den totala bilden när siffrorna är givna i jämförelse med regeringens proposition  Det vore nyttig att partierna kunde ge en summering av de viktigaste skillnaderna i huvudlinjen i jämförelse med regeringens ekonomiskpolitisk linje Några generella iakttagelser

TACK!