Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Karlskrona den 1/11 2011.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Karlskrona den 1/11 2011."— Presentationens avskrift:

1 Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Karlskrona den 1/

2 Innehållsförteckning Vad bestämmer missbruksutvecklingen? Hur kommer narkotikamissbruket att utvecklas? Riskfaktorer och skyddsfaktorer Prevention Narkotikamiljöns attraktioner En framgångsrik behandling Viktiga framtidsfrågor

3

4 Brukarperspektiv att betrakta även personer med narkotikaberoende som personer som i huvudsak bygger sina ställningstaganden på förnuftiga/ rationella överväganden Men beslutsfattandet sker inom ramen för ett upplevt handlingsutrymme, inte ett verkligt handlingsutrymme

5 Thomas teorem ”Om människor definierar situationer som verkliga så blir dom verkliga i sina konsekvenser.” Den första förutsättningen för att man ska klara att leva utan narkotika är att man tror att man kan leva utan narkotika

6 Narkotikaanvändningen/missbruket bestäms av Tillgång (som numera är tämligen god) Efterfrågan - lagstiftning - tidsandan - normer i olika grupper och subkulturer

7 Lagstiftningens betydelse Om samhället skulle utveckla en mer tolerant attityd till narkotikan skulle det bli lättare för flera att använda dessa substanser. Detta beror på att i så fall skulle inte drogkonsumtion betraktas som ett allvarligt normbrott, och därmed skulle flera människor inte längre uppleva att det strider mot deras självbild att ta dessa droger. Följaktligen kan det antas att efterfrågan skulle öka. Ted Goldberg 2011:s104

8 TIDSANDA ” förhärskande, typiska stämningar och åsikter under viss tidsperiod”

9 Tidsperiod/decenniumKännetecken Det glada tjugotaletHög rusmedelskonsumtion, uppsving för nöjeslivet, bohemen framträder som en attraktiv gestalt, åtminstone i storstäderna Det puritanska trettiotalet Frisksportare, hälsokostare organiserar sig. Kroppsdyrkan, sundhetsideal som når ut över hela landet Det krigsdrabbade fyrtiotalet Krigsåren med omfattande samhällskontroll och ransoneringar innebär en parantes, även om denna tidsperiod i länder som deltog i kriget på sina ställen präglades av en närmast desperat hedonism Det materialistiska femtiotalet Representerar normaltillståndet, ett årtionde som domineras av tillväxt och standardökning över hela västvärlden. Ökad alkoholkonsumtion när motboken avskaffas 1955, men fortfarande låga konsumtionsnivåer. Det flummiga sextiotalet Hedonismens återkomst med ungdomsrevolt, flower power-kultur och narkotikans intåg i stor skala. Perioden började i mitten av 1960-talet och sträckte sig några år in på talet. Det sunda sjuttiotalet (åtminstone de sista fem åren) Sundhetsidealen återvänder, experimenterandet med narkotika minskar kraftigt, jogging och styrketräning vinner terräng Det skötsamma åttiotalet Ett profillöst årtionde, ett mellanläge och "normaltillstånd" där materialism är viktigare än hedonism. En kroppsfokusering börjar utvecklas. Det artificiella nittiotalet Nya former av hedonism, designade droger, kroppsdyrkan där manipulation av kroppen accepteras, en pubkultur etableras i Sverige. Rave importeras liksom nya syntetiska droger. Heroinet sprids i nya kommuner. EU-inträdet medför ökad alkoholimport, lägre priser på systemet och ökad alkoholkonsumtion.. Det obestämda tvåtusentalet Experimenterandet med narkotika har åter minskat, men alkoholkonsumtionen stiger. Normaltillstånd snarare än en tydlig svängning mot puritanism

10

11 Youth attitudes on drugs, Eurobarometer telefon-intervjuer i 27 EU-länder, varav 500 i Sverige, år. Nästan alla ansåg att kokain (94%), ecstasy (92%) och heroin (96%) borde vara olagligt

12 Cannabis Cannabis olagligt EU 59,2%, NL 32,6%, SW 77,9% Cannabis fritt, EU 5,2%, NL 12,7% SW 3,2%

13

14 Få tag i/använda cannabis Väldigt lätt EU 29,2%, Danmark 42,6% NL 45,3%, SW 17,4 % Använt Cannabis sista månaden: EU 6,2%, NL 5,7%, SW 1,8%, F 12,3%

15 Prognos för narkotikamissbruk i framtiden Utgångspunkt - minst personer med problematiskt narkotikamissbruk 2010 Cirka nya problematiska narkotikaanvändare varje år Prognos år 2015 Prognos år 2020

16 Tidsandan avgör om det blir en låg eller hög ökning

17 Ungdomsarbetslösheten är för närvarande mycket hög, en omständighet som traditionellt har inneburit ökad narkotika- användning

18 Befolkningen ökar Äldre generationer med obetydliga narkotikaerfarenheter avlöses av generationer där narkotika används i större utsträckning Andelen kvinnliga narkotikakonsumenter kan förväntas öka, eftersom kvinnors alkoholanvändning ökar, vilket brukar samvariera med större benägenhet att använda narkotika

19 Fler skäl…. Importen av narkotika underlättas av den ständigt ökande internationella handeln och av möjligheterna till kontakter och import via Internet Flyttströmmarna till och från Sverige innebär ett ökat inflytande från omvärldens syn på narkotika. I vår omvärld är synen på narkotika genomgående mindre negativ än i Sverige.

20 THE MEDICAL MIND MEDIKALISERING The Medical Mind

21 Medikaliseringens konsekvenser Förr Nu Oroliga barnADHD BlygSocial fobi Ingen sexlust Sexuell dysfunktion Nervös GAD (generaliserat ångestsyndrom) Problem / diagnos / medicin

22 Opiater och andra opioider Tramadol träffar Buprenorfin Oxikodon Cocillana Heroin Metadon Flashback forum, 3/

23 Drogamfetaminalkoholecstacyhaschheroinbenso- diazepiner Pris per enhet krca 30 - uppåt kr kr kr kr Effektstimulerandedämpandestimulerande, sinnesut- vidgande sinnesut- vidgande dämpande Intagnings- sätt oralt, intra- venöst, sniffning oraltoralt, snusas, intravenöst (ovanligt) rökning, oraltintravenöst, rökning, sniffning oralt, intravenöst (ovanligt) Varaktig- het per enhet 4 timmar2-4 timmar 4 timmar2-4 timmar3-6 timmar3-8 timmar Typ av beroende psykisktfysiskt och psykiskt psykiskt * fysiskt och psykiskt Tolerans- ökning ja ja, en vissja Ex. på skador neurologiskahjärna, lever och andra inre organ Neurologisk a uttorkning vid överansträng -ning Påverkar de kognitiva funktionerna, ej bestående överdosering kan medföra andnings- stillestånd neurologiska, leverskador Antal användare i Sverige tiotusentalsmiljontalstusentalskanske hundra- tusentals mer än tio tusen över en halv miljon Tunga miss- brukare Mer än tio tusen mer än hundra tusen ** Mindre än tusen? mindre än tio tusen?? mellan åtta och tio tusen tiotusentals ** För alla droger gäller att de anses vara hämningslösande. Pris per enhet avser minimikostnad för varje "påtändning". Varaktighet anges för varje rus eller "påtändning".

24 Narkotika är billigt DrogAmfe- tamin Alko- hol ecstacyhaschheroinbenso- diazepiner Pris per rus kr ca 30 - uppåt kr kr kr kr

25 Prevention eller vårdinsatser? Vad kan man göra föra att minska den förväntade ökningen? Hur ska den primära, sekundära och tertiära preventionen se ut?

26 Det finns inga enkla lösningar på missbruksproblemen!

27 En vanlig dag med heroin ….. häromdagen satte jag mig för första gången ner och radade upp alla behandlingar jag har påbörjat genom åren och skrev ner vilka anledningarna hade varit till att jag inte fullföljde dom så insåg jag ganska snabbt att det var en och samma anledning som återkom hela tiden, dock i lite olika variationer.,, och den anledningen stavas Icke Drogfria Vänner. Närmare bestämt att jag inte har satt några gränser gällande kontakt med aktiva vänner, och konsekvent har vägrat att lyssna på alla råd som inkluderar att bryta kontakten med dessa.

28 Primärprevention – generella åtgärder för att dämpa ökningstakten insatser för att minimera ungdoms- arbetslösheten åtgärder som förbättrar ungdomars generella livsvillkor (skola, bostad, fritid, familj balanserad och vetenskapligt baserad information

29 Sekundärprevention dvs insatser för särskilt sårbara grupper, s.k. riskgrupper Ungdomar som växer upp i fattiga familjer och fattiga bostadsområden Ungdomar som har svårigheter i skolan Ungdomar med tidig debut i kriminalitet Ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp Ungdomar från missbruksfamiljer Ungdomar med svag teoretisk begåvning

30 Tertiärprevention, dvs. insatser för personer som har det problembeteende som preventionen ska förebygga Vårdinsatser som är individanpassade Mediciner måste alltid kompletteras med psykosocialt stöd Insatser efter vården för att ge personer med missbruk alternativ till missbruket Hjälp med bostad och sysselsättning Självhjälpsgrupper

31 Vad händer om vi ingenting gör? Ungdomar som ser få möjligheter i det vanliga samhället söker sig till subkulturer.

32 Riskfaktorer och skyddsfaktorer Individnivå Familjenivå Kamratnivå Skolnivå Närsamhället ”Samhällets lagar och regler”

33 Risk och skydd hos individen - aggressiv med låg impulskontroll - låg inlärningsförmåga - tidig debut alla droger - utanförskap och låga förväntningar på framtiden + social kompetens + känsla av sammanhang + problemlösningsförmåga

34 Risk- och skyddsfaktorer i familjen - unga/lågutbildade/ensamstående föräldrar - allvarliga konflikter - föräldrars missbruk - svag familjesammanhållning/oklara regler + tydliga kärleksfulla regler + föräldrar delaktiga/insyn + höga/realistiska förväntningar

35 Risk och skydd i kamratgruppen - kamrater som uppmuntrar/accepterar missbruk - kamrater som skolkar/begår brott + delta i organiserad fritidsverksamhet + ”välanpassade” kamrater

36 Risk och skydd i skolan - bristande skolframgång - bristande skoltrivsel/oklara regler - låga studieambitioner + lärare med höga förväntningar + bra skolklimat + dialog skola – föräldrar + tydlig förankrad policy + social och emotionell kompetens

37 Risk och skydd i närmiljö - område som kännetecknas av fattigdom, arbetslöshet, fysiskt förfall och hög kriminalitet + områden som kännetecknas av social kontroll, engagerade vuxna, hög organisationsgrad, låg kriminalitet och ”trivsel”

38 Risk och skydd i samhället - låg acceptans för lag och ordning - ”drogliberala normer/liberal lagstiftning” - god tillgång + restriktiv lagstiftning + hög acceptans för lagar och normer + liten tillgång till droger + hög upptäcktsrisk

39 Vägen in till narkotikamissbruk 1. Den hårda vägen 2. Den flummiga vägen 3. Partnervägen (gäller främst kvinnor) 4) Kompisvägen 5) Familje/Syskonvägen 6) Kärleksvägen 7) Självmedicineringsvägen Naturligtvis kan flera vägar kombineras

40 Litterära bilder Hillevi Wahl Kärleksbarnet Susanna Alakoski Svinalängorna Åse Lindeborg Mig äger ingen P O Enquist Ett annat liv? Ulf Lundell Varg söker sin flock

41 Varför fortsätter människor att använda narkotika år efter år? Vad är det som gör subkulturen attraktivt?

42 Försörjning 1.Undan för undan skaffar sig många narkomaner en omfattande illegal kompetens, men den är enbart användbar i kriminella sammanhang. 2.I narkotikavärlden blir man inte arbetslös - illegala försörjningsmöjligheter finns alltid tillgängliga.

43 Livsstilen Händelserikedom i jakten på pengar och narkotika. Korta perspektiv dominerar med kung-för-en- dag och det-ordnar-sig-alltid strategier Formella meriter har mindre betydelse än reella som styrka, mod, stark karaktär och att vara streetsmart

44 Relationer Narkotikavärldarna utmärks av en intensiv socialitet. Utanförskapet begränsar möjligheterna till att upprätthålla relationer med ”vanligt folk”. Deltagarna visar en solidaritet mot omvärlden, men det finns ingen solidaritet inom gruppen. Män har också relationer med kvinnor utanför narkotikamiljön, kvinnor har relationer med män i narkotikamiljön

45 Drogen Drogen ger tillträde till rus som är svåra att ersätta. Aktiviteterna kring att få pengar till, få tag i och konsumera drogen ger livet struktur och innehåll. Drogen lämnar ett stort tomrum efter sig när man slutar. Ju mindre av glädjeämnen livet i övrigt innehåller, desto viktigare blir drogupplevelsen

46 Män och kvinnor i narkotikamiljön De narkomana världarna domineras av männen Makt och ekonomisk framgång är viktigare än ålder och utseende för att ge män status Kvinnornas drogvanor präglas av partnern

47 Mellan ilska och hopp, Anette Rosengren 2003 Männen representerar skydd och kärlek, men de svarar också för det mesta av våldet i kvinnornas liv. ….Det kan komma från den egna mannen, tillfälliga bekantskaper, ”torskar”, väktare och någon gång polisen.--- Både kvinnor och män lever i en värld av våld, men medan männen utsätts för offentligt våld, är kvinnovålder mer dolt och ofta utan vittnen.

48 Priset för att fortsätta Riskerna för fängelse, sjukdom och död Fattigdomen Drogberoendets fångenskap Utanförskapet Kvinnoförtrycket Våldet

49 Ersätt tomrummet och skapa alternativa attraktioner Livet som narkoman innehåller attraktioner som kontaktnät, kompetenser, försörjningsformer, ett livsinnehåll där narkotikan står i centrum. En planering som innebär att leva i nuet. Ett tillträde till transcendentala tillstånd genom narkotikan. Dessa attraktioner och det tomrum som skapas när narkotikan försvinner måste ersättas med något annat för att drogfriheten ska permanentas.

50 Behandling lönar sig! Treatment works and is cost-effective: for every £1 spent on treatment, at least £9:50 is saved in crime and health costs. Treatment breaks the links between drug misuse and crime.

51 Narkomanvården idag I Sverige är det olagligt att använda narkotika (men det är inte olagligt att vägra hjälpa den som söker vård). Narkomanvården präglas av 1.otillgänglighet 2.väntetider 3.regelsystem som inte alltid är anpassade till människors realiteter 4.bristfällig hjälp med grundläggande behov som bostad, arbete, stabil ekonomi

52 Argument för narkomanvård Det humanitära argumentet. En effektiv narkomanvård innebär stora hälsovinster för den enskilde och hans anhöriga. Det brottspreventiva argumentet. Missbrukarna är kriminella, både i form av narkotikakriminalitet och annan kriminalitet. Det spridningsförebyggande argumentet. De som fortsätter missbruka drar in nya i missbruket. Det narkotikapolitiska argumentet.. När narkotikapolitiken slår fast att det ska vara svårt att knarka måste det samtidigt vara lätt att få hjälp att sluta knarka. Det ekonomiska argumentet. Narkotikamissbruk kostar samhället nästan 8 miljarder om året enligt Narkotikakommissionen.

53 Referensgrupp och organiserande perspektiv Referensgruppen, är den grupp vars perspektiv utgör referensramen för individen. Organiserande perspektiv är den bild en människa har av omgivningen, det som hon tar för givet, vad som är plausibelt och möjligt Det utgör den matris genom vilken man upplever sin omgivning. --- det är ett utlagt schema vilket kommer före upplevelsen och definierar och vägleder den (Shibutani 1955)

54 Missbruksbehandling….. innebär att förändra klientens organiserande perspektiv Xxxx-xxxxx benämning på metoder att förändra människors attityder, lojaliteter och värderingar. (Nationalencyklopedin)

55 Thomas Scheff Skam Stolthet Sociala band samstämmighet

56 The dodo bird verdict Dronten i Alice i underlandet som avgör tävlingen.. Alla vinner! Alla får pris! Anders Bergmark 2010

57 Verksamt i behandling Lambert m.fll Jan Blomqvist

58 Utvärdera mera!

59 Framgångsfaktorer i behandling 1. Klienten betraktas som medaktör i förändringsprocessen 2. Insatserna har ”stämt” med varje individs egna erfarenheter, behov och förutsättningar och var i förändringsprocessen han eller hon befunnit sig. 2. En känslomässig och förtroendefull relation mellan klient och behandlare 3. Den bedrivs i en miljö där klienten känner trygghet och kan utvecklas

60 Fler framgångsfaktorer 4. Den utgår från en myt eller förklaringsmodell som ger en för klienten trovärdig förklaring på hennes eller hans problem och hur det skall lösas. 5. Den innehåller ritualer eller förfaringssätt som både klienten och behandlaren deltar i och som de anser är meningsfulla och viktiga för klientens utveckling. 6. Behandlingen samverkar med olika ”läkande krafter” i klientens levnadsmiljö. Det handlar inte bara om att använda beprövade metoder, utan också, och i än högre grad, om av vem, för vem, hur, när och i vilket sammanhang dessa används.

61 Dessutom Missbruket i fokus Familjebehandling som komplement Eftervårdsgrupper

62 Är den drogfria behandlingen utrotningshotad? För vilka passar den? Vill klienterna/patienterna ha den? Vill huvudmännen betala för den?

63 Behandlingsfrågor… Hur behåller vi mångfalden i behandlingsutbudet i evidensens tidevarv? Hur är möjligheterna att sänka kostnaderna för behandling? Vad innebär den ökade medikaliseringen inom missbruksområdet för behandlingsprogram som bygger på medicinfrihet? Finns det risk att personer som använder andra droger än heroin hamnar i skymundan?

64 Brukarinflytande Vad finns det för gränser för brukar- inflytandet? I vilken utsträckning ska klienten få välja sin egen behandling? Klienternas/patienternas tid är en outnyttjad resurs.

65 Underhållsbehandling som lösning? Hur ska man kunna upprätthålla en kvalitet i den allt mer utbyggda läkemedelsassisterade behandlingen (LAB)? Hur ska LAB arbeta när man inte längre har möjlighet att skriva ut dem som misslyckas i behandlingen? Vad är det som gör att det tycks vara svårare att sluta med metadon/subutex än med heroin? Hur kan den medicinfria behandlingen av heroinmissbrukare förbättras?

66 The Usual Suspects… Hur ska arbetet ske med de personer med missbruk som är medelålders och äldre? Hur gör man med de vårdtrötta och de som inte vill/förmår sluta missbruka? Hur hanterar man den ökade somatiska sjuklighet som kommer av C-hepatiten och andra komplikationer av missbruket?

67 Kriminalvården som arena Hur ser möjligheterna ut att utnyttja fängelsetiden för att komma ifrån missbruket när 60-70% av de intagna har missbruksproblem? Ska kriminalvården följa det danska exemplet och släppa in externa aktörer som står för behandlingsinslagen inne på anstalterna?

68 Att försöka leva utan droger Nu fylls livet av nya beslutssituationer -Vad ska jag göra denna dag? -Vem ska jag vara med? -Hur ska jag ordna pengar? -Hur ska jag må bra? -Finns det några mediciner som kan lösa dessa frågor?

69 Att få in fler i behandling genom ökad differentiering av vården (öppenvård, inst.vård) genom att visa på goda resultat genom uppsökande verksamhet genom ”nöjda kunders” rekommendationer

70 Att få fler att stanna i behandling förbättra kvaliteten på vården att uppmärksamma situationer som föregår avhopp att hantera behandlingströttheten att hitta rätt balans mellan vilka beteenden som accepteras och vilka som inte accepteras (symtomtolerans, parrelationer) att bli klar över vilka som inte passar i en viss behandling – för egen del och för medklienternas skull att ibland tillåta underhållsbehandling att hitta modeller för att minimera matmissbruket bland klienterna

71 Att minska återfallen efter behandling genom förbättrad återfallsprevention genom förbättrad utsluss genom att förstärka sysselsättning, boende, gemenskapsdelen genom förbättrad eftervård

72 Att lindra återfallens effekter genom att diskutera och träna den enskildes möjligheter till kontroll genom uppsökande verksamhet genom att plocka tillbaka dem som har misslyckats genom överdosprevention

73 Blomqvists utgångspunkter för behandling

74 Alternativ till behandling Ordnat boende i form av egen lägenhet eller i gruppboende Sysselsättning Delaktig i social gemenskap Skadereducerande insatser som sjukvård och sprutbytesprogram Ekonomisk trygghet genom pension

75 Förhållningssätt för effektiv behandling betrakta den enskilde som medaktör i förändringsprocessen upprätta en fungerande terapeutisk relation anpassa olika insatser till den enskildes personliga och sociala förutsättningar och fas i förändringsprocessen samverka med olika ”läkande krafter” i hans eller hennes levnadsmiljö.

76 Vilken plats har skadereducerande insatser? Sprutbytesprogram Lågtröskelboende Lättillgänglig sjukvård Tandvård LVM när individen har förlorat sin beslutskapacitet LSS-boende för personer med dubbeldiagnoser

77 Tillgången på rena sprutor avgör hygienen Finns det någon som har träffat en narkoman som tror att han på grund av information eller att ha blivit hiv-testad avstår från att injicera när amfetaminet ligger framme och en spruta finns på plats?

78 Primärprevention (För att förhindra smitta i samband med intravenöst missbruk) Målgrupp: ungdomar, allmänheten Åtgärder: Insatser för att förhindra att människor börjar använda narkotika. Information om smittorisker.

79 Sekundärprevention Målgrupp: människor i riskzonen att börja injicera Åtgärder: Vårdinsatser, boende, information om smittorisker och andra risker, testning av HIV och C-heptatit för att stärka beslutet att inte injicera.

80 Tertiärprevention Målgrupp: Personer som injicerar narkotika. Åtgärder: Vårdinsatser, information om smittorisker, sprutbytesprogram, boende (eftersom hemlöshet medför sämre hygien och ökat riskbeteende), HIV-testning Rätt insats på rätt nivå!

81 Innebär sprutbytesprogram att fler börjar injicera? Nej, inte enligt en samstämmig internationell forskning. Denna slutsats bekräftas av mina intervjuer med intagna på LVM-hem Även fil.dr Nils Stenström kommer till samma slutsats i sin avhandling

82 Varför börjar man injicera? Att injicera uppfattas som mer kostnadseffektivt än att röka heroinet. Injicerandet omfattas i subkulturen av ett särskilt nimbus och anses ge en mycket starkare kick än andra intagningssätt. Detta bekräftas av alla som fortsätter med att injicera, trots att de har stora svårigheter att komma igenom sina förbroskade vener. Att injicera ses som enklare och mer praktiskt än att röka heroinet på folie. Rökandet kräver större handlag, och kan vara svårt att klara för den som har darriga fingrar. Det är ogörligt utomhus där heroinet kan blåsa iväg. Att injicera innebär att man manifesterar sig själv som en riktig narkoman, inte en ”hobbyknarkare”. För dem som tidigare har injicerat amfetamin innebär övergången till heroin att man tar med sig sina intagningsformer. Ur ”Heroinmissbruk” s 133

83 Har sprutbytesprogram evidens? Det är mycket svårt att studera sprutbytesprogram med en klassisk randomiserad studie. Svårt att hålla isär kontrollgrupp och experimentgrupp eftersom de har kontakt I många undersökningar har sprutbytare jämförts med personer som köper sina sprutor på apotek De låga incidenstalen gör att de är svårt att få signifikanta skillnader Malmöprogrammet har nollat i sju år

84 Pessimism hos Missbruksutredningen 1. Missbruk och beroende kostar 150 miljarder om året 2. Vården når endast en av fem 3. Vården uppfattas inte som attraktiv 4. Vården är otillgänglig 5. Organisationen är oklar och ineffektiv 6. Kunskap och kompetens är otillräcklig 7. Individens ställning är för svag

85 Optimism… Det innebär stora samhällsvinster om vården effektiviseras och byggs ut Det finns enkla metoder som fungerar, exempelvis ”kort intervention” Det finns utrymme för en ökad användning av läkemedel En överföring av behandlingsansvaret till sjukvården förbättrar vårdinsatserna

86 Realism… Frågor som rör missbruk har låg politisk prioritet för närvarande Vi har begränsade möjligheter att påverka de faktorer som leder till en konsumtionshöjning Det finns inga enkla lösningar – exempel ”evidensbaserade metoder” En förändrad organisation kan innebära att nya grupper hamnar mellan stolarna


Ladda ner ppt "Sociala faktorers betydelse för missbruksutvecklingen Bengt Svensson, professor i socialt arbete, Malmö högskola Karlskrona den 1/11 2011."

Liknande presentationer


Google-annonser