Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi 2.
Advertisements

Från bonddräng till yuppie Del 2 – 1920 till 1990
Hur kan stat och kommun främja utvecklingen av bostäder för äldre?
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: •Att alla som kan och.
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Demokrati och hur Sverige styrs
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Konjunkturläget Mars 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
Samhällsekonomi Del 1.
Rösta på oss! reklam broschyrer posters tidningen intervjuer
Kommundirektörsföreningen
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
SKÅNE NORDVÄST – en region utan gränser ?. NULÄGE 10 kommuner med mellan 9600 och invånare Öresundsregionen är Nordens mest tätbefolkade storstadsregion.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: Att alla som kan och.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder per 80-åring och äldre. 1.
Fler jobb. Inte ökade klyftor.. Bokslut för ,4 procents tillväxt i sysselsättningsökning 1,4 procents inflation 2,1 procents finansiellt.
Blått Rött. Med stöd av övriga högerpakten vill de: Pressa ned lönerna genom att sänka ersättningen till arbetslösa till under 65 procent efter 300 dagar.
Samordna rehabiliteringen – Brukarcoach/IPS Bakgrund SoL, HSL Överenskommelser/avtal Riktlinjer Förordningar Samordna rehabiliteringen 2011 Supported employment.
Vad skiljer partierna åt?
KONJUNKTURINSTITUTET
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
1800-talet.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
- Folkhälsa och social service
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Utanförskap! 1. Hur ska det gå för Christina? 2 Åldersstruktur – 18 år 65 + år.
Hur ska det gå för Christina? 1. Nyckelaspekter 1.Ålderstruktur 2.Välfärdens finansiering 3.Balansen mellan privat och offentligt anställda 4.Välfärdens.
Allmän pension. För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga | Sidhuvud och sidfot. ALLMÄN PENSION En femtedel av livet – men vad ska man.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Jag summerar 1. Hur ska det gå för Christina? 2 Åldersstruktur – 18 år 65 + år.
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Välfärdens människosyn 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Demokratins dilemma 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Utanförskap! 1. Hur ska det gå för Christina? 2 Åldersstruktur – 18 år 65 + år.
Sida 1 Så planerar svensken sin semester 2006 Synovate Temo för Nordea SVERIGE Ingela Gabrielsson
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Välfärdens långsiktiga finansiering Annika Wallenskog – SKL.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens människosyn 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Behövs tillväxt? 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Några trender i välfärden Invånare har ökade och nya krav på välfärden Ökad (ungdoms-)urbanisering Ökad polarisering (levnadsförutsättningar)
Ett tema om befolkningen i världen
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Välfärdens finansiering
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Arbetslöshet och utanförskap
Ekonomirapporten, oktober 2016
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Verksamhetsplan med budget 2019:
Din pension? Gör en prognos
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Presentationens avskrift:

Välfärdens finansiering 1

Hur ska det gå för Christina? 2

Åldersstruktur

Folkvandring! 4

Pengar! Välfärd 1.0 kommer, allt annat lika, att bli 200 miljarder dyrare fram till 2035, dels därför att vi gamla är dyra i drift och blir allt fler, dels därför att Välfärd 1.0 bygger på en falsk människosyn. Statens direkta kostnader för invandringen väntas ligga på ca 60 miljarder under Året efter räknar man med 70 miljarder. Till detta kommer kostnaderna i kommun/landsting för bland annat skola, vård och omsorg. 5

Illusioner kan vara farliga! Demokrati och välfärd är inte något som vi äger - de måste återskapas och försvaras, dag för dag. Om vi tar dem för givet förlorar vi dem. 6

Pengar! Välfärd 1.0 kommer, allt annat lika, att bli 200 miljarder dyrare fram till 2035, dels därför att vi gamla är så dyra i drift och blir allt fler, dels därför att Välfärd 1.0 bygger på en falsk människosyn. Statens direkta kostnader för invandringen väntas ligga på ca 60 miljarder under Året efter räknar man med 70 miljarder. Till detta kommer kostnaderna i kommun/landsting för bland annat skola, vård och omsorg. 7

Pengar! Välfärd 1.0 kommer, allt annat lika, att bli 200 miljarder dyrare fram till 2035, dels därför att vi gamla är så dyra i drift och blir allt fler, dels därför att Välfärd 1.0 bygger på en falsk människosyn. Statens direkta kostnader för invandringen väntas ligga på ca 60 miljarder under Året efter räknar man med 70 miljarder. Till detta kommer kostnaderna i kommun/landsting för bland annat skola, vård och omsorg. 8

Vill du påverka? Frågan är inte om ändringar kommer - utan om du vill påverka hur de kommer! 9

Välfärdens finansiering 1.Åldersstruktur 2.Invandring 3.Kostnadsutveckling 4.Välfärd 2.0? 10

Ålderstruktur antal tillkommande 80-åringar (netto)

Ålderstruktur Sverige Livslängd

Kostnad olika åldrar kostnad per individ 2012 (kommunsektorn) 13

Kostnad olika åldrar kostnad per individ 2012 (totalt) 14

Hur mycket dyrare blir det? Om vi fortsätter som hittills kommer Välfärd 1.0 att kosta ytterligare 200 miljarder kronor år

Hur mycket dyrare blir det? Om vi fortsätter som hittills kommer Välfärd 1.0 att kosta ytterligare 200 miljarder kronor år Flyktingströmmen kommer att kosta 30 miljarder 2015, och ca 60 miljarder 2016, vilket inte finns med i de 200 miljarderna. 16

Hur mycket dyrare blir det? Om vi fortsätter som hittills kommer Välfärd 1.0 att kosta ytterligare 200 miljarder kronor år Flyktingströmmen kommer att kosta 30 miljarder 2015, och ca 60 miljarder 2016, vilket inte finns med i de 200 miljarderna. Vi behöver se över: kostnaderna skatterna antalet skattebetalare och/eller tänka om kring vårt välfärdssystem, tänka Välfärd

Offentliga utgifter 2014! 18

Välfärd 1.0 välfärdskostnader i % av BNP 19

Välfärd 1.0 skattetryck 20

Välfärd 1.0 svenskarnas ekonomiska stötskydd Svenskarnas tillgång på ”egna pengar” (fattigaste tiondelen till vänster, rikaste till höger) 21 Den fattigaste tiondelen Den rikaste tiondelen

Sänk kostnaderna! Platser i servicehus - planer år

Platser i servicehus utfall år Mer än 30 procent av alla platser har lagts ned! Boendeformer för äldre ”före långvården” har praktiskt taget försvunnit! Det som finns är ett begränsat antal trygghets- och seniorboenden. De allra flesta gamla bor kvar ensamma i sina hem.

Sänk kostnaderna! Särskilt boende/hemtjänst 24

Sänk kostnaderna! Efterfrågan på välfärdstjänster skulle kunna minskas genom: förebyggande arbete ”belöningar” för låg efterfrågan på välfärdstjänster eller höjda avgifter/minskade ersättningar 25

Höj skatten! Skatteintäkter

Höj skatten! ”Nödvändig” kommunalskattehöjning ca 44 % kommunal skatt 32 %

Höj skatten! Dessutom högre statlig skatt ca 47 % + statlig ca 44 % kommunal skatt 32 %

Fler skattebetalare! Hur många? 200 miljarder kronor till i skatteintäkter år 2035 skulle kräva runt nya jobb 29

Fler skattebetalare? Hur många fanns det 2014? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder 30

Fler skattebetalare? Hur många fanns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner ”pensionärer” jobbade 4,3 miljoner var faktiskt på jobbet 31

Fler skattebetalare? Hur många fanns det? 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder, men 0,8 miljoner stod utanför arbetskraften 0,5 miljoner var arbetslösa 0,6 miljoner var frånvarande 0,2 miljoner ”pensionärer” jobbade 32 Privatanst.Off. anst.

1,9 miljoner arbetade inte! Två tredjedelar av alla i åldern 19 – 64 var på jobbet vid mätningen. En tredjedel av alla i yrkesverksam ålder behövde alltså försörjas! Utöver barn och unga och pensionärer. 33

Höj pensionsåldern! 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder 34

Höj pensionsåldern! 5,7 miljoner i yrkesverksam ålder 35

Höj pensionsåldern! Ca 1 miljon i åldrarna ,7 miljoner i yrkesverksam ålder 36

Höj pensionsåldern! Ca 1 miljon i åldrarna ,7 miljoner i yrkesverksam ålder 37

Höj pensionsåldern! Ca 1 miljon i åldrarna ,7 miljoner i yrkesverksam ålder 38

Uppmuntra invandring! Enligt SKL skulle vi behöva invandrare om året under de närmaste 20 åren för att behålla 2010 års åldersstruktur. Det skulle ge 17 miljoner invånare 2035! 39

Fler skattebetalare! var finns jobben? ”Hälften av alla dagens jobb kan komma att automatiseras inom tjugo år!” 40

Vi kan väl göra mer än en sak! Vi kan: spara höja skatten förebygga vårdbehov se till att fler i yrkesverksam ålder jobbar höja pensionsåldern locka hit invandrare... 41

Välfärd 2.0 Välfärd 2.0 behöver bygga på människors behov av att uppleva att livet är begripligt, hanterligt och meningsfullt. 42

Välfärd 2.0 Välfärd 2.0 behöver bygga på människors behov av att uppleva att livet är begripligt, hanterligt och meningsfullt. Människor behöver uppleva att de har kvar befälet i sina egna liv, att de inte är offer. 43

Välfärd 2.0 Välfärd 2.0 behöver bygga på människors behov av att uppleva att livet är begripligt, hanterligt och meningsfullt. Människor behöver uppleva att de har kvar befälet i sina egna liv, att de inte är offer. Vi behöver tänka egna beslut och eget ansvar – snarare än mer ingenjörskonst. 44

Frågan är inte om ändringar kommer utan om du vill påverka hur de sker! 45

Välfärd 2.0 Vilken syn på människans natur utgår vi ifrån? Vilket syfte har vårt välfärdssystem? 46

Vad får jag för att jag lever i en demokrati? 47

Vad krävs för att jag ska kunna leva i en demokrati? 48

Vad krävs av mig för att jag ska kunna leva i en demokrati? 49

Antal medlemmar i politiska partier 50

Läs mer på: 51