Presentation, Post & Telestyrelsen RGIG 27 januari 2015

En presentation över ämnet: "Presentation, Post & Telestyrelsen RGIG 27 januari 2015"— Presentationens avskrift:

1 Presentation, Post & Telestyrelsen RGIG 27 januari 2015
Nationellt Strategiska innovationsprogrammet Internet of things (SIP-IoT) Presentation, Post & Telestyrelsen RGIG 27 januari 2015 Östen Frånberg, Föreståndare, Uppsala universitet

2 SIP-IoT (Internet of things – Sakernas Internet)
Det strategiska innovationsprogrammet Internet of Things har stöd från: Vinnova Energimyndigheten Formas och 18 företag och organisationer

3 Vinnova Långsiktig ambition
Ambition minst 10 år 15–20 nationella innovationsprogram 500 miljoner/år plus medfinansiering

4 Från Agenda till Strategiskt Innovations Program
Agenda IoT för Sverige startade som IVA projekt Samlade stora delar av svensk IoT intresse Agendan godkändes 10 april vid IVAs slutkonferens LTU Utvecklade Agendan genom WS och industriförankring 2014 Uppsala universitet ansökte och är beviljad ansvarig för det Strategiska innovationsområdet IoT IT-institutionen har beslutat inrätta ett programkontor och har utsett styrelse hösten 2014

5 Målet SIP-IoT Svensk industri och offentlig sektor skall bli bäst i världen på att utnyttja fördelarna med IoT. Företag Slutanvändare, IoT-leverantörer, integratörer Stora och små Offentlig sektor Hälsa och sjukvård Försvar och säkerhet, miljö, infrastruktur och trafik … TRL9 TRL8 TRL7 TRL6 TRL5 TRL4 TRL3 TRL2 TRL1 SIP IoT Systemtest Lansering & i produktion Systemutveckling Teknisk Demonstration Teknisk utveckling Behovsmotiverad forskning Grundforskning

6 SIP-IoT strategi för att uppnå målet
10 utlysningar Ett antal strategiska projekt Bygg upp en organisation för SIP-IoT Uppdatera Strategisk dok. Ta fram utlysnings-text & strategiska projekt. Kommunikations- plan & genom för presentationer Att svensk industri och offentlig sektor skall bli bäst i världen 2025 på att utnyttja fördelarna med IoT. Ett IoT eco-system där målet är realiserad Uppstart av SIP-IoT 2014 Målet 2025 2014 Budget ca 180 Mkr under 3 år varav 90 Mkr från Vinnova

7 Godkända projekt från utlysning hösten 2014
Nr Projekt Organisation Totalt avrundat Belopp kkr 1 Energikällor för IoT Acreo Swedish ICT AB 2 000 2 Critical Societal Functions and IoT: Securing Data and Services Linköpings universitet 1 200 3 Konsument-Orienterade Sakernas Internet Produkter: utmaningar och möjligheter Kungliga Tekniska Högskolan KTH 2 200 4 Uppkopplade professionella produkter – tekniska och affärsmässiga behov Fält Communications AB 1 900 5 Medicinsk IoT: En fallstudie kring tekniska kliniska och regulativa krav på IoT i akut- och intensivvården ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTING 1 000 6 Internet of Trees - Mätteknik inom skogsindustri för effektivt skogsbruk och skogsforskning. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 700 7 MLOC Mass Lokalisering i gruvor IGW EUROPE AB kkr

8 Sveriges beroende av Internet
Internet of Things ökande Sveriges beroende av robusthet, säkerhet och Privacy på Internet. Industrier Omsättning ca: 6000 miljarder kr 3005 Miljarder BNP Tjänsteacces Gemensamma IoT-tjänster Infrastrukturtjänster Industrispecifikt IT i Sverige 547 Mkr Sensor Cloud Sensorer IoT Service Plattform Processindustri 782 Mkr Tillverkning 466 Mkr Byggindustri 150 Mkr Privata Tjänster 650 Mkr Handel 476 Mkr 210 Mkr IKT Hälsa & Omsorg 600 Mkr Nya branscher ? Mkr Övriga 230 Mkr Industrierna består av bransch som har flera teknologier och processer gemensamma. IoT lösningar i en bransch kan användas inom nästa bransch.

9 Sveriges möjlig utveckling med IoT
Världsbankens GCI = Global Competitiveness Index 2011– 2012 (konkurrensförmåga) är indikatorer för hur ett land använder sin ’profil’ för att konkurrera på världsmarknaden. Om vi stärker dessa index blir nationen rikare med dagens industristruktur. Industrial Internet Concorsium IIC, rapporterar att man uppmätt 1,5 – 2 % rationaliserings-effekter på flera branschs omsättning I Sverige kan man göra följande exempel på process-industri, hälsa, handel, tillverkning, bygg, fordon, energi, nya branscher och övrigt som har ett förädlingvärde på 2000 miljarder. Då blir rationaliseringseffekten cirka 40 miljarder kr/år.

10 Strategiska projekt SIP-IoT
Strategiskt projekt för behov inom robusta och säkra IoT‐system Beviljat belopp 1,130 kkr Uppsala Universitet , Per Gunningberg Projektperiod: 1 dec , två etappmål, slutrapport aug 2015 SIP Utbildning Beviljat belopp : 500 kkr Linköpings universitet, Fredrik Heinz Projektperiod: 1 dectvå etappmål, slutrapport aug 2015 Tillgängliggörande av IoT-testbäddar i Sverige Beviljat belopp 1,400 kkr Sökande organisation: SICS Swedish ICT AB, Markus Bylund Projektperiod:1 dec tre etappmål, slutrapport aug 2015

11 Förväntade effekter och resultat med robusta och säkra IoT‐system
Det förväntade resultatet identifierar behov inom säker och robust kommunikation som till största delen är gemensamma för alla vertikaler inom IoT och som är prioriterade av aktörerna inom SIP-IoT. Resultatet är användbart av alla systembyggare, leverantörer och kravställare inom IoT. En förväntad effekt av resultatet är högre kvalitet på kommande utlysningar från SIP-IoT och därmed också på förväntade ansökningar. Rekommenderade beprövade lösningar förväntas kunna demonstreras på SIP-IoT plattformarna Projektet drivs akademiskt för att fånga helheten neutralt. Det innebär bla att studera state-of-the-art. Därefter best-practice för att se vad som är under realisering. Det hjälper oss att få en översikt av området och hur det bäst kan utvecklas

12 IoT-ekosystemet IoT-ekosystemet behöver:
En organisation som driver samarbete, kraftsamling och planering av IoT-området i Sverige Tekniska ramar och regler • Referensarkitektur och kravspecifikation per funktion • Standardisering av protokoll, API:er och gemensamma delar – såsom adressrymder, m.m. Möjliggörare • Programvaruprodukter på olika nivåer (tjänsteaccess, gemensamma IoT-tjänster, infrastruktur tjänster) • Hårdvaruprodukter – industrispecifika sensorer, aktuatorer, och kommunikationsformer samt generisk elektronik och inbyggda system. Kompetensförsörjning: grund-, vidare- och specialutbildning för att skapa specialister på IoT FoI som är spetsen på området och bas för modern innovation och affärsmodell Lagar, regler och säkerhet.

13 Internet of Things (IoT) referens arkitektur
Industrier Priv tjänster Tillverkning Handel Processind. ITK ….. Hälsa omsorg Bygg ind Kommers Infrastruktur tjänster Resursfördelning/ prioritering TCP/IP och routing Lagring av data Gemensamma IoT-tjänster Säkerhet, Autentisering Konfigurering Katalog/Pub/Subscribe Access rättigheter Lokalisering Betalning ”Saker”, sensorer, aktuatorer, kommunikations- standarder, operativsystem, människa-maskin, … Industri- specifikt Web & App- access Programmeringsmiljö Databastjänst Operativsystem API Tjänsteaccess

14 Technology, system samarbete
För att öka vår effektivitet inom IoT teknologin behöver vi samarbeta mer. Idag utvecklas många kompletta system vertikalt. Ett ökat samarbete inom gemensamma delar kommer att öka konkurrenskraften och lönsamheten 14

15 Lagar, regler och säkerhet

16 Lagar, regler och säkerhet
Sammanfattning privacy IoT system kommer att samla mycket data genom alla uppkopplade enheter och kunna göra analyser både på dataströmmar on the fly och på stora datalager (Big data). Som resultat kommer ny kunskap att komma fram om verksamheter, personer mm. IoT-systemen måste kunna hantera många aspekter av privacy, för att uppgifter skall användas på rätt sätt och inte komma ut på villovägar IoT Ekosystem har för avsikt att föra in privacy aspekten i designen i IoT-system och har och bygger upp kontakten med ledande organisationer inom privacy i Sverige Idag finns organisationer som arbetar på överordnad nivå inom forskning regler och policies på universitetsnivå andra med realiseringar i applikationer, på olika nivåer i referens arkitekturen samt de som arbetar med demoprojekt, föreläser och driver utbildning om privacy

17 Tack för mig! Östen Frånberg Östen Frånberg, Föreståndare, Uppsala universitet tel