Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,"— Presentationens avskrift:

1 ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg 1

2 2 Varför fokusera på flickor/kvinnor med ADHD? ≈ Vanligt tillstånd med tidig debut (2-3%) ≈ Skolmisslyckanden är vanliga ≈ ADHD är en ”riskdiagnos” ≈ Få flickor med ADHD diagnosticeras ≈ Kunna ge flickorna och deras föräldrar pedagogiskt och socialt stöd ≈ Ge adekvat medicinering ≈ Psykisk ohälsa har ökat tre gånger mer för flickor än pojkar sedan 90-talet ≈ Det är en stor osäkerhet bland professionella om flickor med ADHD? ≈ Minska risken för psykiatriska svårigheter ≈ Livsperspektiv ≈ Forskning på flickor är liten

3 Vad är psykisk ohälsa?  Att ha ADHD är inte detsamma som ha psykisk ohälsa eller vara ”psykiskt sjuk”  Psykisk ohälsa uppkommer genom en samverkan mellan miljöfaktorer och individens förutsättningar  Stress är en känsla och/eller en realitet av att inte hantera de krav och den situation man upplever eller lever i  Skolan är den största stressfaktorn för ungdomar idag  God sömn, många sociala kontakter, god kognitiva resurser, omhändertagande föräldrar och en god familjeekonomi bidrar till psykisk hälsa

4 Är ADHD hos flickor en risk för psykisk ohälsa och stress? Vid ADHD föreligger oftast en risk för ökad: Oro Ängslan Nedstämdhet Ångest Stress Sömnsvårigheter Trötthet Värk Risk för : Välfungerande sociala kontakter Lägre kognitivt fungerande Sämre motorisk förmåga

5 5 Vem söker barnpsykiatrisk vård? ∆Idag söker lika många flickor som pojkar vård (Curman & Nylander , Carlberg 1977, Bergqvist & Lidbrink 1989, Adler 1997) ∆Var fjärde flicka eller pojkar har sökt barnpsykiatrisk vård någon gång under sin barndom eller ungdom (Kopp & Gillberg 1999) ∆Pojkar söker tidigare och flickor dominerar efter 14 års ålder (A-L von Knorring et al 1987, Falkestav et al 1997, Kopp & Gillberg 1999) ∆Flickor söker oftare akut barnpsykiatrisk vård (Gillberg & Höök 1977, Holmgren-Linnman et al 1997) ∆Mellan har antalet vårdtillfällen för depression och ångest på sjukhus för flickor år ökat 8 ggr (SOU 2006:77) ∆Flickor och kvinnor upplever mer stressrelaterad ohälsa än pojkar och män (SOU 2006:77) ∆Flickor får oftare ospecifika diagnoser jämfört med pojkar (Gillberg & Höök 1977, Holmgren- Linnman et al 1997, Kopp & Gillberg 1999, Ehlers 2005)

6 6 ADHD

7 7 Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan ? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det blir ”strul” med kompisarna? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna? Varför slutar ni inte tjata på mig när jag blir så ” himla” arg?

8 8 Fyra ADHD-diagnoser Attention Deficit Hyperactivity Disorder enligt DSM-lV 1994 °Funktionshindrande symptom innan 7 års ålder °Symptomen varat minst 6 månader °Funktionsnedsättning inom minst två områden °Svårigheterna får inte förklaras av någon annan psykisk störning 1. ADHD med i huvudsak uppmärksamhetsbrist (6 kritierier) 2. ADHD med i huvudsak hyperaktivitet och impulskontrollsbrist (6 kriterier) 3. ADHD kombinerad typ (6 kriterier från 1. och 6 från 2.) 4. ADHD UNS mindre än 6 kriterier men en funktionsnedsättning

9 Vad innebär det att ha ADHD ?  Det innebär att ha ett lite annorlunda funktionssätt  Det gäller bristande kontroll av känslor, energinivå och beteendet  Det gäller bristande tillgång till arbetsminne och moderera sin motivation  Problem med att utföra det man egentligen vet man borde göra  Det innebär svårigheter inom många funktionsområden, vars betydelse varierar utifrån ålder och miljö 9

10 Jag föredrar att kalla mig impulsiv Carina Ikonen Nilsson Recito Förlag, 2011 I hela mitt liv har jag försökt att passa in Jag kämpade febrilt med att inte synas, helt och fullt ut. Det var viktigt för mig att dölja alla mina otillgångar Jag var livrädd för att människor skulle märka att jag var en ganska mesig, trögtänkt, lite halvdum tjej

11 ”Ladylike” och ADHD är två svårförenliga begrepp Tonårsflickan med ADHD har svårare att leva upp till det förväntade kvinnliga beteende Hennes impulsivitet, högljuddhet och snabba humörsvängningar gör att omgivningen lättare dömer ut henne

12 Allmänt om ADHD hos flickor ∞ Ingen skillnad i symptom mellan flickor och pojkar med ADHD ∞ Lika stor funktionsnedsättning hos flickor och pojkar med ADHD ∞ Flickor får oftast diagnos senare än pojkar och oftare i tonåren ∞ Pojken med ADHD är den vanliga ” ADHD-pojken” medan flickan är den ovanliga ”ADHD flickan” (Gaub & Carlson 1997) ∞ Forskning och kunskap om ADHD hos flickor ökar, men fortfarande är den mesta forskning baserad på pojkar ∞ Omgivningen tenderar att bedöma flickor och pojkars psykiska symptom olika (Sharp 1999, Newcorn 2001, Hartung 2002, Brewis 2003, Jackson 2004,Gardner 2002, Bussing 2003) ∞ Flickor med ADHD behandlas i mindre utsträckning med farmaka än pojkar med ADHD (Angold 2000, Miller 2004) ∞ Flickor har lägre självkänsla och upplever mer stress än pojkar med ADHD (Rucklidge & Tannock 2001, Quinn & Wigal 2004) ∞ Flickor med ADHD har mer ångest och depression i tonåren än pojkar med ADHD ∞ Flickor med ADHD vårdas oftare på psykiatrisk klinik än pojkar med ADHD i vuxen ålder 12

13 13 Neuropsykologisk teori för ADHD enligt R. Barkley 1997 Tre ”bromsmekanismer” som krävs för målinriktat beteende

14 Förekomst av ADHD Populationsstudier på skolbarn ADHD hos flickor (Kopp, Pettersson, Hellgren, Rehnqvist, 2005 SBU-rapport) Förekomsten varierar mellan 2-5% hos flickor ( %, år) Totalt 5-8% Könskvot varierar mellan 1.1:1 – 3.7:1 (pojke:flicka) Jämn förekomst av ADHD i barndom och ungdomsår för flickor medan pojkar har den högsta förekomsten mellan 7-11 års ålder 14

15 Klinikförekomst av ADHD Könskvot pojke:flicka Klinikfall ≈ :1 (Gaub & Carlsson, 1997) ≈ :1 (Robinson 2002, USA) ≈ :1-3:1 (Nøvik et al 2006, Europa) ≈ :1 (Jarbin pers. kom. 2012) 15

16 Problem med diagnosen ADHD hos flickor DDebut innan 7 års ålder KKriterier satta efter pojkar 6-11 år BBeteendet skall finnas i två olika miljöer 16

17 Hyperaktivitet hos flickor med ADHD Flickprojektet oRastlös och rör sig mycket, men lämnar sällan sin plats i skolan oPillande, skrivande, kladdande, tuggande o”Hyperpratar” oHyperreagerar oHypersocial (vet vad alla gör) oLämnar aktiviteter (matbordet) oPedantiskt städande o”Tanketrängsel” 17

18 ADHD-symptom varierar med åldern 18

19 Vanliga svårigheter hos flickor med ADHD under späd- och småbarnsåren • *sömnproblem • *skrikighet • glupsk • inte nöjd • måste bäras extra mycket • överaktiv • lyssnar inte • *”ilskeutbrott” • ”svår att handskas med ” • konflikter med andra barn • känslig för kläder som sitter åt *Regulatoriska problem 19

20 Risker för flickor med ADHD 20 1.Skolmisslyckande (Hinshaw, Biederman) 2.Mobbning (Kopp,Berg-Kelly& Gillberg, 2010) 3.Rökning (Biederman, Kopp, Berg- Kelly & Gillberg, 2010) 4.Annat missbruk i kombination med uppförandestörning 5. Tidig tonårsgraviditet (Barkley 1994) 6. Antisocial utveckling (Biederman et al. 2006) 7. Sexuella beteendeproblem med uppförandestörning (Monuteaux et al. 2007) 8. Ätstörning, depression och bipolär sjukdom

21 Tonårsflickor med ADHD och socialt samspel  Svårt modifiera sitt sociala beteende till skiftande sociala behov  Långsamma att uppfatta sociala koder vilket ökar risken för missförstånd  Missbedömer situationen p.g.a impulsivt, snabbt (felaktigt) beteende, som då är grundat på för lite information  Mer lättstressade vilket leder till sämre omdöme/val

22 ADHD Flicka Trots- syndrom/ uppförandes törning Ångest Sömn- svårigheter Depression Motorisk koordinations -störning Tics Läs-och/eller Skrivsvårig- heter skrivsvårigheter Tvång Bulemi Miss- bruk autistiska drag Språkliga svårigheter

23 Differentialdiagnoser vid ADHD • Autismspektrumstörning • Bipolär sjukdom • Depression • Dyslexi • Trotssyndrom • PTSD 23

24 24 Utvecklings- och beteende skillnader mellan flickor och pojkar som skulle kunna ha en inverkan på upptäckten av ADHD symtom hos flickor ≈ Flickor utvecklas tidigare än pojkar både socialt, språkligt (18 mån.) och finmotoriskt ≈Pubertetsutvecklingen är i genomsnitt 18 månader tidigare hos flickor än pojkar ≈ Pojkar får högre poäng (större problem) på skattningsskalor på de flesta områden som mäter problem (Kadesjö 2004, Korkman 2004) ≈ Pojkar och flickor har olika lekstil (Macoby& Jacklin 1974, Macoby 1998) ≈ Pojkar är mer dominerande och mer aggressiva både språkligt och fysiskt (Björkvist et al 1992)

25 25 Hu Hur kan vi hjälpa flickor med ADHD? ◊Lyssna på vad föräldrarna säger ◊Prioritera flickor som kommer på remiss, ju äldre flickan är ◊desto längre tid har hon misslyckats, och har sämre ◊självförtroende ◊Utred oftare och tidigare och helst före 11 års ålder ◊Tänk på att utreda flickor som skolkar, inte lämnar ◊in arbeten i tid, inte deltar i gymnastik under lång tid, ◊röker mycket och tidigt och har problem med kamrater.

26 Flickor och kvinnor med autismspektrumstörning Ängelholm Svenny Kopp överläkare

27 Två hypoteser om flickor med autism S.Kopp & C.Gillberg Har flickor oftare svårigheter med social ömsesidighet än vad vi tidigare trott? 2. Har vi en övertro till den manliga ”beteendetypen” vid autism (i beskrivningen av de diagnostiska kriterierna) och därför inte ser flickorna?

28 Varför ? Varför måste jag vara så rädd för så mycket? Varför är det så svårt att förstå vad människor menar? Varför kan inte allt vara som det brukar? Varför måste jag borsta tänderna när det gör ont? Varför måste jag gå till skolan, när jag känner att det inte är en plats för mig? Varför kan jag inte få vara för mig själv?

29 Könskvot för Aspergers syndrom/högfungerande autism Könskvot (pojkar:flickor) 4:1 (S.Ehlers & C.Gillberg 1993) 2:1 (S.Lesinskiene 2000) 1.5:1 (M-L.Mattila 2003)

30 Vad innebär det att ha autismspektrumstörning? o Nedsatt förmåga att förstå meningen med utbyte av andra människor o n medfödd nedsättning av den ”sociala instinkten” o Man har ingen drive för social interaktion o Förstår inte meningen med att samtala o Svårigheter att lära sig rörelser/sekvenser o Problem med snabbhet i kognitiva processer

31 Gunilla Brattbergs beskrivning av sig själv från boken Enastående • Hela livet en känsla av att tänka fel, göra fel och vara f • Kopplar plötsligt ur och blir frånvarande • Extremt trött • Mycket miljökänslig • Enstöring- socialt isolerad • Klarar av allt själv • Blir förvirrad av höga röster och mycket folk • Mobbad i skolan och arbetslivet • Kan inte koncentrera mig i närvaro av andra • Andra människor suger kraft ur mig (även om de är OK)

32 Lorna Wings ”triad” 1. Social ömsesidighet 2. Verbal och icke verbal kommunikation 3. Begränsade intressen Dessutom förekommer oftast svårigheter med: oSömn oPerception (känsel, kyla, värme, ljud, ljus, lukt) oMat oADL oÅngest

33 Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Påtagligt bristande förmåga att använda ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester 2. Oförmåga att etablera kamratkontakter i nivå med åldern 3. Brist på att vilja dela glädje, intressen eller aktiviteter 4. Brist på social eller känslomässig ömsesidighet

34 Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Försenad talutveckling utan kompensation av gester 2. Svårigheter att inleda och upprätthålla samtal 3. Stereotypt tal, upprepningar eller egna ord 4.Brist på låtsaslek eller imitativ lek i nivå med åldern

35 Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (Kriterier enligt DSM-lV 1994) 1. Fixering vid ett eller flera begränsade intressen 2. Oflexibel, fixerad vid speciella rutiner eller ritualer 3. Stereotypa motoriska manér 4. Fascination inför delar av saker

36 Flickor med autism och special intressen • Pysslar • Ritar, målar • Läsa (fantasy, manga) • Serier • Olika kulturer • Samlar på saker • Parfymer, krämer • Kända personer • Kyrktorn • Pippi Långstrump • Dekaler • Konståkning

37 Flickor med autism och special intressen • Hundar • Katter • Fåglar • Arabiska fullblod • Andra hästar • Små gnagare • Dinosaurier • Ormar

38 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med ”autistisk psykopati” (1944) * Udda, naiva * inlärningssvårigheter * saknar sunt förnuft * tänker självständigt * saknar respekt för auktoriteter * oändliga diskussioner

39 Hans Aspergers beskrivning av pojkar med ”autistisk psykopati” (1944) * Osäker blick * distanslös * svårt med grupper * hyser stor tillgivenhet för utvalda personer * tycker inte om gymnastik * rastlösa * brister i uppmärksamhetsförmåga

40 DSM-V (utkommer maj 2013) ≈Autismspektrumstörning är den diagnos, som kommer att ersätta autistiskt syndrom, Aspergers-syndrom, atypisk autism (PDD NOS) ≈Diagnoserna Aspergers syndrom och PDD NOS (atypisk autism) kommer att försvinna ≈5/7 kriterier måste vara uppfyllda för diagnos+ en funktionsnedsättning och tidig debut ≈Socialinteraktion och kommunikation läggs ihop till en symptomgrupp med 3 kriterier som alla måste uppfyllas

41 DSM-V (utkommer maj 2013) ≈Stereotypier, rutiner, begränsade intressen är de tre beteende kriterierna ≈Sensoriska kriterier (1) kommer att ingå ≈ADHD kommer inte att vara ett exklusionskriterium ≈Tre svårighetsgrader kommer att finnas, svår, medelsvår och lätt

42 Vad ligger bakom de autistiska symptomen? (The default network)  Oförmåga till delad uppmärksamhet (peka)  Mentaliseringsbrist- tankar om vad andra tänker, tankar om andras behov  Brist med att förstå sammanhang, man växlar mellan att se delar och helheter  Exekutiv funktionsbrist, svårt skifta uppmärksamhet- avslutar inte uppgifter  Svårt att avläsa ansiktsuttryck

43 Autism- spektrumstörning Flicka Trots- syndrom i hemmet Ångest Sömn- svårigheter Depression Motorisk koordinations -störning Tics Läs och skrivsvårigheter Tvång- syndrom ADHD ätstörning

44 Vilka faktorer kan förklara varför högfungerande flickor med autism/hAsperger’s syndrom inte upptäcks eller upptäcks för sent? • Bristande forskning och intresse • • Högre förekomst bland pojkar pojkar • Detta har lett till en bristande osäkerhet o kunskap hos kliniker

45 Könsskillnader (sociala och/eller biologiska)  Social kompetens  Tidigare språkutveckling och motorisk utveckling  Agressivitet, dominansbeteende  Lekbeteende  Intressen  Spatial förmåga

46 Andra diagnoser som flickor med autism oftare får * ADHD * Selektiv mutism * Anorexia nervosa * Tvångssyndrom

47 Hur skall lättare kunna upptäcka och hjälpa flickor med autism? ٩ Lyssna på föräldrarna/närstående ٩ Undersök förutsättningslöst och sluta ”känna” ٩ Utreda ”brett” ٩ Använda utrednings instrument utvecklade för autism, men följ inte slaviskt cut off gränser ٩ Tänka på autistiska svårigheter vid emotionella symptom ٩ Tala med lärarna/arbetskamrater och gör skolobservation


Ladda ner ppt "ADHD och autismspektrumsstörning hos flickor Ängelholm 4 oktober 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Barnneuropsykiatri, Sahlgrenska universitetssjukhuset,"

Liknande presentationer


Google-annonser