Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET SARA GUNNARSSON DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE VÄNERSBORGS KOMMUN Förebyggande arbete.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET SARA GUNNARSSON DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE VÄNERSBORGS KOMMUN Förebyggande arbete."— Presentationens avskrift:

1 BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET SARA GUNNARSSON DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE VÄNERSBORGS KOMMUN Förebyggande arbete kring ”sociala överdrifter”

2 Ringstedprojektet Danskt projekt som arbetade med att lokalt kartlägga och förebygga unga människors användning av tobak, alkohol och droger En del i projektet var en förebyggande insats i skolan, vilken byggde på tanken om ”sociala överdrifter” Ringstedprojektet fick 2006 ”European Crime Prevention Award” som bästa förebyggande verk- samhet

3 Initiativ till lokalt försök Samarbete mellan Länsstyrelsen, Folkhälso- kommittén och Institutionen för socialt arbete Ville pröva en metod som var enkel att genomföra och som medförde relativt låga kostnader Medel från Länsstyrelsen, Folkhälsokommittén och Folkhälsoinstitutet Valet föll på Vänersborg dels därför att det var en kommun med bra organisation av lokalt före- byggande verksamhet, dels därför att den hade en lämplig storlek

4 Metodens teoretiska grundval Tobak, alkohol och drogers symboliska betydelse i ungdomstidens utvecklingsprocesser Social norms approach Majoritetsmissförståndet Ett sätt att arbeta med ungdomars föreställningar om varandra

5 Metodens praktiska struktur Undersökning av den aktuella elevgruppens drogvanor samt deras förställningar om jämnårigas vanor. Olika socialt och geografiskt avstånd De enskilda resultaten görs till kollektiva föreställningar med en särskild formel Pedagogisk insats på klassnivå där de sociala över- drifterna presenteras och diskuteras Gemensam diskussion kring varför överdrifter före- kommer och vad man kan göra för att minska deras inflytande. Föräldrainformation Mätning av överdrifter och drogvanor för att se i vad mån de utvecklas annorlunda än i jämförbara grupper

6 Bakgrund Tillfrågades av Folkhälsokommittén i Västra Götaland under våren 2008 att vara med i ett 3-årigt tobaksprojekt. Förfrågan om medverkan till förvaltningschef på BoU. Information på rektorsmöte, 2 högstadieskolor valdes ut. Målgruppen är eleverna i årskurs 7. Både insatsskolan och kontrollskolan hade ca 150 elever vardera i årskurs 7. Information till personalen på båda skolorna inför projektet.

7 Drogvaneundersökningar Hösten 2008 genomförs kommunens drogvaneundersökning, då fick även alla elever i åk 7 svara på drogvaneundersökningen samt ett antal frågor om niornas förväntade vanor. Insats i de 5 klasserna på insatsskolan, mars Hösten 2009 genomförs en enkätundersökning i insats- och kontrollklasserna med syfte att kartlägga om de sociala överdrivelserna har ändrats över tid. Hösten 2010 genomförs kommunens drogvaneundersökning och de berörda klasserna går nu i nian. Sista utvärderingen i forskningsprojektet.

8 Genomförande i klasserna Presentation av Sara och Marlene Presentation av eleverna Förklara statistiken Fokuserade endast på rök- och snus vanor. Eleverna har mycket god koll på de jämnåriga på skolan men när vi frågade om jämnåriga i kommunen samt åk 9 i Vbg och Gbg ökar siffrorna dramatiskt. Röker varje dagElevernas uppskattning Resultat drog- vaneundersök. Jämnåriga på Torpaskolan 2,3%2,0% Jämnåriga i Vänersborg 28%1% Jämnåriga i Göteborg 34,2% Finns inga siffror Årskurs 9 Vänersborg 37,4%6% Årskurs 9 Göteborg 44,5%7%

9 Varför tror man att det är så många fler bland de jämnåriga i Vänersborg som röker än bland de i klassen? ”Man tror att man själv är smart men inte alla andra” ”Man hör andra som säger att ”alla andra röker” ”Det beror på grupptillhörighet och utseende” ”Vi tror att det beror på hur man ser ut och vilken bakgrund man har och vilka kompisar man har”

10 Varför tror man att så många i nian röker och snusar varje dag när det i verkligheten inte är så? Coola Status Grupptryck Mer fester Lättare att köpa cigaretter själv pga. ålder

11 Tror Ni att det påverkar någon att börja röka om man tror att ”alla andra röker ju?” ”Om man känner sig utanför och vill vara med” ”Ja, på vissa ställen tex. på fester” ”Beror på hur självsäker man är” ”Man kanske inte tror det är lika farligt om alla andra gör det”

12 Vilka kan hjälpa till att detta missförstånd inte skall uppstå? Föräldrar Syskon Lärare Kompisar Tränare Poliser Politiker Sådana som ni!

13 Vad kan man göra för att Ni inte skall börja röka cigaretter? ”Föräldrar har ansvar och kan berätta om följder” ”Jobba mer med belöning” ”Lärare skall inte röka på skolan” ”Kampanj som skrämmer” ”Hjälpa varandra att inte börja samt inte överdriva” ”Vara sig själva och stå emot grupptrycket” ”Kostnadsanalys samt att se till att man hamnar i rätt sällskap”

14 Efter insats Återkoppling kring insats via brev hem till föräldrarna. Återkoppling till personal på både insatsskolan och kontrollskolan. Enkätundersökning hösten 2009 i kontroll samt insatsskolor för att se om det är någon skillnad huruvida deras överskattning har förändrats. Drogvaneundersökning hösten 2010.

15 Erfarenheter Insatsen är på 3 timmar i klassen, genomförbart i mindre kommuner. Viktigt att avsätta tid på presentationen i samband med insatsen i klasserna. Bra att vara någon som kommer utifrån, inte skolpersonal som tex. lärare. Bra med 2 resurser som genomför insatsen tillsammans. En kan anteckna och en kan hålla i diskussionen. Viktigt med bra förankringsarbetet i kommunen.

16 Resultat Eleverna på insatsskolan fick en mer realistisk bild av hur andra ungdomars drogvanor ser ut Vid sista mätningen 2010 fanns inga stora skillnader mellan kontroll- och insatsklasserna ifråga om bruk av alkohol, tobak och droger Generellt var det emellertid en mer positiv utveck- ling i insatsklasserna. I synnerhet gällde detta tobak, som projektet hade i fokus

17 Reflektioner kring metoden Viktigt att kunna arbeta med ungas förställningar om, och relationer till, jämnårigas erfarenheter av tobak, alkohol och droger Finns det risk att de sociala överdrifterna överdrivs? Vilken normativ påverkan styr handlingar vad gäller drogkonsumtion? Hur jämför ungdomar sig med andra unga: som en generation eller utifrån sociokulturell tillhörighet?


Ladda ner ppt "BJÖRN ANDERSSON INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE GÖTEBORGS UNIVERSITET SARA GUNNARSSON DROGFÖREBYGGANDE SAMORDNARE VÄNERSBORGS KOMMUN Förebyggande arbete."

Liknande presentationer


Google-annonser