Samhällsekonomi

Ekonomi=hushålla med begränsade resurser T ex vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Produktion: Det som tillverkas, görs Konsumtion: Det som används, köps

Offentlig och privat sektor Offentlig sektor: Staten: militär, polis, pensioner Landstinget: Sjukvård, lokaltrafik Kommunen: Skola, dagis, brandkår Privat sektor Hushåll Företag: Skola, dagis, sjukvård, lokaltrafik

Hushållets ekonomi Bruttoinkomst- inkomstskatt = nettoinkomst Nettoinkomst + bidrag = disponibel inkomst disponibel inkomst = det vi har tillgång till Disponibel inkomst Konsumtion Sparande

Företagets ekonomi Intäkter – kostnader = vinst Vinst – bolagsskatt = kvarvarande vinst Kvarvarande vinst Vinstutdelning Investeringar Sparande Exempel på intäkter: Försäljning Statliga och kommunala bidrag Exempel på kostnader: Löner Arbetsgivaravgifter Råvaror Driftkostnader Kapitalkostnader (Lån) Marknadsföring

Produktionsfaktorer Kapital Råvaror Arbetskraft Realkapital Produktion Varor och tjänster Pengar för att starta bageriet Ingredienser till deg Bagare Bakmaskiner Produktion Bröd/kakor

Marknaden ÖstermalmBoden Hur kan priset skilja så mycket? Utbud – Hur många som tillverkas Efterfråga – Hur många som vill köpa Detta bestämmer marknadspriset på en vara i en marknadsekonomi = en ekonomi som styrs av producenter och konsumenter. Exempel på marknader: Varumarknad Bostadsmarknad Finansmarknad

I en renodlad marknadsekonomi bestäms priset på en vara helt enligt principen om utbud och efterfrågan. Andra typiska kännetecken för en sådan ekonomi är rätten till privat ägande, att det inte sker några politiska ingrepp i ekonomin samt att det råder fri konkurrens. För att fri konkurrens skall råda måste vissa villkor vara uppfyllda: Det måste finnas många köpare och säljare, annars blir det ingen fri prisbildning. Det får inte förekomma något samarbete mellan företagen. Säljarnas varor skall vara likartade. Alla köpare och säljare ska ha full insyn över varor och priser. Ingen ska få stängas ute från att delta på marknaden. Historiskt sett är kapitalism detsamma som marknadsekonomi.

Planekonomi = en ekonomi som styrs av staten, staten planerar vad folk behöver och vad det får kosta. Det finns flera problem med planekonomi, dels är det en omöjlig uppgift för de styrande att förutsäga exakt vilka varor och tjänster medborgarna efterfrågar. Resultatet blir ofta ett överskott på en del varor, och ett skriande underskott på andra. Eftersom företagens produktion sker utan konkurrens, blir ofta kvalitén på deras varor och tjänster bristfällig. Är ett företag ensamt om att tillverka en viss vara, så behöver det ju inte utveckla och förbättra den eftersom de ändå vet att de får sin vara såld.

Den rena planekonomin är dessutom dålig på att tillvarata människors kreativitet. Saknar man möjligheten att tjäna pengar på sina idéer och ambitioner, så finns det heller ingen som är motiverad att satsa på utveckling och produktion av nya varor och tjänster. Historiskt sett är planekonomi socialistiskt / kommunistiskt

Blandekonomi = en blandning av planekonomi och marknadsekonomi. Detta är det vanligaste ekonomiska systemet. Detta ekonomiska system vilar på en marknadsekonomisk grund. Detta betyder att varje medborgare själv skall styra över hur han eller hon vill få sina behov tillgodosedda enligt principen om utbud och efterfråga. Men i en blandekonomi intervenerar även staten genom vissa lagar och politiska åtgärder för att se till att medborgarna får vissa grundläggande behov täckta. Staten verkar också för att ta vara gemensamma intressen. Exempel på detta är att skydda miljön genom att reglera gränserna för utsläpp.

Finanssektorn Offentliga sektorn FöretagHushåll Offentliga tjänster & bidrag Skatter & avgifter Offentliga tjänster & bidrag Skatter & avgifter Arbetskraft Lön BetalningVaror & tjänster Sparande Lån till investeringar Ekonomiska kretsloppet Sparande Lån

Statens ekonomi. Statsbudget – regeringen arbetar fram ett förslag som sedan riksdagen tar ett beslut om. Inkomster: Skatter och avgifter. Utgifter: Sociala avgifter som t ex; pensioner, sjukförsäkringar, barnbidrag och räntorna på statens lån. Inkomster och utgifter lika stora = balanserad budget Utgifterna större än inkomsterna = budgetunderskott Vad gör man vid ett budgetunderskott? Jo, man lånar pengar från banker, företag och privatpersoner eller från utlandet. Då får man betala ränta, från våra skattepengar…. T

Skatter Du betalar skatt till stat, kommun och får tillbaka något; t ex skola, sjukvård, pension. OCH du ställer upp för andra som behöver hjälp, t ex sjukpenning eller arbetslöshetsersättning. Direkta skatter : den skatt vi betalar på inkomsten och den skatt som företagen betalar. Indirekta skatter : på varor och tjänster som vi köper: Moms = något som alla företag tar ut vid försäljning och som de sedan betalar in till staten. Punktskatt = t ex skatt på sprit, tobak och bensin.

Spara och låna Spara pengar Pengar i banken Köpa värdepapper, tex fonder/aktier Köpa saker, tex guld, konst, antikviteter Köpa bostad. Marknadsvärdet kan öka. Man vill få pengar att växa!

Bankerna Lånar in - från sparare, inlåningsränta dvs lite betalt för att man lånar ut sina pengar till bankerna. Lånar ut – till personer och företag, utlåningsränta, dvs man betalar för lånet. Riksbanken: Statens bank, styr reporäntan (styr andra bankers ränta). Ger även ut kontanter. Affärsbanker: t ex SEB, SWEDBANK, tjänar sina inkomster på att låna ut (de tjänar mucho dineros). Idag: De flesta sköter sina bankärenden hemifrån vid datorn – behövs inte längre så många anställda – nya banker konkurrerar med de gamla – ägs av affärskedjor och av försäkringsbolag.

Den ekonomiska hälsan Man kan få Nobelpris i ekonomi! Människan forskar i hur ekonomin fungerar. Som t ex varför svänger det mellan goda tider och dåliga tider? Inflation – priserna stiger – vi får mindre för pengarna – värdet på pengarna minskar, köpkraften försämras. Varför höja priserna? Goda tider – folk handlar – tillverkarna vill tjäna mer och höjer priserna – arbetstagarna vill ha mer lön.

Deflation är ett ekonomiskt tillstånd som inte är gynnsamt för ett land och är tväremot inflation. Med deflation så menar man att priserna i allmänhet sjunker och samtidigt så minskar både konsumtion och produktion. Om det inte finns tillräckligt med efterfrågan på marknaden så kommer man att få en överproduktion och en stiltje som verkligen inte är hälsosamt för ekonomin.

Folk får mer pengar och därmed större köpkraft Exportföretagen säljer igen, folk får arbete = Arbetslösheten sjunker. Folk sparar Folk konsumerar Efterfrågan ökar Utbudet ökar Priserna stiger = Inflation Exportföretagen går sämre Varsel = arbetslösheten stiger Köpkraften minskarEfterfrågan minskar Arbetslösheten stiger ännu mer Priserna står stilla och omvärldens priser går förbi Högkonjunktur Lågkonjunktur

Hur kan man styra ekonomin? Ett viktigt styrmedel är skatten: Höjer man t ex momsen så bromsar man konsumtionen Dvs folk kommer köpa mindre -> drar ner inflationstakten. Att sänka reporäntan ökar istället konsumtionen. Drar upp inflationstakten i och med ökade priser. Sänka skatten/öka bidragen -> ökad jämställdhet.

Handel över gränserna Globaliseringen – har lett till att handeln över gränserna ökat. Detta har lett till ökad konkurrens mellan länderna! Skatter och avgifter får inta vara för höga! Länder behöver producera billigare, bättre kvalitet och rätt saker. Se till t ex klimatet och specialisera sig. Vem exporterar vad? Rika länderna exporterar: högteknologiska varor Fattiga länder exporterar: råvaror, enklare industrivaror (t ex kläder, leksaker) Export-import=handelsbalans

Handelshinder, skydda sig från konkurrens Lägga tull på importerade varor (så de blir dyrare än landets egna) Begränsa importen från ett visst land Subventionera varor i det egna landet. EU gynnar fri handel främst inom EU! Importen begränsas på vissa områden utanför EU.

FRIHANDEL Marknadsekonomin dominerar över världen. Fri konkurrens har ökat mellan länderna. Speciella frihandelsavtal har vuxit fram: EU, NAFTA (Kanada, USA och Mexiko) WTO; World Trade Organization, 120 länder som skrivit ett avtal som ska öka köpkraften i världen och därmed levnadsstandarden. MEN! Kritiseras ofta för att endast tänka på pengar inte miljö och hälsa.

ÄR VÄRLDSHANDELN RÄTTVIS? + utbyte av varor leder till fredligt umgänge! Utbyte av tankar och idéer om demokrati och mänskliga rättigheter! Materiell rikedom och öppet samhälle, vår levnadsstandard kan förbättras; materiellt och kulturellt! Vinnare: Östeuropa, Kina, Indien m fl som har en utvecklad industri och en växande ekonomi. - Leder till ökade klyftor rika - fattiga världen! Demokratin försvagas när företag flyttas! Förlorare: de som står utanför gemenskapen, dvs fattiga länder med egna råvaror men ingen industri! (framförallt i Afrika söder om Sahara) - Enligt statistik: 400 miljoner färre extremt fattiga än för 20 år sedan MEN rikedomarna hamnar oftast hos den redan rika världen.

BNP=Bruttonationalprodukt Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP per capita (per person) BNP ökar – ekonomisk tillväxt – vi får det bättre ETT STORT MEN: BNP gör inte skillnad på varor och tjänster som produceras. Militär produktion leder inte till välfärd, men ingår i BNP. En liten del av befolkningen kan vara mycket rik, medan en stor del av befolkningen är fattig. Gatuförsäljning och enkla tjänster är inkomst för många i en del länder, räknas inte in i BNP. En hög BNP säger inget om förstörd miljö Barndödlighet, läs- och skrivkunnighet, tillgång på drickbart vatten räknas inte in… Tack för ni har orkat med genomgången! /Nicodemus