Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

TCO-seminarium om lönebildningen 20 November 2009 Göran Hjelm Enheten för forskning och makroekonomiska scenarier De samhällsekonomiska förutsättningarna.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "TCO-seminarium om lönebildningen 20 November 2009 Göran Hjelm Enheten för forskning och makroekonomiska scenarier De samhällsekonomiska förutsättningarna."— Presentationens avskrift:

1 TCO-seminarium om lönebildningen 20 November 2009 Göran Hjelm Enheten för forskning och makroekonomiska scenarier De samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen Konjunkturinstitutets Lönebildningsrapport 2009

2 Innehåll Inledning – Lönebildningsrapportens ABC Avtalsrörelsen 2010 – Makroekonomiska förutsättningar – Hur påverkar lönebildningen den makroekonomiska utvecklingen ? Löneskillnader mellan män och kvinnor

3 Inledning: Lönebildningsrapportens ABC Årlig rapport, 8:e i ordningen Uppdrag inskrivet i KI:s regleringsbrev – ”…rapport om de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.” Strukturell arbetskostnadsutveckling Lönebildning och Jämviktsarbetslöshet Relativlöner, Lönespridning, Minimilöner Makroekonomiska effekter av olika scenarier för arbetskostnadsutvecklingen – ”…beakta relevanta jämställdhetsaspekter…” Könslönegap Utvärdering av s.k. jämställdhetspotter Analys av en könsuppdelad arbetsmarknad

4 Inledning: Lönebildningsrapportens ABC (forts.) Arbetskostnader (ej lön) avses – Centrala och lokala påslag – Inkl. förändrade förmåner, arbetsgivaravgifter, sjuklön m.m.  ”allt ska räknas” Fokus på näringslivet som helhet – Disaggregerad prognos i grunden – Bransch-neutrala alternativ kring denna Fokus på alternativa utvecklingar av makrovariabler – BNP, sysselsättning – Inflation, realränta – Reallön, kapitalavkastning  Vad som är ”bäst” beror på parternas preferenser  KI bidrar med input till parternas ”optimering”

5 Konjunkturella obalanser Ambition om jämviktsarbetslöshet Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Tankeram för utvecklingen av arbetskostnaden i näringslivet Inledning: Lönebildningsrapportens ABC (forts.) Fokus i årets “makrodel”

6 Förutsättningar inför 2010 års avtalsrörelse

7 Förutsättningar perioden Djup lågkonjunktur 2.Expansiv ekonomisk politik 3.Pressade vinster och likviditetsproblem 4.Stor variation mellan och inom branscher

8 Sysselsättningsgrad Andel sysselsatta i procent av befolkningen år 1. Djup lågkonjunktur

9 2. Expansiv ekonomisk politik Finanspolitiken: – ca 100 miljarder kr i ofinansierade åtgärder 2009—2012 – Parterna bör ej förvänta sig stimulanser utöver detta Penningpolitiken: – Kan inte stimulera mer 2009—2010 – Ingen betydande ”fallhöjd” – Negativ reporänta inte realistisk – Okonventionella åtgärder har begränsade effekter

10 3. Pressade vinster och likviditetsproblem I 2007 års avtalsrörelse förväntades fortsatt god konjunkturutveckling – Centrala avtal på i genomsnitt ca 3% per år Konjunkturutvecklingen blev den omvända – Lågkonjunktur och fallande produktivitet Svag lönsamhet Kostnadsnivån hög relativt konjunkturläget Likviditets-/finansieringsproblem Strukturell produktivitetsnivå lägre än förväntat – Drygt 2% lägre strukturell nivå 2012 – Motsvarande nedjustering för reallönenivån nödvändig

11 Enhetsarbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden (Från Konjunkturläget, augusti 2009) 3. Pressade vinster och likviditetsproblem (forts.)

12 Produktion i olika delar av ekonomin Index 2008=100 (Från Konjunkturläget, augusti 2009) 4. Stor variation mellan branscher

13 Hur påverkar lönebildningen den makroekonomiska utvecklingen ?

14 Analysstrategi Modellberäkningar – KI:s makromodell KIMOD används Bedömningar utanför modellen  Sammanvägd bedömning Det bör betonas att parterna: – ej kan agera så lågkonjunkturen undviks – dock kan agera så risker för en märkbart sämre utveckling undviks

15 Vad antas i modellberäkningarna? Startar i data inklusive KI-prognos Temporär avvikelse av lönesättningsbeteendet – Samma reallön på sikt – Inga jämvikter i ekonomin ändras Prissättningsbeteendet det samma och endogent – Ingen reallönechock, utan nominallönechock Riksbankens nollränterestriktion blir bindande – Alternativa beräkningar + fördjupning finns i rapporten Implicit 3-års avtal – Alternativa beräkningar med 1-års avtal finns i rapporten (Känslighetsanalyser nämns senare)

16 Scenario 1: Alltför hög arbetskostnadstillväxt stimulerar inte ekonomin Utgångspunkt: Arbetskostnaden ökar med 2,3% per år 2010—2012 (Konjunkturläget, augusti 2009) Frågeställning: Vad händer om arbetskostnaden ökar med 4% istället? Primära effekter: – En högre arbetskostnadsökning högre reallön – Högre kostnadsläge för företagen – Högre disponibel inkomst på kort sikt – Riksbanken höjer reporäntan tidigare högre realränta  hämmar konsumtion, investeringar och export

17 Arbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring

18 Reallön i näringslivet Årlig procentuell förändring

19 Konsumentpriser, KPIF Årlig procentuell förändring

20 Reporänta Procent, årsgenomsnitt

21 Lägre sysselsättning Skillnad mot prognos, antal personer

22 Risker med ”högscenariot” utanför modellberäkningarna Förvärrar kostnadsläget och likviditetsproblemen Fler uppsägningar, större utslagning på arbetsmarknaden Höga lönekrav, relativt konjunkturläget, kan signalera en sämre fungerande arbetsmarknad – Färre ”långsiktiga” investeringar? – Högre jämviktsarbetslöshet?

23 Scenario 2: Alltför låg arbetskostnadstillväxt stimulerar inte ekonomin Utgångspunkt: Arbetskostnaden ökar med 2,3% per år 2010—2012 (Konjunkturläget, augusti 2009) Frågeställning: Vad händer om arbetskostnaden blir 0% istället? Primära effekter: – En lägre arbetskostnadsökning lägre reallön – Lägre kostnadsläge för företagen – Lägre disponibel inkomst på kort sikt – Riksbanken kan inte sänka reporäntan trots lägre inflation högre realränta  hämmar konsumtion, investeringar och export  Låga arbetskostnadsökningar kan inte ”belönas” med tillräckligt låg reporänta (Anm. Realränta = nominell ränta minus förväntad inflation)

24 Arbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring

25 Reporänta Procent, årsgenomsnitt

26 Realränta Procent, årsgenomsnitt

27 Lägre sysselsättning Skillnad mot prognos, antal personer

28 Risker med ”lågscenariot” utanför modellberäkningarna Låg inflation rubbar inflationsförväntningarna och trovärdigheten av Riksbankens inflationsmål En deflationsspiral med sjunkande löner och priser kan uppstå – Låg sannolikhet (P) – Hög kostnad om detta utfall (U) inträffar  P x U icke-negligerbar

29 Sammanvägd bedömning / Slutsatser 4-alternativ ger bättre utveckling av produktion och sysselsättning än 0-alt. enligt modell Icke-linjäriteter gör dock att ”modellvalet” är ca 2 – Intervallet 1,75-2,25 ger likartade modellresultat Bedömning att risker utanför modellen är större för 4-alt. – Intervallet blev därför justerat något nedåt; 1,0-2,5 Större variation / flexibilitet inom och mellan branscher än normalt främjar sannolikt produktion och sysselsättning

30 Känslighetsanalys Många alternativa utvecklingar för arbetskostnaden har undersökts. Intervallet 1-2,5 robust mot både en starkare och svagare konjunkturell utveckling – Vid en mer kraftigt förändrad konjunkturbild behövs en ny, ordentlig analys p.g.a. nya ”startvärden” Resultat ej känsligt för rimliga definitioner av realränta Alternativt scenario med 1-års avtal – 0% 2010, ca 2% per år 2011, 2012 – Ger samma utveckling som ca 2,3% per år – Ger bättre utveckling av produktion och sysselsättning än 4 och 0-scenarierna

31 Löneskillnader mellan män och kvinnor

32 Diskriminering – svårt att definiera och mäta Direkt diskriminering Fördelningsdiskriminering Värdediskriminering

33 Lönegapets utveckling, arbetare i privat sektor Procent

34 Lönegapets utveckling, tjänstemän i privat sektor Procent

35 En könsuppdelad arbetsmarknad Lönegap efter segregeringssektor, 2008 TotaltFörklaratOförklarat Arbetare Mansdominerade yrken9,24,15,1 Könsintegrerade yrken4,82,22,7 Kvinnodominerade yrken–0,1–0,90,8 Tjänstemän Mansdominerade yrken8,8–3,412,2 Könsintegrerade yrken13,72,011,6 Kvinnodominerade yrken5,60,94,6

36 En könsuppdelad arbetsmarknad (forts.) Totalt, förklarat och oförklarat lönegap mellan den mansdominerade och kvinnodominerade yrkessektorn i privat sektor, 2008 TotaltFörklaratOförklarat Kvinnor Arbetare12,13,0 (25 %)9,1 (75 %) Tjänstemän26,421,1 (80 %)5,3 (20 %) Män Arbetare21,47,2 (34 %)14,2 (65 %) Tjänstemän29,723,8 (80 %)5,9 (20 %)

37 En könsuppdelad arbetsmarknad (forts.) Slutsats: Det lönar sig att arbeta med män. (Min enhet är fri från kvinnor fr.o.m. januari Hurra!)

38 Extrabilder

39 Arbetskostnad i näringslivet Årlig procentuell förändring

40 Konsumentpriser, KPIF Årlig procentuell förändring

41 Arbetskostnadsandel i näringslivet Procent 3. Pressade vinster och likviditetsproblem (forts.)

42 Produktion och timmar i hela ekonomin Index 2008= Djup lågkonjunktur

43 Låglönesatsningar i 2007 års avtalsrörelse LO-kollektivet avtalade 2007 om låglönesatsningar och jämställdhetspotter Stor variation i hur satsningarna utformades på olika avtalsområden – Ingen exakt mätning av effekten är möjlig Låglönesatsningarna förefaller ha minskat det oförklarade lönegapet med 1,5 procent 2007, jämfört med 2006 Analysen antyder dock att endast en mindre del av denna effekt var kvar 2008

44 Lön och segregeringsgrad i olika yrkesgrupper, arbetare i privat sektor Månatlig grundlön, tusentals kronor En könsuppdelad arbetsmarknad

45 Lön och segregeringsgrad i olika yrkesgrupper, tjänstemän i privat sektor Månatlig grundlön, tusentals kronor En könsuppdelad arbetsmarknad (forts.)

46 Realränta Procent, årsgenomsnitt

47 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring

48 Arbetskostnadsandel i näringslivet Procent

49 Reporänta Procent (Från Konjunkturläget, augusti 2009) 2. Expansiv ekonomisk politik (forts.)

50 Reporänta Procent, årsgenomsnitt

51 Realränta Procent, årsgenomsnitt

52 BNP Årlig procentuell förändring respektive procent

53 BNP Årlig procentuell förändring respektive procent


Ladda ner ppt "TCO-seminarium om lönebildningen 20 November 2009 Göran Hjelm Enheten för forskning och makroekonomiska scenarier De samhällsekonomiska förutsättningarna."

Liknande presentationer


Google-annonser