Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

HUR HJÄLPER VI VÅRA ELEVER MED ORO, ÅNGEST OCH BETEENDEPROBLEM - ETT INLÄRNINGSTEORETISKT PERSPEKTIV Thoren Tillsammans 2015 Nina Annas Leg Psykoterapeut.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "HUR HJÄLPER VI VÅRA ELEVER MED ORO, ÅNGEST OCH BETEENDEPROBLEM - ETT INLÄRNINGSTEORETISKT PERSPEKTIV Thoren Tillsammans 2015 Nina Annas Leg Psykoterapeut."— Presentationens avskrift:

1 HUR HJÄLPER VI VÅRA ELEVER MED ORO, ÅNGEST OCH BETEENDEPROBLEM - ETT INLÄRNINGSTEORETISKT PERSPEKTIV Thoren Tillsammans 2015 Nina Annas Leg Psykoterapeut KBT

2 VEM ÄR JAG?

3 DISKUTERA Vad är jag rädd för/känner obehag inför i min yrkesroll? Vad är jag rädd för/känner obehag för som människa?

4 DISKUTERA Vad gör du när du är rädd/känner obehag?

5 DISKUTERA Vad tror ni våra elever skulle svara på frågan; - vad är jag orolig/rädd för som elev? - vad är jag orolig/rädd för som kompis bland alla klasskamrater/vänner/grupper - vad är jag rädd för som människa

6 MEN….. Talar du om precis allt du är rädd för? Kan du beskriva, sätta ord på och kommunicera allt du är rädd för? Har du/vi/ni/jag kolla på vad jag tänker och känner? Kan våra elever det? Och ifall de kan GÖR de det?

7 ORO OCH RÄDSLA - VANLIGA MEN OUPPMÄRKSAMMADE BESVÄR 5 -10% av alla barn uppfyller kriterierna för ångestsyndrom någon gång under uppväxten Oro och rädsla uppmärksammas dåligt, i mycket mindre utsträckning än utagerande (t.ex. Kashdan & Herbert, 2001) Bara 1 av 5 barn med besvär av oro och ångest har sökt vård (t.ex. Gren Landell, 2013; Essau, 2005)

8 FOKUS IDAG Kort introduktion kring punkterna nedan… * inlärningsteorin som utgångspunkt för att förstå oro, rädsla och ångest * oro, rädsla och ångest som drivkraft – hur märks oro och rädsla? * Enkla modeller att kartlägga, målfokusera och arbeta med värderade mål? * när vi planerat, problemlöst och strukturerat återstår bara att GÖRA förändring

9 INLÄRNINGSPSYKOLOGI Läran om hur vi människor, i en kontext lär oss nya beteenden och hur dessa beteenden vidmakthålls och förändras över tid Beteende är alla händelser och processer som har sitt ursprung hos eller i organismen

10 HUR TÄNKER VI UTIFRÅN BETEENDE Fokus på vad personen/eleven/du själv gör eller inte gör och i vilka situationer! Vilka är konsekvenserna av beteendet som gör att individen fortsätter? Finns det problembeteenden? För mycket och för lite av? Vilken funktion har ett givet beteende? Allting sker i en kontext (sammanhang) Ett beteende föregås alltid av en förändring i kontexten Kontexten är allt runt individen (miljön, andra människor) samt det som försiggår inom personen (tankar, förnimmelser etc.)

11 VÄGAR FÖR INLÄRNING Medfödda, genetiska förutsättningar/kunskaper Respondent inlärning - Att lära via association Operant inlärning - Att lära via konsekvenser Språk och kognition - Att lära via härledda relationer

12 SÅ VAD KÄNNER VI OBEHAG INFÖR Ex Säga sin åsikt Se annorlunda ut Tystnad ensamhet Krav Få kritik Inte ha kontroll

13 VAD GÖR VI Ex: - Vi undviker -Går därifrån -”stänger av” ”lyssnar inte” ”känner inte” (känslokontroll) -Vi ältar, grubblar, analyserar, vrider och vänder, muttrar, kämpar, klagar (funktion?) -Fastnar i dåtid eller framtid (oroar oss) -Söker försäkringar och stöd -Söker säkerhetsbeteenden

14 OROSFRÅGOR Vill ha ständiga försäkringar om att något farligt inte kommer att hända eller har hänt Frågor för att få kontroll och minska osäkerhet – ”Kan ebola komma till Sverige?” – ”Hinner vi i tid till bussen när vi ska hem från badhuset?” – ”Vem ska jag sitta bredvid när vi byter platser nästa gång?”

15 ORO, ORO, STÄNDIGT DENNA ORO Ständig oro för stort och smått, t.ex. familjens ekonomi, betyg, skolutflykt. ”Tänk om…” Kan inte koppla bort oron Stor väska…. Lill-polis Svårt att slappna av – muskelvärk, magvärk, huvudvärk Sömnsvårigheter

16 HJÄRNAN ÄR EN ”BLI-INTE-UPPÄTEN-MASKIN” …..Som ibland hjälper oss

17 HJÄRNAN ÄR EN ”BLI-INTE-UPPÄTEN-MASKIN” - Vårt medvetande är konstruerat för att se faror och hot och tolka negativt, negativa tankar och känslor är viktiga att uppmärksamma.

18

19 OBEHAG, RÄDSLA OCH ÅNGEST Rädsla är en icke-viljemässig reaktion på en hotfull trigger Vid rädsla förbereder vi oss på försvar eller flykt Funktionen är att minska rädslan/undvika det upplevda hotet

20 SOCIAL RÄDSLA  Rädsla för att göra bort sig och därav rädsla för att få andras uppmärksamhet  Undviker sociala, och nya, situationer  ”Gömmer sig” – ”rör sig inte” i klassrummet, går bakom andra, gömmer sig i mobilen, äter inte pga folk i matsalen  Talar tyst, otydligt, rädd att bli granskad  Skolfrånvaro, t.ex. vid redovisning, idrottslektioner, friluftsdagar

21 SOCIAL RÄDSLA OCH BEMÖTANDE Barn med social rädsla blir sämre bemötta under redovisning än barn med låg social rädsla (Miers, 2010; Blöte, 2010)…… ……. Det i sin tur kan bekräfta självbild av att vara dålig Ängsliga barn blir lättare illa behandlade i klassrum med negativt klimat såsom stökighet, hierarki mellan elever, kaos (Gazelle, 2006) Vi måste skapa skolklimat som förebygger och minskar social rädsla

22 TALÄNGSLSAN  Rädsla för att prata inför andra. Även rädsla för att prestera inför andra  Vanligaste sociala rädslan. 1/5 av svenska högstadie och gymnasieelever har någon gång stannat hemma vid redovisning inför klassen (Utbildningsradion, 2012)

23 DET LÖNAR SIG I STUNDEN Pos förstärkt – skönt! Neg förstärkt – slipper göra! Funktionellt

24 ORO OCH INLÄRNING Ömsesidig påverkan mellan skolprestation och psykisk hälsa (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010)  Oro – koncentrationssvårigheter - hänger inte med - kommer efter - mer oro  Oro för att göra fel/blyghet leder till att man inte vågar be om hjälp och korrigeras inte i missuppfattning  Barn med stor oro har ofta sämre relation med lärare t.ex. större beroende/klängighet och/eller mindre närhet (t.ex.Rydell et al, 2005)  ”Om du bara pratade mer skulle du få högre betyg”

25 KONSEKVENSER ÅNGESTSYNDROM  Ångestbesvär hos 3 av 4 elever med problematisk skolfrånvaro (Heyne, 2014).  Ömsesidig påverkan mellan psykisk ohälsa och skolfrånvaro (Wood, 2012).  Ångestsyndrom – Underprestation och skolavhopp (Van Ameringen, 2003)  Lägre utbildning – arbetslöshet - ensamhet…  Förhöjd risk att utveckla ett annat ångestsyndrom, missbruk, depression (Rapee, 2009)  Förhöjd risk för att bli mobbad - ängsliga barn mobbas i högre utsträckning och mobbade barn har ökad risk för att utveckla ångestsyndrom, särskilt social ångest (t.ex. Siegel, 2009;Sweeting, 2006)

26 PÅ LÅNG SIKT…..  Sker ingen utveckling  Vi blir bättre och bättre på att undvika och eller göra det vi redan gör  Vi fastnar i icke funktionella beteendemönster som bara fungerar för att dämpa obehag i stunden

27 MISSAR  Tappar bort målet/riktningen  Tappar bort vad det är som är viktigt  Tappar bort vem och hur jag vill vara  Tappar bort det som händer just nu och som jag kan delta och agera i  Risk att bete sig ineffektivt

28 HUR VAR DET DÅ VI FÖRSTOD BETEENDEN…. Människans beteenden förändras i varje nytt sammanhang/kontext (kriser och svek, maktutövande, otrohet, sjukdom etc), tider och marknader förändras MEN de lagar som styr mänskligt beteende är konstanta.

29 REPETITION Vi använder beteenden som fyller en funktion och som fungerat i historien Vi människor triggas ständigt – agerar ofta på oro/rädsla/obehag Det leder till kortsiktig förstärkning och reglering – dvs det fyller en funktion för oss att göra/agera och hantera vissa svåra/hotfulla lägen på ett visst sätt i stunden. Vi vinner eller slipper saker Agerandet/Beteendet vidmakthålls därmed! Sällan korrelerar de kortsiktiga konsekvenserna med våra långsiktiga mål och värderingar. När vi agerar kortsiktigt och situationsstyrt sker ytterst sällan utveckling av målbeteenden och färdigheter hos individ, grupp el

30 SUMMA SUMARUM Genom att bli bra på att kartlägga våra beteenden, ta reda på vilken funktion de fyller, hur de vidmakthålls kan vi också börja förändra Underskottsbeteenden och problambeteenden styrs kanske av rädslor och kortsiktiga ”belöningar”, genom att bli bra på att kartlägga detta kan vi lära oss själva och våra elever att stå ut med obehag i stunden för att genom nya beteenden skapa mer hållbara konsekvenser

31 HUR LÄR VI DÅ VÅRA BARN ATT GÖRA SOM VI SÄGER? ATT BÖRJA BETE SIG!!?? VI GÖR ENKLA BETEENDEANALYSER Formulera oss i beteenden Förstärker önskvärda beteenden Tar reda på färdighetsbrister och övar ”att cykla” Fokuserar på underskottsbeteeden och ökar dem Ändrar kontexter för att få effekt på beteenden Att arbeta med konsekvenser på lång sikt Att jobba med både mål och värderingar

32 VAD ÄR EN BRA STRATEGI? Fokus = strategi = verb En bra strategi är den som genomförs. Realiseringen avgör framgång och konkurrenskraft – inte planeringen och pratandet om..

33 VAD DRIVER BETEENDEN Detta skapar en miljö där medarbetare och elever presterar för att de vill och inte måste Återkoppling Fokus på att formulera beteenden förstärka pos beteenden som skapar faktiska resultat

34 INGEN ÅTERKOPPLING ÄR OCKSÅ ÅTERKOPPLING! ”hör du inget så är allt ok” = VÄRDELÖST. Blir lätt bestraffande!

35 KARTLÄGGNING I SKOLAN - BEEENDEANALYS Enkel beteendeanalys Problemområden Problembeteenden Funktion (SORK) Överskott och underskott Formulera i beteenden Mål (checkbara och värderade) Formulera i beteenden Mäta resultat – realiseringen!

36 MÅL - CHECKBARA Sätt smarta mål. Konkret formulerade – gärna i beteenden Mätbart Accepterat/gemensamt Realistiskt Tidssatt Positivt formulerat Ev delmål. Konkret formulerade – gärna i beteende Finns hinder för individen, gruppen eller miljön (kontexten) Finns resurser för individen, gruppen eller miljön (kontexten) Vad kan alla i omgivningen göra enkelt för att bemöta Vad görs för lite respektive för mycket av för att nå målen

37 MÅL KONTRA VÄRDERINGAR Vad är det som är viktigt Hur vill du med hela ditt hjärta bete dig som en människa, vad vill du stå för som människa under ditt liv? Hur du vill behandla någon eller något Ger motivation och inspiration Ger en riktning för dina handlingar/beteenden/åtaganden Ett annat typ av mål

38 KARTLÄGGNING I SKOLAN Enkel beteendeanalys Problemområden Problembeteenden Överskott och underskott Formulera i beteenden!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! …….fortsättning följer Mål (checkbara och värderade) Formulera i beteenden Mäta resultat – realiseringen!

39 RÄTT BETEENDEN BEHÖVER FÖRSTÄRKAS Traditionellt lägger organisationer 80% på sin tid att skicka signaler till sin organisation om vad som ska göras…. Men bara 20% på att följa upp, återkoppla och dra lärdomar. Forskning visar att relationen för vad som påverkar beteenden är det motsatta! Genom att helt tänka om och ägna 80% av sin tid till uppföljning, återkoppling och lärande blir organisationen mer anpassningsbar till omvärlden och når bättre resultat

40 CHANSEN ATT REALISERA ÖKAR… ju fler människor från olika nivåer och funktioner som är med och sätter relevanta mål om målen sätts utifrån fokus/strategi och i värderad riktning om man förstår, sympatiserar och vill stå bakom målen och riktningen om värden och mål i en organisation skapas av medarbetarnas beteenden

41 NÅ MÅL = REALISERA STRATEGI = ATT AGERA Det handlar om att flytta fokus i strategiarbete FRÅN att tala om hur något fungerar just nu eller hur det ska göras TILL att fokusera på att följa upp hur det har gjorts, lära av det och justera för att gå en mer utvecklande väg framåt


Ladda ner ppt "HUR HJÄLPER VI VÅRA ELEVER MED ORO, ÅNGEST OCH BETEENDEPROBLEM - ETT INLÄRNINGSTEORETISKT PERSPEKTIV Thoren Tillsammans 2015 Nina Annas Leg Psykoterapeut."

Liknande presentationer


Google-annonser