Vad är religion och religionskunskap?

Vad är religion? Reflektionsuppgift

Vår syn på vad ”religion” är bestämmer vad vi forskar och undervisar om Ingen enighet bland forskare vad ”religion” är

Religions… Religionsvetenskap: akademiska discipliner, exempelvis religionshistoria, religionsbeteendevetenskap, kyrko- och missionsstudier, exegetik, teologisk etik, systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Styrs av vetenskapliga frågor och metoder. Teologi (”läran om Gud”): 2 slag: konfessionell teologi – vill bidra till läroutvecklingen inom en religion, akademisk teologi: vetenskapliga frågor och metoder Religionskunskap: Undervisningsväsendets skolämne, studiet av religion i skolorna, styrs av läro- och kursplanernas innehåll och ämnestraditioner Religionsdidaktik: studier av skolväsendets religionskunskap(sämnen) och dess/deras mål, kunskapsinnehåll och undervisningsmetoder (läroplansteori och metodik) samt elevers lärande (fenomenografi). Stark anknytning till lärarutbidlning. Styrs av vetenskapliga intressen, läro- och kursplaner och lärarnas professionella behov och intressen. Vad? Hur? Varför? Vilka? osv.

Min definition av religionsdidaktik (i forskningshänseende) ”Jag använder begreppet religionsdidaktik som ett mycket brett paraplybegrepp för samtliga forskningsansatser inom olika vetenskapliga discipliner eller andra discipliner där frågor kring syften, urval och metoder inom religionsundervisning behandlas deskriptivt eller normativt, eller där man försöker utreda religionsundervisningens konsekvenser.” (Wickström 2008, s. 10)

Religionsdidaktik – i praktiken Didaktik (fr grek. didaskein ’undervisa, lära ut, analysera’) Vad? Vilket ämnesinnehåll? Vilket urval och vilka principer för urval? Vilka? Vilka är eleverna/studenterna? Förkunskaper? Motivation? Attityder? Hur? Hur undervisa? Undervisningsformer och läraktiviteter? Integration med andra ämnen? Varför? Vad är ämnets och undervisningens syfte och mål? Samhälleliga mål? Individuella mål? Finns det dolda mål? När? Vilket ämnesinnehåll passar vilka åldersgrupper och när ska/kan det introduceras? Andra sammanhang?

Vad studerar forskare när de studerar de aspekter av mänsklig verksamhet som kallas ”religion?” Vad är religion och vad är inte religion? Vad missar vi att se när vi kallar någonting för religion? Vad ser vi och vad ser vi inte? Vad särskiljer religion från ideologi, livsåskådning, världsbild, osv.?

Religionsbegreppet… Har kritiserats för att vara västerländskt, eurocentriskt och konfessionellt influerat Tenderar att fokusera vissa på förhand givna saker som kanske inte är viktigast: gudar, högtider, trossystem, dogmer Kanske ibland kan bytas ut mot tradition, sed eller ideologi?

Ordet ”religion” Etymologi: latinets Relegera ’läsa igen’ eller religare ’binda samman’

Rydvings förslag Religion är något som hjälper människan att klara av det mänskliga livets problem och som gör livet meningsfullt eller Religion handlar om samspel med väsen som uppfattas som starkare än människan, till exempel gudar, förfäder, andar (Rydving 2008, s. 15)

Saelid Gilhus & Mikaelssons förslag ”Religion är människors förhållande till föreställningsuniversa som kännetecknas av kommunikation om och med hypotetiska gudar och makter” (Sælid Gilhus – Mikaelsson 2003, s. 47)

Substantiella och funktionella religionsdefinitioner Substantiella definitioner: talar om vad religion är, fokuserar på innehåll, exempelvis tron på gudar Funktionella definitioner: talar om vad religionen gör och hur den fungerar för individer, grupper och/eller samhällen

Vad betyder detta för skolans undervisning om religion? Diskussion

Vad är religion enligt Skolverkets kursplaner i religionsvetenskap? Med andra ord: Vad ska ni undervisa era elever om?

Vad religionsämnet historiskt sett har handlat om – några nedslag i styrdokumenten

Genom att ”gräva” i äldre styrdokument… kan vi få kunskap om vad ämnet har handlat om tidigare, vilket ”innehåll” som tagits bort eller förändrats och vad som har tillkommit under olika tidsepoker

Övergripande historik 1800-talet: framväxande parallellskolesystem: lärdomsskola och folkskola Diskussion om folkundervisningens vara eller icke vara Folkskolestadgan år 1842: samfällt ansvar kyrklig kommun och stat Debatten om ”bottenskolan” 1919 års undervisningsplan 1950-talets enhetsskoleförsök 1962 Den statliga grundskolans inrättande 1991 Grundskolans kommunalisering 2000-talet Friskolornas etablering – övergett enhets- bottenskole- och grundskoleidén?

Ca 1842 – 1860-talet Kristendomsskola: Biblisk historia och Luthers lilla katekes, kyrkosång, växelundervisning, evangelisk luthersk statskyrklig undervisning Utantillkunskaper Lärarutbildningens pensum fungerade som ”läroplan” Dåligt organiserade skolor, fattiga som lärare

1860-tal Fortsatt kristendomsskola, kritik mot ”katekestvånget”, krav på annan kristendomsundervisning Statliga insatser för att förhöja skolornas kvalitet, Läsebok för folkskolan, mer resurser till skolorna Krav på ”bottenskola” för alla barn oavsett samhällsklass

1919 – 1950-tal Undervisningsplanen år 1919: katekesläsningen bort, ”etiken” i kristendomsämnet centralt, Jesu Bergspredikan Antalet kristendomstimmar sjunker, sekularisering, statens ökade roll Fortsatt debatt om ”bottenskolan”: enhetsskoleförsök under 1950-talet 1951 Religionsfrihetslagen 1955 ny undervisningsplan: ”Kristendom”, ”icke- konfessionell”, liknar 1919 års up.

1962-idag Statlig grundskola, enhetlig skola för alla barn 1962 års läroplan: ”Kristendomskunskap”, första sex åren: Bibelstudium, högre klasser ”icke-kristna religioner” (världsreligioner), objektivitetsideal 1960-tal kulturradikal kritik mot religionsundervisningen: Vems kristendom? Rituell inramning: avslutningar i kyrkan, psalmsång 1969 års läroplan: ”Religionskunskap”, världsreligioner och ”religionskritiska strömningar”, integrering i orienteringsämnen (OÄ) och samhällsorienterande ämnen (SO) + ”Livsfrågor”, individorienterad pedagogik 1980 års läroplan ”Människans frågor inför livet och tillvaron Religionskunskap”, starkare livsfrågor, svar från olika religioner och livsfilosofier 1994 års läroplan: ”Religionskunskap”, åter till religionsbegreppet, existentiella frågor och etiska frågor Konfessionella friskolor 1990-tal Debatten om religionsämnets innehåll – kristendomens roll?