Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

RÖRELSER, MUSKLER, BIOMEKANISMER. -Rörelse är ej enbart en fysisk rörelse vid förflytt- ning från en plats till en annan. Också sessila djur rör sig.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "RÖRELSER, MUSKLER, BIOMEKANISMER. -Rörelse är ej enbart en fysisk rörelse vid förflytt- ning från en plats till en annan. Också sessila djur rör sig."— Presentationens avskrift:

1 RÖRELSER, MUSKLER, BIOMEKANISMER

2 -Rörelse är ej enbart en fysisk rörelse vid förflytt- ning från en plats till en annan. Också sessila djur rör sig. -T ex vatten pumpas över gälar, föda transporteras genom tarmarna, blod flyter genom cirkulations- organen.

3 Huvudmekanismerna för rörelse: 1. Amöboida rörelser -Hos t ex protozoer och vertebraters vita blodkroppar. -Rörelsen består av cytoplasmaströmningar, förändringar i cellens form och utsträckning av psuedopoder.

4 - Flageller – vätskan rör sig parallellt med axeln. -Cilier – vätskan rör sig parallellt med cellytan. -För yttre rörelser hos endel protozoer, men förekommer även hos högre djur. -Kräver ett akvatiskt medium. -Små organismer har en stor yta i förhållande till volym, cilierna och flagellerna kan utnyttja vattnets krafter. 2. Rörelser med flageller och cilier

5 3. Muskelrörelse E k = ½ mu² (kg m²/s²) -ATP omvandlas till mekaniskt arbete. -För utföra mekaniskt arbete behövs det kraftalstrande och kraftöverförande vävnader, dvs muskler, senor och ben. Musklernas struktur -Proteinerna aktin och myosin är kuggarna i maskineriet. -Vertebraternas skelettmuskler och hjärtmuskel är tvärstrimmiga, musklerna i de inre organen är glatta. Hjärtmuskeln och organmusklerna fungerar självständigt och har en långsammare kontraktion.

6

7 Skelettmusklerna -Fibrer med stora, fler- kärniga celler. -Fibrerna är fyllda med fibriller tvärskurna av Z-linjer. -Området mellan två Z- linjer = sarkomer. -Det tjocka filamentet består av myosin och är ihoplänkat med de tunna aktinfilamenten.

8 Hjärtmuskeln -Särskiljs från andra tvärstrimmiga muskler: innehåller fler mitokondrier en kontraktion sprids snabbt genom hela muskeln en kontraktion följs omedelbart av en viloperiod rytmen dämpas av acethylcholin, ökas av noradrenalin.

9 Glattmuskulatur -Har också aktin, myosin och ATP -Fibrerna blandade med bindväv. -Små celler. Extracellulärt matrix fäster musklerna vid varandra. Proteinet kollagen är huvud- komponenten. Senorna, innehåller också kollagen, fäster musklerna vid ben. Huvudkomponenterna i ben är CaPO 4 och kollagen.

10 Muskelarbete - tvärstrimmiga muskler -Kontraktion: musklen förkortas vid stimulans. Förkortningen är kopplad till avgivningen av kraft. -Myosin omvandlar kemisk energi till mekaniskt arbete. -Aktiveringen av muskeln är vanligen en nerv- impuls. -Ett extra energilager i form av glykogen lagras i musklerna.

11 Fyra proteiner involverade: myosin, aktin, tropomyosin, troponin

12

13

14 Vertebrater har både snabba och långsamma muskelfibrer. -Snabbt verkande fibrer har lite myoglobin, stora nervfibrer och snabb respons. För snabba rörelser t ex grodans bakbens- muskel. -Långsamma muskler har mer myoglobin, små nervfibrer. Används för kroppshållningen.

15

16 Muskelarbete - glatta muskler -Kontraktionen stimuleras av [Ca 2+ ] som diffunderar in i cellen från den extracellulära vätskan. -Troponin saknas. -Kontrolleras av nerver och hormoner. Vissa muskler kan fungera både som tvärstrimmiga och glatta; reagerar snabbt, men orkar hålla sig kontrakterade. Ex molluskernas sk catchmuskel.

17 SKELETTET -Indelas i: 1.Stela skelett a)endoskelett – vertebrater, echinodermer b)exoskelett – insekter, crustacéer 2.Hydrostatiskt skelett a)vätska + mjuka väggar – maskar, bläckfiskar b) vätska + stela element – spindelben c) muskler som väggar + vätska – vertebraters tunga, bläckfiskens armar, elefantsnabeln

18

19

20 BIOMEKANIK Vad som händer med energin då den används för rörelse. 1. Springa -Då ett djur springer omvandlas muskelarbetet till värme. -Mesta arbetet går åt till kroppens mekaniska rörelser, men det behövs också arbete för att öka andningsrörelsen och aktivera hjärtpumpen. -Att lyfta 1 kg kroppsmassa 1m rakt uppåt vertikalt ökar energiförbrukningen oberoende av djurets storlek  lättare för litet djur att springa uppför en backe.

21 2. Flyga -Förmågan att flyga har utvecklats självständigt hos 4 djurgrupper: insekter, utdöda reptiler, fåglar, vertebrater (fladdermöss). -Innefattar två steg: lyfta och drivas framåt. Lyftet balanseras av vikten, drivkraften balanseras av luft- motståndet. Vingslagen genererar kraft. -Flygförmågan påverkas av djurets storlek, form, rörelseförmåga, vingstorlek och –form.

22 3. Simma -Simning och flygning fungerar likartat. -Skillnaden mellan att flyga och att simma: vattnets höga densitet minskar kraften som behövs för att kunna lyfta. -I vattnet har de flesta simmande djur samma densitet som vattnet  all kraft måste används för att drivas framåt.

23 Buoyancy – förmågan att flyta -Är ett simmande djur tyngre än vattnet måste endel energi åtgå till hindra djuret från att sjunka. -Små djur har relativt stor yta i förhållandet till volymen + utskjutande delar som minskar sjukandet. Problemet är större för stora djur.

24 Metoder att minska sin densitet: a) Minska andelen tunga ämnen i kroppen. -Främst CaCO 3 eller CaPO 4 som bygger upp skelettet. -Skelettet är särskilt tungt hos t ex musslor, koraller, vertebrater, kiselskalet hos svampdjur, kitinet hos leddjur. -Denna lösning på problemet är dock inte den allra bästa, utan lämpar sig bäst för mindre djur.

25 b)Ersätta tunga joner (Mg 2+, SO 4 2- ) med lättare (Na +, Cl -, H + eller NH 4 + ). -Gäller speciellt växter. -Dinoflagellaten Noctiluca ansamlas på vattenytan  lättare än vatten. Den blir isotonisk genom att minska Ca 2+, Mg 2+ och SO 4 2- mängderna och istället lagra ammonuim, NH 4 +.

26 c) Bli av med joner utan att ersätta dem -Ger en utspädd, hypotonisk kroppsvätska. -Evertebrater är vanligen i osmotisk jämvikt med havsvattnet och använder sig ej av denna metod. -Teleoster har en lägre jonkoncentration än havsvattnet vilket kan hjälpa dem att minska vikten i vattnet. Men betydelsen är ändå minimal eftersom deras skelett och muskler innehåller tunga ämnen. -Metoden är effektiv för djuphavsarter med liten skelett- och muskelmassa.

27 d) Öka andelen av ämnen lättare än vatten, främst fetter och oljor. -Plankton lagrar fett istället för socker. -Elasmobrancher har en stor lever som till stor del består av olja, därtill har broskfiskarna ett lätt broskskelett.

28 e) Använda gasblåsor (t ex fiskens simblåsa) -Gas har mycket låg densitet. -Gasen består av O 2, N 2, CO 2. -I gasblåsor med mjuka väggar förändras simblåsans volym med djupet. Förekommer hos fiskar. -I gasblåsor med stela väggar sker inga volymförändringar, blåsan fungerar som ett skelett, ex. pärlbåten.

29


Ladda ner ppt "RÖRELSER, MUSKLER, BIOMEKANISMER. -Rörelse är ej enbart en fysisk rörelse vid förflytt- ning från en plats till en annan. Också sessila djur rör sig."

Liknande presentationer


Google-annonser