Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ADHD och/eller autism hos flickor Attention Halmstad 21.5.15 Svenny Kopp, överläkare, med. dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet, Mariestad UNE, Stenblommans.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ADHD och/eller autism hos flickor Attention Halmstad 21.5.15 Svenny Kopp, överläkare, med. dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet, Mariestad UNE, Stenblommans."— Presentationens avskrift:

1 ADHD och/eller autism hos flickor Attention Halmstad Svenny Kopp, överläkare, med. dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet, Mariestad UNE, Stenblommans vårdcentral, psykiatri 1

2 Om inte vi fokuserar på flickor med ADHD eller ASD förblir flickor svåra att diagnosticeraseller utan diagnos rubriken på denna föreläsning? 1.Att pojkar med ADHD är normen (det vanliga) och flickor med ADHD är det ovanliga (avvikande)? 2. Att flickor med ADHD och ASD inte har samma symptom och problem som pojkar med samma diagnoser? 3. Om inte flickor och ADHD och ASD tas upp för sig existerar de inte, eller förbises?

3 Vad påverkar psykisk ohälsa hos flickor och pojkar?  God sömn  Många goda sociala kontakter  Goda kognitiva resurser  Omhändertagande föräldrar  God familjeekonomi 3

4 FORSKNING OM FLICKOR OCH POJKAR I BARNPSYKIATRINS VÄRLD 4

5 Vem söker barn- och ungdomspsykiatrisk vård? o Ungefär lika många flickor som pojkar söker barnpsykiatrisk vård (Curman & Nylander , Carlberg 1977, Bergqvist & Lidbrink 1989, Adler 1997, Kopp& Gillberg 1999, Socialstyrelsen 2013) o 2011 sökte ca 4% av pojkarna vård och ca 3% av flickorna vård ( Socialstyrelsen 2013) o Var fjärde flicka eller pojkar har sökt barnpsykiatrisk vård någon gång under sin barndom eller ungdom (Kopp & Gillberg 1999) o Pojkar dominerar upptill 11 års ålder och flickor f.o.m. 14 års åldern (A-L von Knorring et al 1987, Falkestav et al 1997, Kopp & Gillberg 1999)

6 Flick-/kvinnorelaterad psykisk ohälsa? o Flickor i årskurs 7 och 9 med utländsk härkomst rapporterade mer psykiska symptom än andra tonåringar (Carleby, 2012) o Diagnoserna ångest och depression har ökat stadigt för både flickor och pojkar mellan , men flickor har dubbelt så hög frekvens (Enheten för epidemiologi, Socialstyrelsen 2012) o Flickor och kvinnor upplever mer stressrelaterad ohälsa än pojkar och män (SOU 2006:77) o Kvinnor med funktionshinder har sämre levnadsvillkor och bemöts annorlunda än män av den offentliga omsorgsapparaten (Mallander & Tideman 2004)

7 Förekomsten av psykiatriska diagnoser under olika åldrar hos flickor och pojkar Total förekomst av psykiatriska diagnoser 11-20% Pojkar har i alla åldrar mer beteendestörning som trotssyndrom och uppförandestörning än flickor ADHD är den vanligaste barnpsykiatriska diagnosen Flickor har mer ångest diagnoser och mer depression i tonåren ODD och ADHD minskar med åldern hos både flickor och pojkar 7

8 ADHD 8

9 9 Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan ? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det blir ”strul” med kompisarna? Varför slutar ni inte tjata på mig när jag blir så ” himla” arg?

10 Vad innebär det att ha ADHD ? Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt Det innebär en bristande kontroll av känslor, energinivå och av beteendet Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och att kunna moderera sin motivation Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra 10

11 Olika typer av ADHD

12 Moderns största oro vid söktillfället 100 klinikflickor, Flickprojektet Största problem(en)Procent % 1Humörsutbrott56% 2Koncentrationssvårigheter48% 3Sociala interaktionssvårigheter44% 4Beteendeproblem39% 5ADL-hygien problem32% 6Energilös, igångsättningsproblem30% 7Kommunikationsproblem29% 8Hyperaktivitet29% 9Inlärningssvårigheter25% 10Emotionella problem25% 12

13 GENUSPERSPEKTIV och neuropsykiatriska diagnoser 13

14

15 Genus, genusordning Yvonne Hirdman (2001) ♀♂ Genusordningen utmärkes av den manliga normens ♀ företräde /större symboliskt värde ♀♂ Genus ordningen berör resursfördelning ♀♂ Normen handlar om att det kvinnliga alltid mäts och värderas i förhållande till det manliga

16 Förekomst av ADHD Populationsstudier på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor ( %, år) Total ADHD, 5-8% hos alla skolbarn Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka) Mer jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder 16

17 Klinikförekomst av ADHD Könskvot pojke:flicka Klinikfall  :1-7:1 (Gaub & Carlsson 1997 USA)  :1 (Robinson 2002 USA)  :1-3:1 (Nøvik et al Europa)  :1 (Merikangas et al USA)  :1 (Sure´n et.al Norge) 17

18 ”Ladylike” och ADHD är två svårförenliga begrepp Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteende Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne

19 ADHD Flicka Trots- syndrom/ uppförandes törning Ångest Sömn- svårigheter Depression Motorisk koordinations -störning Tics Läs-och/eller Skrivsvårig- heter skrivsvårigheter Tvång Bulemi Miss- bruk autistiska drag Språkliga svårigheter 19

20 Differentialdiagnoser vid ADHD Autismspektrumstörning Bipolär sjukdom Depression Dyslexi Trotssyndrom/ uppförandesyndrom PTSD 20

21 KÖNSSKILLNADER som kan ha betydelse för neuropsykiatriska tillstånd och dess symptom 21

22 Sociala och/eller biologiska könsskillnader  Social kompetens  Tidigare språkutveckling  Tidigare finmotorisk utveckling  Agressivitet, dominansbeteende  Lekbeteende  Intressen  Spatial förmåga 22

23

24 VAD SOM ÄR PROBLEM FÖR FLICKOR MED NEUROPSYKIATRISKA DIAGNOSER 24

25 o Diagnoskriterierna o Skattningsskalorna o Könsskillnader o Förekomsten o Okunskap o Brist på forskning 25

26 Problem med diagnosen ADHD hos flickor oKoKriterier satta efter pojkar 6-11 år oBoBeteendet skall finnas i två olika miljöer 26

27 DSM-5 och ADHD, förbättringar för flickor 27 Högre debutålder för symptom, < 12 år 5 kriterier från 17 års ålder istället för 6 kriterier Fler och bättre symptomexempel

28 Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet oRastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan oPillande, skrivande, kladdande, tuggande o”Hyperpratar” oHyperreagerar oHypersocial (vet vad alla gör) oLämnar aktiviteter (matbordet) oPedantiskt städande o”Tanketrängsel” 28

29 Trotssyndrom och ADHD visar samma ”pojkproblem” Jeneva L. Ohan and Charlotte Johnston, 2005 o Samma underliggande psykopatologi men symptomen uttrycks olika vid trotssyndrom (ODD) o Exempel: är hur flickor och pojkar uttrycker fiendskap, osämja, vilket är centralt vid ODD o Flickor ignorerar mer medan pojkar är mer konfronterande o Av dessa två uttryck finns endast den konfronterande stilen med i kriterierna för trotssyndrom 29

30 SKILLNADER MELLAN FLICKOR OCH POJKAR MED ADHD 30

31 ADHD-symptom och ASD-symptom varierar med åldern och kön 31

32 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD?  Ingen skillnad i kärnsymptom eller subtyper mellan flickor och pojkar med ADHD (Biederman 2002, 2005)  Lika stor funktionsnedsättning hos flickor och pojkar med ADHD (Biederman 2002, 2005)  Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD flickan ” (Gaub & Carlson 1997, James & Taylor)  Exekutiva funktionsbrister påverkar flickor med ADHD mer än pojkar i relation till kamratfungerande (Miller& Hinshaw 2009 ) 32

33 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD?  Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003)  Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004)  Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004)  Flickor har mer ångest och depression, pojkar med ODD (Biederman 2002) 33

34 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD och prognos?  Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder (Dalsgaard 2001)  Endast 16,4% av ADHD flickorna visade ”Positive adjustment”. De flesta flickorna hade kvar ADHD (Owens, Hinshaw, Lee & Lahey 2009).  Kvinnor med ADHD har högre dödlighet än män med ADHD upp till 32 års ålder (Dalsgaard, 2015) 34

35 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ADHD? mellan flickor och pojkar med ADHD Tonårsflickor har dubbelt så ofta självmordstankar än pojkar med ADHD och mer självskadande beteende (Hurtig et al. 2012) Depression vanligare bland flickor med ADHD än pojkar 35

36 36 Kamratrelationer och ADHD Flera studier visar att flickor upplever större kamratsvårigheter än pojkar med ADHD Både pojkar och flickor med aggressivt beteende och ADHD har låg status bland kamrater Ju äldre flickan med ADHD är desto mindre populär är hon bland sina kamrater (Brown 1991) Social utstötning av flickor med ADHD börjar i förskolan (Berry 1985)

37 Kamratrelationer och ADHD Blyga tillbakadragna flickor blir mer förbisedda och nonchalerade än de mer hyperaktiva och impulsiva flickorna (Wheeler & Carlson 1994) Flickor med ADHD mer verbalt aggressiva än flickor utan ADHD medan pojkar är både mer fysiskt och verbalt aggressiva än flickor med ADHD i skolan (Hinshaw 2002) 37

38 Risker för flickor med ADHD 38 1.Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) 2.Mobbning (Kopp,Berg-Kelly& Gillberg, 2010) 3.Rökning (Biederman, Kopp, Berg-Kelly & Gillberg, 2010) 4. Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) 5. Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) 6. Sexuella beteendeproblem med uppförandestörning (Monuteaux et al. 2007) 7. Ätstörning, depression 8. Nätkontakter/sociala medier

39 Flickor och trafikförseelser Flickor med AD/HD rapporterade fler trafikolyckor mellan års ålder än flickor utan AD/HD eller flickor med emotionella diagnoser Flickor med CD elller AD/HD (diagnosticerad vid 15 års ålder) hade betydligt oftare kört utan körkort vid 18 års ålder jämfört med flickor utan diagnos (Nada-Raja et al 1997)

40 40 Behandling vid ADHD Information Pedagogiska insatser Medicinering Kognitiv beteende terapi Parent Management Training PMT Social ”kompetensträning” Sociala stödåtgärder

41 Hur ser skolsvårigheterna ut? Kan inte lyssna/koncentrera sig Låtsas som hon förstått Dagdrömmer Pratar för mkt Frånvaror från vissa lektioner Är inte med i idrott Kommer för sent Skolkar ”utvalt” Icke godkända betyg Lämnar inte in arbeten i tid Är oförskämd

42 Vanligaste farmaka vid ADHD Methylphenidat Concerta, Ritalin, Medikinet, Equasym Noradrenalinåterupptagshämmare Strattera Amfetamin preparat Elvanse, Amfetamin, Metamina,

43 Flickor med autismspektrumstörning

44 Varför ? Varför måste jag vara med andra barn? Varför är det så svårt att förstå vad människor menar? Varför måste jag vara så rädd för så mycket? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste man kramas? Varför måste jag borsta tänderna när det gör ont? Varför måste jag gå till skolan, när jag känner att det inte är en plats för mig?

45 Vad ligger bakom de autistiska symptomen? (The default network)  Svårt att avläsa ansiktsuttryck  Långsammare i att känna igen kända ansikten  Oförmåga till delad uppmärksamhet (peka)  Mentaliseringsbrist, tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov  Brist med att förstå sammanhang, man växlar mellan att se delar och helheter  Exekutiv funktionsbrist, svårt skifta uppmärksamhet, avslutar inte uppgifter

46 46 Förekomst av autism hos barn och ungdomar 1.0-1,7% (Fombonne,2009)

47 Girls with social deficits and learning problems: Autism, atypical Asperger syndrome or a variant of these conditions. Kopp, S., and Gillberg, C. (1992) Två hypoteser 1.Att kärnsymtomen vid autism är vanligare hos flickor än vad man tidigare har trott (autism och IQ>70). 2.Att underrapporteringen av flickor med autism haft sin grund i en övertro på en manlig typ av autism (”pojkfenotyp” delvis färgad av dominans-beteende och utagerande beteende). 47

48 Könskvot (pojkar: flickor) för Asperger syndrom/högfungerande autism 4:1 (Stephan Ehlers & Christopher Gillberg 1993) 2:1 (Sigita Lesinskiene 2000) 1.5:1 (Marja-Leena Mattila 2003) 48

49 49 Könskvot (pojkar:flickor) för klinikfall med ASD :1 (Helen Baker 2002) :1 (Helen Baker 2002) :1 (Harald Sturm, Elisabeth Fernell et al 2004) :1 (Zelma Idring et al 2012)

50 Flickor avslöjar mer för varandra även svagheter Flickor är mer tur tagande För flickor är det viktigt att upprätthålla positiva sociala relationer och undvika öppna konflikter när de diskuterar eller förhandlar med varandra Flickors aggressivitet är mer indirekt The Two Sexes, growing up apart coming together Eleanore E. Maccoby

51 Könsskillnader och autistiska drag Populationsstudier med kvinnor och män i alla åldrar har visat att män och pojkar har mer autistiska drag än kvinnor och flickor (Alison et al. 2008, Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley,2001, Constantino & Todd, 2003, Lundström, 2011, Posserud, Lundervold & Gillberg, 2006, Skuse et al. 2009, Williams et al, 2008)

52 Lorna Wings ”triad” 1. Social ömsesidighet 2. Verbal och icke verbal kommunikation 3. Begränsade intressen Dessutom förekommer oftast svårigheter med: oSömn oPerception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) oMat oÅngest

53 DSM-5 och ASD, förbättringar för flickor? o Asperger diagnosen ”försvinner” o Funktionsnedsättningen graderas i tre nivåer o Debutåldern preciseras inte men skall vara tidig o Sensoriska svårigheter ingår som ett kriterie

54 Flickor med ASD och special intressen Pysslar Ritar, målar Läsa (fantasy, manga) Serier Olika kulturer Samlar på saker Parfymer, krämer Kända personer Kyrktorn Pippi Långstrump Dekaler Konståkning 54

55 Flickor med ASD och special intressen Hundar Katter Fåglar Arabiska fullblod Andra hästar Små gnagare Dinosaurier Ormar 55

56 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ASD McLennan et al ∞Pojkar hade större svårigheter med socialt samspel under de första levnadsåren än flickor ∞Flickor hade under skolålder och tonåren större svårigheter med relationer än pojkar ∞Pojkar hade mer av repetitivt beteende i tidiga barnaår än flickor 56

57 Jämförelse mellan flickor och pojkar med ASD Holtmann, Bölte, Poutstka, 2007  Ingen skillnad mellan flickor och pojkar i de autistiska triad symtomen  Föräldrar skattade mer problem hos flickor än pojkar, speciellt sociala problem, uppmärksamhetsproblem och tankemässiga problem  Flickor nådde utvecklingsmässiga milstolpar tidigare än pojkar Undersökningsmetod: 23 pojkar (5-20 år) och 23 flickor (5-20 år) matchade för ålder (medelålder 11.9 år), IQ, ASD diagnos ADI-R, ADOS, Child behavior checklist (CBCL) 4-18 år 57

58 Finns det en specifik kvinnlig typ (fenotyp) vid autism? o Undviker krav o Är väldigt bestämd, principfast o Samspelar (mest) med yngre barn o Bryr sig inte om hur hon ser ut eller är extremt fixerad vid sitt utseende o Lever sig in i vissa roller o Har en annorlunda röst eller språk

59 SAMSJUKLIGHET 59

60 Autism- spektrumstörning Flicka Trots- syndrom i hemmet Ångest Sömn- svårigheter Depression Motorisk koordinations -störning Tics Läs och skrivsvårigheter Tvång- syndrom ADHD ätstörning 60

61 Skillnad mellan autism och ADHD hos flickor Större funktionsnedsättning Större svårigheter med dagliga rutiner Fler ångest diagnoser Ofta mer frånvarande från skolan Större ensamhet Undviker oftare kravsituationer Klär sig sällan som andra flickor Svårt att ta sig till olika aktiviteter själv Mat svårigheter Leker ofta djur (högt upp i åldern) Ofta specialintressen eller intensiva projekt 61

62 Skillnad mellan autism och ADHD  Mycket svåra att övertala  Svårt delta i idrott (mellanstadiet)  Svårt delta i utflykter eller skolresor  Mycket bestämda, styr andra 62

63 Differentialdiagnoser vid autism hos flickor ADHD Social fobi Anorexia nervosa Selektiv mutism 63

64 Hur kan man upptäcka,stödja och hjälpa flickor med ASD och/eller ADHD diagnoser? 64

65 För att upptäcka/diagnosticera och behandla flickor inom ESSENCE-området behövs:  Kunskap om ADHD och ASD  Kunskap om hur ADHD och ASD symptom ser ut hos flickor under olika åldrar  Kunskap om andra förekommande psykiatriska diagnoser  Kunskap om beteendemässiga och utvecklingsmässiga könsskillnader

66 För att upptäcka/diagnosticera och behandla flickor inom ESSENCE-området behövs:  Tillräcklig tid för utförlig anamnes  Bra utredningsinstrument (könsnormerade)  Kognitiv bedömning  ADL- bedömning  Läs och skrivutredning  Bedömning av allmän funktionsnedsättning 66

67 Vilka flickor upptäcks sent eller inte alls? De flesta flickor som inte har ett utagerande beteende utanför hemmet Begåvade flickor Flickor med emotionella svårigheter Flickor i tonåren med utagerande, struligt beteende Flickor med god social kompetens

68 Prioritera flickor för utredning Bättre tillgång till långvariga ickefarmakologiska stödåtgärder Bättre tillgång för föräldrastöd och utbildning 68

69 Att ta med hem? o Vanliga tillstånd med tidig debut (2-3%) o Skolmisslyckanden är vanliga o ADHD är en ”riskdiagnos” o ASD har en större funktionsnedsättning än ADHD o Flickor med ADHD och ASD diagnosticeras senare än pojkar o Det är en osäkerhet bland professionella om flickor med ASD och flickor med ADHD? o Livsomständigheter ser olika ut för flickor och pojkar 69

70


Ladda ner ppt "ADHD och/eller autism hos flickor Attention Halmstad 21.5.15 Svenny Kopp, överläkare, med. dr Gillbergscentrum, Göteborgs Universitet, Mariestad UNE, Stenblommans."

Liknande presentationer


Google-annonser