Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara
Advertisements

Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Ammoniakavgång från jordbruket
Jord- och skogsbruket är Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Varje år omkommer personer, flera av dem barn. Skog 24 % Vedhantering 9 % Djur 20.
EA Effekt (ton fosfor) Kostnad (miljoner kr) Våtmarker Kalkfilter Dagvattendamm Kostnadseffektivitetstrappa Kalmar län (baserat på fosfor) Obs – kommer.
Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elåret 2011.
Stefan Hermansson Marknad/ VD
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.
Detta är miljömåltider
Klimat och miljö.
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen
Vattenrening.
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Fossilbränslefritt Kronoberg
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Ammoniakavgång från jordbruket
Övergödning och Försurning
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Vattenrening.
På gång om Frisk luft målet.
Värme flödar alltid från det varmare till det kallare.
7. Att tänka på vid granskning
Energiformer Rörelseenergi (kinetisk) Ljusenergi Värmeenergi
Ammoniakavgång från jordbruket
Vattenrening.
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
19 dec Jan Eksvärd, LRF Fosfornätverket 19 dec Jan Eksvärd, LRF
Neutralisation av en syra och en bas
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Finansiell stabilitet November 2017
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Framtidens sätt att ha bil Agenda Brf Ektorget Om Sunfleet Fördelar
Miljömålen består av tre slags mål
Miljövinster med cykling
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden
Viveka Palm Vice avdchef Regioner och Miljö, SCB 
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Certifierade miljöledningssystem Andel av svensk produktion av massa, papper respektive sågade trävaror Miljöledningssystem är ett viktigt verktyg.
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
LIGHT ECO Energieffektiv styrenhet för belysning
ASEK Samhällsekonomiska kalkylvärrden inom transportsektorn – erfarenheter från ASEK-arbetet.
Klimatförändringarnas hot mot biologisk mångfald i akvatisk miljö
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Konsumenterna och miljön 2018
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Varierad PK gödsling Hur?.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Möjligheter till finansiering?
Ammoniakavgång från jordbruket
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Hållbart jordbruk - argument i miljö och klimatdebatten
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Ett komplement till vårdens övriga hälsofrämjande arbete
Miljösmart utfodring utav mjölkkor
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Internationella luftvårdsfrågor – vad är på agendan ?
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Presentationens avskrift:

Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Växtnäringsförluster

Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi ” En sparad krona är en tjänad krona” Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

Ammoniakavgången i siffror Totalt ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra ton 2013) Jordbruket står för nästan 87 % ( ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord- bruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för 373 Mkr per år (räknat på kvävepriset 10,50 kr/kg) På gårdsnivå: 15,40 kr per ton stallgödsel 415 kr per hektar stallgödslad åkermark

Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED),

Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2012 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen,

Kväve – ett svårfångat näringsämne ”Försvinner” i form av: NH 3 (ammoniak) NO 3 - (nitrat) NO x (kväveoxider) N 2 O (lustgas) N 2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

Vad händer i atmosfären? Utsläpp:Reagerar med:Omvandlas till: NH 3 H 2 ONH OH - NO x O 2, H 2 OHNO 3  H + + NO 3 - SO 2 O 2, H 2 O H 2 SO 4  2H + + SO 4 2-  NH 4 NO 3, (NH 4 ) 2 SO 4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH O 2  NO H + + H 2 O (nitrifikation)

Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden baserat på mätningar i krondropps- nätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011) Kvävenedfall i Sverige Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar Källa: Miljömålsportalen,

Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme), LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa:

EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden FöroreningUtsläppstak 2010, tusen ton Utsläpp 2013, tusen ton Ungefärlig utsläpps- förändring Svaveldioxid, SO % Kväveoxider, NOX % Ammoniak, NH % Flyktiga organiska ämnen, NMVOC % Källa: Naturvårdsverket, Förhandlingar om ett nytt takdirektiv pågår sedan EU-kommissionens förslag innebär skärpta krav för de fyra föroreningarna ovan och omfattar även partiklar (PM 2,5 ) och metan (CH 4 ).

Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare m 3 (4 m djup behållare, N-pris 10,50 kr/kg, ränta 3 %, spridningskostnad 22 kr/m 3 ) Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskrivningstid) Värdet av sparat kväve Minskad spridningskostnad3 300 Summa besparing, kr/år Investeringsutrymme, kr Flytande plastduk (10 års avskr.) Värdet av sparat kväve Ökad spridningskostnad Summa besparing, kr/år Investeringsutrymme, kr

7 tips för minskad ammoniakavgång… 1. Anpassa fodret till djurens behov 2. Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel- system 3. Rensa urindräneringen regelbundet 4. Sänk temperaturen i stallet 5. Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup- strösystem 6. Täck urinbehållaren 7. Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt