1 Hvordan og af hvilke instanser afgøres konflikter, der opstår mellem ledelsesniveauerne? Hvordan bygger vi kirke i Norden i det 21 århundredes markedsorientering?

En presentation över ämnet: "1 Hvordan og af hvilke instanser afgøres konflikter, der opstår mellem ledelsesniveauerne? Hvordan bygger vi kirke i Norden i det 21 århundredes markedsorientering?"— Presentationens avskrift:

1 1 Hvordan og af hvilke instanser afgøres konflikter, der opstår mellem ledelsesniveauerne? Hvordan bygger vi kirke i Norden i det 21 århundredes markedsorientering? Styre, lære og ’social form’ Nordisk kirkeretskonference søndag 23. - tirsdag 25. august 2015 i Roskilde, Danmark

2 2 Inledning Överklagandenämnden Regleringen i kyrkoordningen (KO) –Beslutsprövning –Omprövning i särskilda fall –Obehörighet Sanktionsmöjligheter? Exempel på tvister mellan ”nivåerna” –Tvister mellan de ”lokala nivåerna” –Indelningsändringar –Begravningsbyråverksamhet –Obehörighetsärenden –Nationell nivå Slutsatser? Lars Bjurstam 2015-08-25

3 3 Svenska kyrkans överklagandenämnd Svenska kyrkans överklagandenämnd är ett särskilt organ för att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan. Överklagandenämnden ska självständigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen. Det finns inget sanktionssystem för att garantera efterlevnaden av Överklagandenämndens beslut Avgör ca 30-60 ärenden per år – drygt 600 beslut sedan 2000 Lars Bjurstam 2015-08-25

4 4 Överklagandenämndens ledamöter: en ordförande som är eller har varit ordinarie domare, en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, Johan Munck, ordförande, f.d. justitieråd och ordförande i Högsta domstolen Personlig ersättare: Ingvar Paulsson, lagman Esbjörn Särdquist, komminister, teologie doktor Personlig ersättare 1: Kjell Kallenberg, td, fk Personlig ersättare 2: Annika Borg, td Lars Bjurstam 2015-08-25

5 5 Överklagandenämndens ledamöter: en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området, en ledamot som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, och Hans-Olof Hansson f.d. domprost Personlig ersättare 1: Caroline Krook tl, biskop emer Personlig ersättare 2: Lars Viper, kontraktsprost Torgny Werger, jur.kand., f.d. stiftssekreterare Personlig ersättare 1: Eric Bylander, docent i processrätt Personlig ersättare 2: Birgitta Eilemar, departementsråd Lars Bjurstam 2015-08-25

6 6 Överklagandenämndens ledamöter: en övrig ledamot.Ingrid Karlsson Personlig ersättare 1: Britt- Louise Agrell, advokat Personlig ersättare 2: Ingrid Borgström Lars Bjurstam 2015-08-25

7 7 Sekreterare och föredragande Sekreterare och föredragande i Överklagandenämnden är en jurist som utses av nämnden. Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Överklagandenämnden. Lars Bjurstam, lagman i Värmlands tingsrätt; 2000 Maria Wetterstrand Hagström, hovrättsråd vid Svea hovrätt; 2002 Lars Bjurstam 2015-08-25

8 8 Överklagandenämnden - handläggning Handläggning av ärenden sköts av sekreterarna med hjälp av kanslistöd i Kyrkans hus i Uppsala I komplicerade fall efter samråd med ordföranden 7-9 sammanträden per år, vanligen i Stockholm eller Göteborg Samtliga ledamöter och ersättare närvarar om de inte har förhinder Sekreterarna föredrar ärendena och presenterar ett förslag till beslut Överläggning där samtliga ledamöter och ersättare får yttra sig innan beslut fattas (Syfte: att skapa delaktighet och kontinuitet) Lars Bjurstam 2015-08-25

9 9 Nivåer inom Svenska kyrkan Organisation Lokal nivå –Församling –Pastorat (kyrklig samfällighet) 2014 Stift Nationell nivå –Kyrkomötet –Kyrkostyrelsen –Nämnder Person Nyvigd präst … Kyrkoherde Biskop Ärkebiskop Lars Bjurstam 2015-08-25

10 10 Tvister mellan nivåerna Några av de vanligaste typerna av tvister Tvister mellan de lokala nivåerna –Församling/Kyrklig samfällighet (pastorat) Tvister mellan lokal nivå och stift –Indelningsändringar Andra typer av tvister Tvister mellan lokal nivå och stift/nationell nivå –Begravningsbyråverksamhet Tvister med nationell nivå Tvister mellan präst – biskop/ärkebiskop Lars Bjurstam 2015-08-25

11 11 Vilken reglering finns för att avgöra tvister mellan nivåerna? Beslutsprövning –Tvister mellan de lokala nivåerna –Tvister mellan lokal nivå och stift Från 2010 överprövas stiftsbeslut direkt av Överklagandenämnden Omprövning –Tvister mellan lokal nivå eller stift och nationell nivå Obehörighet –Tvister mellan lokal präst och Biskop/Ärkebiskop Lars Bjurstam 2015-08-25

12 12 Vad innebär beslutsprövning? Motsvarar i allt väsentligt laglighetsprövning (tidigare kommunalbesvär) på den borgerliga sidan. Ett klandrat beslut ska upphävas om det –inte har tillkommit i rätt ordning, –hänför sig till något som inte är en angelägenhet för församlingen, pastoratet respektive stiftet –har fattats av ett organ som har överskridit sina befogenheter, eller –strider mot kyrkoordningen, någon annan kyrklig bestämmelse eller någon rättsregel som Svenska kyrkan har att följa. Detta innebär att beslutsprövningen endast är formell. Någon prövning av ett klandrat besluts lämplighet får inte göras. Lars Bjurstam 2015-08-25

13 13 Beslutsprövning forts. Rätt att begära beslutsprövning har –Församlingsbeslut Den som tillhör församlingen och har fyllt 16 år Kyrkoherden (2010) –Pastoratsbeslut Någon av församlingarna i pastoratet Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet och har fyllt 16 år Kyrkoherden –Stiftsbeslut En församling i stiftet Ett pastorat i stiftet Den som tillhör en församling i stiftet och har fyllt 16 år Lars Bjurstam 2015-08-25

14 14 Vad innebär omprövning? Enligt 58 kap. 18 § KO får ett ärende prövas på nytt om det på grund av något särskilt förhållande finns synnerliga skäl för det. Bestämmelsen är avsedd att utgöra en motsvarighet till resning enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Med synnerliga skäl avses att möjligheten ska stå öppen vid grova fel i beslutsfattandet, både fel i förfarandet och i själva beslutet. Det kan också vara fråga om att nya omständigheter eller bevis kommit fram och att dessa ställer avgörandet i en helt annan dager. En kombination av t.ex. ny bevisning och handläggningsfel kan också leda till omprövning. Ytterligare ett exempel är om beslutet är så ofullständigt eller oklart, att det inte går att utläsa vad som faktiskt har beslutats. Lars Bjurstam 2015-08-25

15 15 Sanktionsmöjligheter Kyrkoordningen innehåller i princip inte några direkta sanktionsmöjligheter för att tvinga ett beslutande organ att rätta sig efter det som ett domkapitel eller Överklagandenämnden har beslutat. Tänkbara sanktionsmöjligheter inom ramen för gällande regelsystem –Innehållande av ekonomiska bidrag –Sammanläggning med grannförsamling –Obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst I min roll som sekreterare i Överklagandenämnden har jag inte sett att någon av dessa sanktionsmöjligheter har använts. Det finns dock ingen skyldighet att redovisa. Utgångspunkten i KO är inte att använda tvångsmedel utan att de som verkar i kyrkan ska göra det i lojalitet med kyrkan och dess system för beslutsfattande. Lars Bjurstam 2015-08-25

16 16 Sanktionsmöjligheter forts. Om ett beslut har upphävts och om beslutet redan har verkställts, ska det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt. Ett beslut om rättelse ska fattas så snart som möjligt. En församling och ett pastorat ska senaste tre månader efter att ett beslut har upphävts meddela domkapitlet vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av upphävandet. (57:20 KO) -(2010) Någon motsvarande bestämmelse finns inte när ÖN upphäver ett stiftbeslut. Det måste ändå förutsättas att stiften är lojala mot den kyrkliga rättsordningen och så snart som möjligt ser till att rätta sig efter ÖN:s beslut. Personligen skulle jag föredra en motsvarande bestämmelse för stiften. Lars Bjurstam 2015-08-25

17 17 Obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst Domkapitlet får a) förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, b) besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller c) tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård, 3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha. Lars Bjurstam 2015-08-25

18 18 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Tvister mellan ”de lokala nivåerna” Fram t.o.m. 2014 då det genomfördes en stor strukturförändring på loka nivå i Svenska kyrkan var det vanligt med tvister mellan församlingar som ingick i en kyrklig samfällighet och samfälligheten. I kyrkoordningen fanns det då regler som innebar att den kyrkliga samfälligheten inte utan särskilda skäl –fick frångå vad en församling hade begärt som budget –fick underlåta att delegera arbetsgivarfrågor till församlingen –se t.ex. beslut 2002/35, 2002/40, 2002/41, 2004/15, 2008/13, 2008/19 I Göteborg ifrågasattes samfällighetens rätt att besluta om gemensam IT-plattform (se beslut 2005/37 och 2006/05) Lars Bjurstam 2015-08-25

19 19 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Tvister mellan ”de lokala nivåerna” Att samfälligheten hade förvaltningsansvaret för de ingående församlingarnas fastigheter och rätt och skyldighet att besluta om förvärv och avyttring av fastigheter ifrågasattes också ( se beslut 2006/42). I beslut 2004/06 ställdes ÖN inför frågan om en nämnd hade rätt att begära beslutsprövning av ett fullmäktigebeslut. Svaret blev nej. I beslut 2006/42 klargjordes att samfälligheten har förvaltningsansvaret för de ingående församlingarnas fastigheter och har rätt och skyldighet att besluta om förvärv och avyttring av fastigheter. Lars Bjurstam 2015-08-25

20 20 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Tvister mellan ”de lokala nivåerna” I beslut 2008/27 klargjordes att det av en samfällighets beslut att ta en kyrkobyggnad ur bruk skall det uttryckligen framgå om den berörda församlingen har godkänt detta och, om så inte är fallet, vilka särskilda skäl som samfälligheten anser föreligga för att ändå fatta ett sådant beslut. I det stora fleralet av dessa ärenden förefaller de klagande i grunden vara missnöjda med det sakliga innehållet i besluten, vilket inte kan prövas i beslutsprövningsärenden. Lars Bjurstam 2015-08-25

21 21 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Indelningsändringar Indelningsbeslut endast kan bli föremål för formell överprövning enligt reglerna om beslutsprövning. Stiftsstyrelsen ska, enligt 37 kap. 5 § KO, verka för en lämplig indelning och initiera åtgärder för att församlingar och pastorat ska kunna fullgöra sina uppgifter. Överklagandenämnden har avgjort ett stort antal ärenden om indelningsändringar, se t.ex. beslut 2005/07, 2005/08, 2005/12, 2005/14, 2005/21, 2005/30, 2005/31, 2005/38, 2007/11, 2009/09, 2009/18 och 2013/07 Även i dessa fall förefaller de klagande i grunden vara missnöjda med det sakliga innehållet i besluten, vilket inte kan prövas. I vissa fall har de funnit formella brister i besluten eller förfarandet och lyckats få besluten upphävda. Lars Bjurstam 2015-08-25

22 22 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Begravningsbyråverksamhet ÖN har i beslut 2007/22 konstaterat att det inte är en uppgift för Svenska kyrkans församlingar att bedriva begravningsbyrå- verksamhet, vare sig självständigt eller tillsammans med annan. Ett klandrat beslut med sådant innehåll ansågs oförenligt med regleringen i kyrkoordningen och upphävdes. Frågan har därefter varit uppe till prövning i ÖN i beslut 2007/30, 2008/och 2008/3. Frågan har varit uppe till prövning i kyrkomötet vid flera tillfällen därefter och 2012 infördes en möjlighet för församlingarna att bedriva näringsverksamhet. Avsikten var dock inte att förändra ÖN:ns praxis i fråga om begravningsbyråverksamhet. I beslut 2012/09 har ÖN vidhållit sin tidigare praxis på området. Lars Bjurstam 2015-08-25

23 23 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Tvister med nationell nivå I beslut 2003/17 slog Överklagandenämnden fast att Kyrkomötets beslut inte kan bli föremål för överprövning i ordinär ordning. Inte heller bestämmelsen om omprövning i särskilda fall är tillämplig på ärenden hos Kyrkomötet eller dess utskott. Beslut 2006/36 handlade om prästlönetillgångar. I ett av Svenska kyrkans stift fanns stora önskemål om att få investera i aktier istället för att bedriva fastighetsförvaltning. Stiftet beslutade om omstrukturering av prästlönetillgångarna i stiftet – innebärande bl.a. att fastighetsbeståndet skulle överlåtas till ett helägt dotterbolag. Detta ansåg ÖN innebära en så väsentlig förändring av förvaltningsstrukturen och koncentration av förmögenheten att den inte var förenlig med regleringen i 46 kap. kyrkoordningen. Lars Bjurstam 2015-08-25

24 24 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden I beslut 2013/35 omprövade ÖN ett beslut av kyrkostyrelsen om stiftsbidrag och föreläggande om betalning av överskjutande särskild utjämningsavgift var förenligt med regleringen i kyrkoordningen. Svaret blev ja. Ett stift bedrev genom en insamlingsstiftelse församlingsverksamhet på en känd skidort i Sverige. Detta gjordes inte med församlingens medgivande. På klagan från församlingen upphävdes stiftets beslut att tillskjuta medel till stiftelsen (beslut 2011/12) eftersom det hänförde sig till något som inte är en angelägenhet för stiftet. Lars Bjurstam 2015-08-25

25 25 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst Beslut 2014/34 Obehörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Det som en präst hade skrivit på sin blogg i samband med ärkebiskopsvalet 2013 har bedömts som klart kränkande och mycket olämpligt. Texterna har ansetts sakna det mått av omdömesgillhet som förväntas av en präst i Svenska kyrkan. Genom sitt agerande har prästen ansetts överskridit den gräns för yttrandefriheten som vigningen till präst för med sig. Texterna har också ansetts i avsevärd mån skadat det anseende en präst bör ha. Den av domkapitlet beslutade påföljden skriftlig erinran har fastställts. Lars Bjurstam 2015-08-25

26 26 Exempel på ärenden i Överklagandenämnden Beslut 2015/05 Behörigförklaring. En präst som tidigare varit obehörigförklarad har med stöd av 31 kap. 13 § KO av domkapitlet förklarats åter behörig att utöva kyrkans vigningstjänst. Ett sådant beslut får enligt 31 kap. 18 § KO överklagas endast av den präst som berörs av beslutet. Överklagandet från två personer har avvisats eftersom de inte haft rätt att överklaga beslutet. De redovisade besluten utgör exempel på beslut från senare tid inom obehörighetsområdet. I vart fall det sistnämnda visar på ett behov av att överväga möjligheterna för enskilda (berörda) att överklaga beslut inom detta område. Lars Bjurstam 2015-08-25

27 27 Avslutande reflektioner Trots bristen på sanktionsmöjligheter fungerar ordningen i Svenska kyrkan på det stora hela mycket väl. Fattade beslut följs normalt på ett lojalt sätt. Välskrivna och välmotiverade beslut från domkapitlen och Överklagandenämnden tror jag bidrar till det. Lars Bjurstam 2015-08-25