Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?"— Presentationens avskrift:

1 De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts? Vi tar inte ställning till om åtgärderna varit önskvärda – sysselsättning vs fördelning Bedömning utifrån tidigare forskning och modellkalkyler

2 Generell slutsats För tidigt att hänvisa utvecklingen till reformerna – vi vet inte ännu! Sysselsättningsuppgången beror till största del på konjunkturen En eventuell ökning av arbetslösheten i en kommande lågkonjunktur betyder inte att regeringens politik misslyckats

3 Komponenter av arbetad tid per person

4 Jobbskatteavdraget och sänkningen av a- kassa ändamålsenliga Betydande positiva sysselsättningseffekter av lägre a-kassa och jobbskatteavdrag på sikt Effekterna på arbetskraftsdeltagandet inte lika entydiga jämviktsarbetslöshet ned med en procentenhet på sikt

5 Jobbskatteavdrag mer effektivt än alternativ Jobbskatteavdraget ändamålsenligt om målet är fler i arbete Bättre än att fasa ut med högre inkomst Men för krångligt konstruerat En höjning av inkomstgränsen för statlig inkomstskatt har en hög självfinansieringsgrad men inkomstskillnaderna skulle öka Finns det kvar ”fördelningspolitiskt utrymme”?

6

7 Inga fler selektiva skattesänkningar Riktade skattesänkningar mot olika grupper (ungdomar, äldre, nystartsjobb) Branscher (hushållsnära tjänster) Goda motiv, kan höja sysselsättningen Men gränsdragningsproblem och svåröverskådligt skattesystem Regeringen bör vara mycket restriktiv med ytterligare selektiva skattesänkningar

8 Misslyckade reformer av a-kassans finansiering Sannolikt positiva, men små, effekter på sysselsättningen av differentierade avgifter Men höjningen av avgifterna i genomsnitt har kraftigt minskat anslutningen till a-kassorna Därmed står många utan försäkringsskydd mot arbetslöshet i kommande lågkonjunktur

9 Bristande samordning mellan olika reformer Höjda egenavgifter skulle finansiera i förväg bestämd storlek på jobbskatteavdraget Men motverkar jobbskatteavdraget –Undantag för arbetslösa och sjukskrivna Varför inte lägre jobbskatteavdrag och inga höjda a-kasseavgifter? Obligatorisk a-kassa en möjlig lösning –Politiskt genomförbart?

10 Sjukförsäkringsreformerna ger små effekter Reformerna ökar antalet personer i arbete Men alltför ensidig inriktning på incitamenten för de sjukskrivna Sannolikt för svaga ekonomiska incitament för arbetsgivarna

11 Misslyckad reform av fastighetsbeskattningen Skatten hade små negativa bieffekter Brott mot principerna i 1990/91 års skattereform Missgynnar investeringar i näringsverksamhet Större ojämlikhet (slopad förmögenhetsskatt) Inget forskningsstöd, beräkningar i efterhand Anmärkningsvärd kontrast mot regeringens ambitioner på andra områden om forskningsstöd

12 Regeringens beslutsunderlag Generellt hög kvalitet på Finansdepartementets analysarbete Bättre dokumentation internt och externt behövs Låt tjänstemännen publicera analyser under eget namn i skriftserie Publicera analyser av alternativa förslag Ambitionerna att grunda politiken på forskningsunderlag måste gälla alla områden

13 Rapportens viktigaste slutsatser Regeringen gör rätt i att ha stora överskott de närmaste åren Men en omformulering av överskottsmålet bör övervägas Jobbskatteavdraget och den sänkta a-kassan kan väntas öka sysselsättningen på sikt Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade


Ladda ner ppt "De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?"

Liknande presentationer


Google-annonser