 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används

 Vi kan: - sätta en eller ett framför ordet - böja ordet i plural (flertal) - se om det är en sak, ett namn, en känsla eller en sinnesstämning.

 Konkreta substantiv - en sak - ett namn  Abstrakta substantiv - en känsla - en sinnesstämning

 A) Utrum en gård  B) Neutrum ett hus

singular (sing.) =ental ex. en lus plural (plur) = flertal ex. flera löss

 nominativ = grundformen ex. en mamma ett blad  genitiv slutar på –s och anger ägare ex. mammas bladets (färg)

 Obestämd form en flicka ett brev En och ett är obestämd artikel (o.a)  Bestämd form flickan / den flickan brevet / det brevet Den och det är bestämd artikel (b.a)

 Svarar på frågorna hurdan och hurdant.  Anger en egenskap hos t.ex. ett substantiv. ex. en flitig elev

 1. Kongruens Adjektivet kongruensböjs så att det stämmer överens med det ord det beskriver. en gammal stol den gamla stolen ett gammalt bord det gamla bordet gamla bord de gamla borden

 2. Komparation De flesta adjektiven kan kompareras = man kan ange en högre och en högsta grad av egenskapen. Komparationsformerna heter: Positiv glad vacker energisk Komparativ gladare vackrare mer energisk Superlativ gladast vackrast mest energisk

Vissa adjektiv har vokalväxling: grov, grövre, grövst Vissa adjektiv har oregelbunden komparation: liten, mindre minst Vissa adjektiv kan inte alls kompareras: ex.

 anger något man gör eller något som händer  Grundformen heter infinitiv t.ex. att hoppa  att= infinitivmärke (inf.märke) då det följs av ett verb.

 presenshoppar  imperfekthoppade  perfekthar hoppat  pluskvamperfekthade hoppat  futurumskall hoppa  futurum preteritiskulle hoppa

a) infinitivgrundformen att se b) imperfekten tempusformsåg c) supinumta bort har/hade från perfekt/plus- kvamperfektsett d) perfekt participtänk dig ordet ”är” framför verbetsedd

InfinitivImperfektSupinumPerf.part. sy visade fört

 Ord som ensamma svarar på frågorna: Var?här,borta, uteplatsadv. Vart?hit, in, upp, utplatsadv. Varifrån?därifrån, inifrånplatsadv. När?nu, nyligen, oftatidsadv. Hur?väl, illa, gärnasättsadv. Hur mycket?lite, mycketgradsadv. Varför?därförorsaksadv.

Frågeorden är också adverb. (interrogativa adv.) Nekningsord är adverb, t.ex. inte, icke, ej.

 Adverb Fågeln flyger högt. Frågeord:  Adjektiv Huset är högt. Frågeord:

 Fåglarna flög __________. Adverbet kongruensböjs inte!  Husen är __________. Adjektivet har kongruensböjning.

Svenskan har två slags räkneord: a) grundtal: ett, två, tre… b) ordningstal: första, andra, tredje… Räkneord upp till 13 skrivs med bokstäver i en löpande text.

Datum skrivs på följande sätt: den 4 november Klockslag skrivs: 7.35 eller Ordningstal förkortas: 2:a, 3:e, 15:e

 Ord som binder ihop ord och satser. Stina och Pelle leker. Vi knackade på men ingen var hemma. Vanliga konjunktioner: och, men, eller, utan, samt, ty, för, så, antingen-eller, både-och, varken-eller