Husteknikservice och energisanering Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober2008-maj2009 Ahmad Azizi
Advertisements

Energieffektiva strukturer: Genomföringar Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska.
Nya Glasögon Utbildning av yrkeslärare i hållbart byggande och energieffektivisering.
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering Delkurs Uppvärmningssystem Roland Jonsson, HSB:s Riksförbund Webbutbildning för att bli EEF-samordnare.
Induktionsspis En induktionsspis fungerar helt annorlunda än andra värmekällor. På en sådan spis är det nämligen bara grytan eller stekpannan som blir.
Mot en integrerad europeisk marknad för el Lars Bergman Handelshögskolan i Stockholm 26 maj 2016.
I detta projekt var uppgiften att konstruera en av flera plattor som tillsammans formar en mindre ”stad”. Denna stad ska vara en plattform för mindre.
Med efterföljande After Work. Repetition från tidigare samt nyheter och fördjupning Intresseinriktningarna och kunskaperna är olika. Möjlighet till att.
ELD OCH BRAND. Skillnad Vad är skillnaden mellan en eld och en brand?  Eld har man kontroll över och det är något man medvetet vill ha.  Brand är en.
Nilfisk FLOORTEC R 985 Prova en säker och mer hållbar sopmaskin
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Ahmad Azizi Presentation av genomförda paneler om: Boendefrågor, Folkhälsa och Hemkänsla oktober2008-maj2009 Ahmad Azizi
Välkomstbrev samt information för nyinflyttade.
Tilläggsisolering på vinden Välkommen till framtidens 50-tal
Väder.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Rankine cykel.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Religion.
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Kapitel 20 Vi lär oss om: Skillnaden mellan reversibel och irreversibel process. Förbränningsmotorer. Hur kylskåp och motorer hänger ihop. Hur termodynamikens.
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Miljöinsatser vid retur-automaten
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Energikartläggning Vad innebär det?.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samfälligheten Nattsländan, årsmöte
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Behovsstyrd ventilation
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Enkät i gymnasieskolan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Hur blev värmen över 90 % fossilbränslefri i Helsingborg?
Det går bra nu. Men sen kommer….
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Extrastämma
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Enkät i gymnasieskolan
Utveckling och samordning av virkesmätningen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Instruktioner för tävlingsledare
Presentationens avskrift:

Husteknikservice och energisanering Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns på webbplatsen.

Inneluften ”känns” unken då man kommer in. Fönster och speglar hålls immiga för en längre tid, i fuktiga rum. Ventiler saknas, är stängda eller tilltäppta. Undertryck hörs som en susning då man öppnar dörrar eller fönster En pappersark hålls inte fast i avloppsventilen Då man använder sig av luftuppvärmning, finns det en fara att den stora luftomväxlingsbehovet förorsakar en känsla av drag. Tystnad → ventilationen är avstängd. Ventilationsapparaten för oväsen→ apparaten är dimensionerat fel Indikatorer för ett dåligt fungerande ventilation

Service av ventilationsapparaten Ventilationsapparatens filter måste renas eller bytas ut, minst två gånger per år. Reningen görs alltid efter pollensäsongen. Filtret kan rengöras till exempel med en dammsugare och/eller med en tryckluftsstråle. Filtren byts ut till nya(likadana), då nedsmutsningen av filtren försvagar på luftströmmen. Försvagningen av luftströmmen ökar på tryckförluster, energiförbrukningen av fläktarna och försvagar på FVPs (värmeåtervinning)- verkningsgrad samt försämrar på inneluftkvaliten. Värmeåtervinningscell eller –stacket tas loss och tvättas med vatten var 2-3 år. En liten mängd diskmedel kan tillsättas till tvättvattnet. Noggrannare serviceanvisningar finns i tillverkarens bruks- och servicemanualer. Luftomväxlingsapparaterna måste alltid vara avkopplade då man utför service.

Service av ventiler och kanaler Dammet,som har formas i lufthålet av ventilen, dammsugs årligen. Speciellt avloppsventilerna i fuktiga rum kräver rengöring. Vid behov kan ventilen tas loss och rengöras grundligt. Ventilerna får inte justeras, om justeringen kommer att ha en inverkan på tryckförhållandena i rummen. Ventilationskanalerna måste sotas minst vart tionde år. Genomföringarnas kondition och vattentäthet, i yttertaket, måste granskas årligen.

Övervakning av energianvändning I samband med service,bör man försäkra sig om att systemet fungerar som planerat Har energiförbrukningen varit normal? Är temperaturen och luftfuktigheten god? Är användarna av rummen nöjda? Har man haft behov av tilläggsventilation? Har man hållit fönstren öppna? Från energisäljarna och överföringsbolagen kan man få följande information: Lokaliserad energiförbrukning energiförbrukningsjämförelser med liknande byggnader e-post alarm då energianvändningen har ökat Hurdan Inverkan reparationer och ändringar i uppvärmningssättet har på konsumtionen.

Husteknikens energisaneringar

Orsaken eller impulsen till energisaneringen har sina grunder i någon annan reparationsåtgärd: Byggnadsdelens eller systemets livslängd har tagit slut, går sönder eller servicen är för dyr Trivsel, kä nslan av drag eller borttagandet av kallstrålning Förbättring av inomhusluftkvalitet Behålla fastighetens värde Uppdatering av system och apparater, enligt nuvarande krav Då det är daggs för sanering, lönar det sig också att undersöka energibesparingsmöjligheterna.

…och tvärtom. När man gör energiförbättringar i hustekniken, måste ändringarnas inverkan på strukturer och användningssätt kontrolleras. Till exempel, då värmningssättet byts från förbränning till jordvärme, så kommer effekten av självdragsventilation gå neråt behövs nya tillvägagångssätt från användaren höjning av luftväxling höjning av ventilation ändring i torkningssätt av byk torkning av badrumsgolv temperaturen i ”pannrummet” kommer att sjunka ökning på mängden av värmebatterier ökad mängd av värmeisolering. Ändring i uppvärmningssättet förutsätter granskning av många andra saker också.

Med val av uppvärmningssätt, kan energieffektiviteten förbättras Installering av ventilation- och värmeåtervinningsapparater Förbättrandet av uppvärmningssystemet och verkningsgraden Byte av den huvudsakliga uppvärmningssättet till en sådan som baserar sig på förnybar energi Komplettering av den primära uppvärmningssättet med värmepumpar solfångare eller solpaneler magasinerande spisar eller kaminer,…

Byte av pumpar, fläktar, maskiner och apparater till energieffektivare modeller. Ökad mängd av tidströmställare och belastningsstyrning av uppvärmning och ventilation. Installering, förnyelse och justering av termostatiska elementventiler och andra elapparater. Reparation och eller ökning av värmeisolering i: värmerör, varm bakvattensystem och ventilationskanaler Förbättring av värmedistributionssystemets energieffektivet

Värmedistributionssättets inverkan på energianvändning Det är viktigt att rummet känns varmt. Då orsaker till känslan av köld tas bort, kan temperaturen sänkas. Att sänka temperaturen med 1 grad, sparar på värmeenergiförbrukningen med ungefär 5 %. Värmeelementer under fönster minskar på: −Svalningen av luften som befinner sig på fönsterytan −nedflöde och känslan av drag −”känslan av kallstrålning”. Golvvärme ökar på bekvämlighet, men kan vara svår att justera (läget av detektorn, golvets kapacitet och dröjsmål i temperatursförändringen). Det är bekvämt att ha takuppvärmning, men värmet räcker inte alltid under bordet.

Kostnadsberäkning av uppvärmningssystem inköpspriser mängd och pris på köpt energi fasta grundavgifter prisutveckling i framtiden kalkylränta service- och reparationskostnader Eluppvärmnin g Olj a Uteluft-vattenvärmepump och olja Elektricitet och eldstad Olja och eldstad Eluppvärmning och luftvärmepump Olja och luftvärmepump Eluppvärmning, luftvärmepump och eldstad Olja, luftvärmepump och eldstad

Uppgifter Hur mycket energi förbrukas i ditt hem per år? Hur stor andel går till uppvärmning? Hur mycket är elapparaternas genomsnittliga energiförbrukning per månaden och per år? På vilka sätt kan energiräkningen förminskas?

Exempel: År 1990 byggt,100 m 2,hus i Tammerfors ( befallningars standard) Årsförbrukning volym 250 m3 → ventilation 125 m3 /h,(0,5/h) ventilationen förbrukar ungefär 9000 kWh, om värmeåtervinning används ej energiöverföringen genom manteln är ungefär kWh en invånare förbrukar ungefär kWh i uppvärmning av bruksvatten. tillsammans förbrukar en familj med fyra familjemedlemmar ungefär kWh energi. Exempel på besparingssätt (enbart för uppvärmning) besparingen med en jordvärmepumpa kWh (utan FVP) besparingen med en luftvärmepumpa kWh med FVP kan man spara ungefär 80% från ventilationens andel, eller kWh JVP+FVP besparingen är ungefär – kWh LVP+FVP besparingen är ungefär – kWh slutligen avgör justeringen och användningssättet den verkliga besparingen. årsmedelvärdet,för verkningsgraden i räkningen, JVP ja LVP 2 - 2,5 Brukelektricitetets andel på kWh har inte beaktats i räkningarna.

I val av besparingssätt, måste man komma ihåg: Med en kombination av värmepumpar och vattencirkulerande värmedistribution, får man inte en lika bra verkningsgrad med radiatorer som med golvvärme. Värmebatterier med två element passar bättre ihop med värmepumpar, än batterier med ett element. Då man är borta, kan rummets temperatur sänkas lätt (luftvärmepump, beaktades inte i exemplet på föregående sida). Å andra sidan kan lufttemperaturen temporärt höjas snabbt, då man vistas exempelvis i garaget och hobbyrummen. Energimängden som fås från frånluftsvärmepumpen är relativt liten. Oftast är den otillräcklig för att funktionera som huvudvärmekällan i saneringsbygge. Energibesparingen, med att installera ventilation och värmeåtervinning, kan bli liten eftersom man måste öka på luftmängderna och på det samma kommer elförbrukningen av fläkterana att öka. Tätheten av strukturerna och justeringen av systemet inverkar på verkningsgraderna.

Kontroll över helheten? Fönstren och balkongdörrarna byttes ut till nya  mantelns täthet förbättrades och inomhusluftskvaliten försämrades  frånluftsventilationen justerades uppåt och detta ledde till att fönstren hölls på glänt och därtill fick fönster hållas på glänt  förorsakade känslan av drag  uppvärmningsnivån höjdes  frånluften slukade upp mer energi  slutresultat: fönstersaneringen ökade på energiförbrukningen i huset som använde sig av frånluftsventilation Ett bättre alternativ hade varit att montera en mekanisk till- och frånluftsventilation, med en effektiv värmeåtervinning, till byggnaden.

Kom ihåg! I samband med sanering, bör man ta reda på energibesparnings- möjligheterna. Ett noggrant utförande av isoleringsarbetet, lufttätheten och genomföringarna sparar på energi. Man måste grundligt ta reda på hur de enskilda reparationerna inverkar på de andra byggnadsdelarna och systemen. En dåligt planerad sanering har oftast varit orsaken bakom fuktskadorna i strukturer.

Författarna: Olli Teriö, Juhani Heljo, Jaakko Sorri, Ulrika Uotila, Aki Peltola & Heidi Sumkin. Översättarna Iida Teriö, Julius Hemmilä. Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns på webbplatsen.