Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Intervju som metod Dalen Sammanfattning av Jan-Åke Jansson.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Intervju som metod Dalen Sammanfattning av Jan-Åke Jansson."— Presentationens avskrift:

1 Intervju som metod Dalen Sammanfattning av Jan-Åke Jansson

2 ”Boken är indelad i sex kapitel som tillsammans täcker de huvudteman som ingår i en forskningsprocess som har den kvalitativa intervjun som metod” (s 8) Kap 1: ”…några överordnade begrepp” Kap 2: ”…genomgång av hela forskningsprocessen med tonvikt på formulering av problemställningar, val av intervjuform och utarbetande av intervjuguide” Kap 3: ”…urvalsprocedurer…” Kap 4: ”handlar om organisering, bearbetning och analys av intervjudata med huvudsaklig tonvikt på kodningsprocessen.” Kap 5: ”…olika sätt att beskriva intervjudata…”. Kap 6:”…handlar om kvalitet i intervjustudier där de olika stegen …diskuteras utifrån begreppen giltighet och relevans.” (s8)

3 Kap 1: Intervjun som forskningsmetod (9-26) ”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl tillämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor. Kvalitativa metoder inom forskningen? Förförståelse och förståelse Analytiska metoder i kvalitativ forskning - Grundad teori - Hermeneutik - Fenomenologi - Analyssystemet har fem steg Speciella problem vid kvalitativ intervjuforskning Etiska reflexioner

4 Kvalitativa metoder inom forskningen ”Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet” (s 11) ”Den kvalitativa forskningsintervjun försöker att förstå världen från intervjupersonens synpunkt, formulera meningen i människors upplevelser, ta fram deras livsvärld, innan man ger sig in på vetgenskapliga förklaringar (Kvale, 2002:1) ” (s 11). ”Hur ska en forskare då kunna få insikt i informanternas livsvärld, och hur långt är det egentligen möjligt att förstå andra människors livssituation” ? (s 11)

5 Förförståelse och förståelse (s 13) ”Förståelse bestäms av en förförståelse eller en förståelsehorisont. Denna omfattar åsikter och uppfattningar vi har på förhand om det fenomen som ska studeras” (s 13). ”Tolkningen bygger i första hand på informanternas direkta uttalanden, men den utvecklas vidare i en dialog mellan forskaren och det empiriska materialet. I denna dialog kommer forskarens egen förförståelse i förening med aktuell teori om fenomenet att påverka tolkningen. Utvecklingen av förståelse går dessutom igenom flera led; från en rent beskrivande förståelse av vad som egentligen menas via en tolkande förståelse av vad som egentligen menas med ett uttalande, till en mer teoretisk förståelse av det studerande fenomenet.

6 Etiska reflexioner (s 20) ”Sedan 1 januari 2004 gäller också en etikprövningslag, som innebär att all forskning som avser människor är underkastad etikprövning av etikprövningsnämnden” (s 20). Krav på samtycke (s21) Krav på att bli informerad (s 21) Krav på konfidentialitet (s 21) Krav på skydd för barn (s 21) Hänsyn till socialt svaga grupper (s 21)

7 Information om frågor kring psykosocial miljö Den psykosociala miljön vid en sysselsättningsenhet är en viktig faktor för både besökare och personal. Jag vänder mig till Dig för att fråga om Du vill besvara ett antal frågor om den psykosociala miljön vid den enhet Du brukat besöka eller arbetar vid. Om Du vill medverka skulle det innebära att Du fyller ett antal frågor som tar ca 20 minuter att besvara. De uppgifter som samlas in kommer att förvaras under lagstadgad sekretess, och ingen enskild person kommer att kunna identifieras i de rapporter som kommer att presenteras. Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och den som väljer att delta kan när som helst avbryta sin medverkan. Undersökningen är helt fristående från den psykiatriska vården, både i kommun och i landsting. Att inte delta påverkar inte möjligheten att får vård på något sätt. Har Du några funderingar kring undersökningen så ring gärna. Hälsningar Jan-Åk Jansson, leg.psykolog, fil dr. Institutionen för psykologi, Lunds universitet Tel Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att medverka i undersökningen. …………………………… ……………………………………….. Ort och datum Namnteckning

8 Kapitel 2 Intervjuprocessen (s ) Centrala steg i forskningsprocessen (s 27) - Val av tema och utformning av problemställningar - Val av informanter (se kap 3) - Utarbetande av intervjuguide - Ansökan om tillstånd - Genomförande av intervjuerna - Organisering och bearbetning av det insamlade materialet (se kap 4) - Analys av intervjumaterialet - Redovisning av de viktigaste resultaten

9 Kap 4 Organisering, barbetning och analys av data (s 65-82) -Data har blivit transkriberade -” …”lyfta” materialet från en beskrivande till en mer tolkand nivå” (s71) -Olika nivåer i kodningsprocessen (s75) Råkodning Kodning Slutlig kodning Kategorisering (egenskaper, dimensioner) Generalisering/teoretisering

10 Analyssystem enligt Giorgi (s15). ”Analyssystemet har fem steg. Det första startar med ett försök att få en förståelse av helheten. Därefter hittar man de meningsbärande elementen eller temana som beskrivs och tolkas. I det femte och sista steget av analysen ser en övergripande teoretisk tolkning av materialet.” (s 15)

11 Kvalitativ innehållsanalys utifrån Burnard Efter varje intervju görs en beskrivning om vad just den intervjun handlar om (naiv tolkning) 2. Generella temor. Fördjupa sig i texten med avsikt att sätta sig in i den intervjuades situation. 3. Texten genomläses för att upptäcka så många meningsbärande enheter som möjligt och exkludera oväsentlig text som inte har samband med den aktuella frågeställningen. Här görs en öppen kodning. Subkategorier uppkommer här automatiskt. 4. Subkategorier reduceras till kategorier. 5. En ny lista med kategorier och subkategorier är framställda här. 6. Två kollegor inviteras här att kategorisera samma text utan att de har sett forskarens egen kategorisering (=validitet). Justering därefter.

12 Analysarbete utifrån Burnard (1991) TextenhetFormulerad mening Kod (2-3ord)Kategori Så livet innan jag påbörjade detta var ju inte särskilt bra. Man kände sig deprimerad mycket. (s1) Var deprimerad innan TTM, mår nu bättre Blivit bättreÖkat välbe- finnande

13 Katego ri Informant 1Informant 2Informant 3 Relation -Teknik Mötet är det viktigaste, inte själva metoden. Även om pat kommer självmant eller ej påverkar. Om man har fått arbeta hårdare för att få till ett samarbete så känns belöningen större. Allians kring syftet, målet. Viktigt med bra kontakt/ samarbete tidigt. Underlättar med personkemi, men måste skilja på egna känslor och professionell roll. Har nästan en begränsad tid på när det måste ha skett.

14 Fortsatt analysarbete utifrån Burnard, Texten genomläses för att bekräfta kategorierna och subkategorierna. 8. Här går man till respektive textdel och färgar med olika färger (eller markerar med hjälp av datorn) utifrån respektive kategorier. 9. Klippa ut från texten och samla under respektive kategori. 10. All text är strukturerad utifrån subkategorier och kategorier. 11. Här kan den intervjuade kontrollera kategoriernas innehåll. 12. Skriva och analysera. Börja skriva med exempel från texten. (”LYFTA”)

15 Kapitel 5 Presentation av intervjudata (83-110) Olika metoder för presentation av data (s84): ” Tematisering Trasmatta Ytterpunkt Variation Kontrast Vändpunkt Teori/modell Fallinriktad (Case study, min kommentar) Kvantifiering”

16 A) Olika typer av citat: ”Citat som fångar upp det väsentliga Citat som kan tjäna som exempel för många Citat som förekommer sällan” (s 106) B) Citat i relation till metod Den tematiska metoden (s 108) Den intuitiva metoden (s 108)

17 Kap 6 Kvalitet i intervjustudier ( ) I en kvantitativ forskningstradition har det utvecklats speciella och standardiserade metoder att mäta validitet och reliabilitet, men dessa metoder är svåra att använda i en kvalitativ forskningstradition.” (s 113) ”Kvalitativ forskning bör behandla frågor som gäller både validitet och reliabilitet, men man måste använda en annan terminologi än den som används i kvantitativa studier. I kvalitativ forskning måste validitet och reliabilitet definieras på andra sätt.” (s 113) ”Angreppssätten är dock speciellt fokuserad på validitetsfrågor. Detta beror på att reliabilitet av många uppfattas som ett mindre passande begrepp inom kvalitativ forskning” (s 113)

18 Validitet i kvalitativa intervjustudier (s 114) Cook och Cambell (1979) fyra former av validitet i kvalitativa undersökningar: Trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och bekräftbarhet (s115). Maxwell (19929 använder fem kategorier i sin diskussion av validitet: Deskriptiv validitet, tolkningsvaliditet, teoretisk validitet, generaliserings- och Evalueringsvaliditet (s115). Dalen tar upp följande faktorer som är knutna till validitet i kvalitativa intervjustudier: forskarrollen, forskningsplanen (urval, metodik), datamaterialet, tolkningar och analytiska angreppssätt (s115).

19 REDOVISNING AV INTERVJU MED YRKESVERKSAMMA PSYKOLOGER 1)Formen skall följa APA 2)Metod: Intervjuer 3)Presentation, se psykologexamensuppsats 4)Förslagsvis följs Burnards (1991) analysexempel

20 Titelblad Abstrakt/sammanfattning Innehållsförteckning Bakgrund/Inledning Syfte Frågeställningar Metod Design Urval Instrument Dataanalys Etiska överväganden Resultat Svar frågeställningar Diskussion Teoridiskussion Metoddiskussion Slutsatser Referenser Bilagor


Ladda ner ppt "Intervju som metod Dalen Sammanfattning av Jan-Åke Jansson."

Liknande presentationer


Google-annonser