Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt."— Presentationens avskrift:

1 Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt att vi förstår och inte stör, eller förstör, samspelet i det här ”huset” som vi kallar jorden där vi alla bor och lever. Människans utveckling och framfart har redan lett till att 40 % av jordens organismer är utrotningshotade. Många arter går fortfarande att rädda bland annat genom att vi lär oss mer om ekologi och det stora samspelet mellan naturens olika delar. Vi måste visa större respekt för naturen i framtiden annars kan vi själva riskera att bli utrotningshotade.

2 Allt hänger ihop, från mikroorganismer, till växter och alla andra djur

3 Vad är Ekologi ? Läran om samspelet mellan växter, djur och den icke levande miljön kallas ekologi

4 Ekologi och miljö Alla organismer lever i någon form av ekosystem. Vi brukar förklara ekosystem som ”ett avgränsat område där levande organismer samverkar med varandra och med den icke–levande naturen”. Alla organismer lever i någon form av ekosystem. Vi brukar förklara ekosystem som ”ett avgränsat område där levande organismer samverkar med varandra och med den icke–levande naturen”. Gränserna för ekosystemet bestämmer egentligen människan som studerar det! Du kan alltså se en liten vattenpöl som ett ekosystem, eller hela jordklotet.

5 Miljöfaktor Miljöfaktor Exempel på miljöfaktorer som påverkar ekosystem är ljus, temperatur, vind, nederbörd, berggrundens egenskaper och tillgång på närsalter.

6 Samspel & beroende Samspel & beroende

7 Ekosystem Ekosystem Alla djur, växter och mikroorganismer som lever inom ett område bildar tillsammans med omgivningen det som kallas för ekosystem

8 Exempel på ett ekosystem Stora och små ekosystem Det kan till exempel vara: Det kan till exempel vara: en sjö, en sjö, ett hav, ett hav, en skog, en skog, äng, äng, savann, savann, öken öken en hel stad. en hel stad. jorden jorden

9 Ett ekosystem kan också vara en kompost som matas med växter och organiskt material. Sedan tar olika nedbrytare (bakterier och mikroorganismer) hand om och förvandlar (bryter ned) innehållet till ny näring som kan användas som jord och gödning till nya växter.

10 En hönsgård är ett annat exempel på ekosystem. Hönorna äter växter, maskar, insekter och hushållsavfall och ger ägg och gödsel tillbaka. Äggen kan ätas av människorna som håller hönsen. Avföringen är bra gödsel som kan användas till växtodling. Och så vidare i ett evigt kretslopp

11 Ett mindre exempel på ekosystem kan vara ett akvarium som vi har hemma. Då kan vi studera hur fiskarna, växterna, nedbrytarna förhåller sig till varandra. Vi kan se hur mängden föda och näring, tillgång till ljus, gifter i vatten och mängden salt påverkar livet där inne.

12 Miljöfaktor Miljöfaktor yttre faktorer som torka, regn och stormar. Kalhyggen, sura regn, bränder eller utsläpp av skadliga kemikalier kan störa och totalt förändra samspelet mellan djur, växter och mikroorganismer. yttre faktorer som torka, regn och stormar. Kalhyggen, sura regn, bränder eller utsläpp av skadliga kemikalier kan störa och totalt förändra samspelet mellan djur, växter och mikroorganismer.

13 Här 2 exempel hur miljö kan påverka ekosystemet. 1.En sommar med mycket regn kan exempelvis göra att det växer mycket svamp i skogen till hösten. 2.En kall vår med många frostnätter gör kanske att blomknopparna på fruktträden fryser bort och sommaren blir utan äpplen.

14 Ekosystem består av följande: Producent Växtsamhälle Djursamhälle Nedbrytare Miljöfaktorer

15 När vi tittar på ekologin, delar vi upp omgivningen i större och mindre helheter. - På individnivån kan det exempelvis handla om hur en abborre klarar att hitta föda och föröka sig i förhållande till andra abborrar i samma sjö. - På individnivån kan det exempelvis handla om hur en abborre klarar att hitta föda och föröka sig i förhållande till andra abborrar i samma sjö. - Eller hur alla abborrar i sjön klarar att överleva och föröka sig i förhållande till andra större fiskar, fåglar och eventuella utsläpp i sjön. - Eller hur alla abborrar i sjön klarar att överleva och föröka sig i förhållande till andra större fiskar, fåglar och eventuella utsläpp i sjön.

16 Population och samhälle Alla individer i ett ekosystem som tillhör samma art bildar tillsammans en population. t.ex. Harar – harpopulation t.ex. Harar – harpopulation Elever i klassrummet – elevpopulation.

17 Energi flödar Solens strålningsenergi förser jordens ekosystem med energi. Energin flödar genom ekosystemen. Växterna samlar in solenergi vid fotosyntesen och sparar energin i form av energirika molekyler. Andra organismer som lever av det växterna samlat in får ut energi genom att bryta ned molekyler i sin cellandning. I samband med att energin används vid muskelarbete och ämnesomsättning frigörs energin till slut i form av värme. Värmeenergin strålar hela tiden från varma kroppar ut i omgivningen och så småningom ut i rymden. Den energin kommer aldrig att kunna utnyttjas av någon organism utan är för evigt borta från biosfären.

18 Fotosyntes Landväxter tar upp koldioxid från luften och vattenväxter tar upp koldioxidgas som är löst i vattnet. Sedan avger land- och vattenväxter syrgas. Den kemiska reaktionen ser ut så här: Koldioxid + vatten + energi ( sol) --> syrgas + druvsocker

19 Cellandning Förbränning av lagrad energi (t ex druvsockret som bildades i fotosyntesen när det gäller växter) sker i cellandningen med hjälp av syre, så att det bildas energi som växten/djuret behöver för att leva. Den kemiska reaktionen ser ut så här: Kolhydrater + syre ––> koldioxid + vatten + ”användbar energi”

20 Population Population  Samtliga individer av en art som lever inom ett område bildar en population.  Populationen kan variera i storlek beroende på faktorer i omgivningen.

21 Population – Födsel/Död  En blåmes får ungefär 8 ungar per år  Hur många blåmesar finns det efter 7 generationer? generation 2 generationer3 generationer 4 generationer5 generationer7 generationer 6 generationer

22 Hur stor en viss population är påverkas av andra organismer eller vad som händer i omgivningen. Som exempel kan vi ta hararna i skogen. Så länge de har gott om mat och plats och det är ont om räv så ökar hararna i antal. Men om de blir för många som ska dela på maten (växterna) riskerar många harar att svälta ihjäl. Ökar antalet rävar i skogen minskar också antalet harar, eftersom rävarna äter hararna. Efter viss tid blir det balans i ekosystemet och i de olika populationerna. balans i ekosystemet

23 Populationers storlek Parasiter Rovdjur Konkurrens inom arten Föda Klimat

24 Växtsamhällen och djursamhällen Alla växter (olika arter) inom ett ekosystem bildar ekosystemets växtsamhällen Alla djur bildar djursamhällen även om det är olika populationer. samhälle

25 Näringskedja  Näringskedja är det begrepp som visar hur organismer genom att leva av varandra överföra energi och näring från en organism till en annan.  Alla näringskedjor börjar med växter. Varför?

26 Näringskedja består av: Producent: Alltid fotosyntetiserande Förstahandskonsument Växtätare Andrahandskonsument Äter växtätarna TredjehandskonsumentToppkonsument Har inga naturliga fiender

27 Näringskedja Producent Förstahands- konsument Andrahands- konsument Tredjehands- konsument Toppkonsument

28 Ett exempel kan vara näringsöverföringen mellan växter, möss, huggorm och grävling, som då visas på det här sättet:

29 . En näringsväv påminner mycket om en näringskedja, eftersom en näringsväv är flera näringskedjor som sitter ihop. Ett exempel på en väv kan se ut så här:

30 Exempel

31 Välj ett vilt djur och berätta vad som kan påverka just det djurets population

32 Vad är Ekologiska nisch När man beskriver vad en viss art behöver för att kunna överleva, växa och fortplanta sig, talar man om artens ekologiska nisch eller livsutrymme. Det gäller både djur och växter.

33 Ekologisk Nisch boplatsfödagömställejord

34 Varje art i naturen har ett eget livsutrymme ( ekologiska nisch) som inte delas med någon annan, eftersom konkurrensen är mycket stor mellan olika arter.

35

36 Alla djurarter har sitt speciella beteende, som syftar till att arten ska överleva och utvecklas. Kamouflage

37 Vem äter vem?

38 Vad tror du händer om ett främmande djur förs in i Sverige? Tex. Mink och kanadagås som ganska nyligen kommit till Sverige

39 Kanadagåsen Kanadagåsen och människan Från olika håll rapporteras om ökande skador på gröda. Det förekommer också problem i parker och vid sjöar där gässen förorenar genom sin spillning. Inventeringarna av kanadagås har inte samma goda täckning som för andra gåsarter.

40 Minkar Minkar är ett problem i Stockholms skärgård. Många minkar har släppts ut eller rymt från pälsfarmar. Äter främst sjöfåglar som häckar på marken, men även mindre däggdjur, kräldjur och fisk. Fåglar som är hotade på grund av minken är tobisgrisslan i Stockholms skärgård och skräntärnan i Blekinge skärgård.

41 Många arter är direkt beroende av varandra. Man säger att de lever i symbios

42 Försurning Kväveföreningar är kemiska föreningar som innehåller grundämnet kväve.kemiska föreningargrundämnetkväve Svavelföreningar Kväveföreningar Svavelsyra Salpetersyra Svavelföreningar är kemiska föreningar som innehåller grundämnet svavel.kemiska föreningargrundämnetsvavel (N 2 )

43 Symbios Mykorrhiza

44 Nedbrytare  Bryter ner döda djur och växtdelar så att delarna kan användas igen Jord med mycket mineraler M M M Nedbrytare

45 Vad menas med symbios? Ge exempel.  Andra arter lever som parasiter.  Vad menas med parasiter? Ge exempel

46 .  En näringskedja består av  producenter  konsumenter  och nedbrytare

47 Var får producenterna sina råvaror och sin energi ifrån?.

48 Varför heter det producenter? Ge även några exempel på sådana.

49 Koldioxid + vatten (ljusenergi, klorofyll) – –> kolhydrater + syre Kolhydrater (fett, protein) + syre ––> koldioxid + vatten + ”användbar energi”

50 Näringspyramid 90 % 10 %

51 Näringspyramid Biomassa räv = 10 kg Biomassa kanin = 100 kg Biomassa gräs = 1000 kg biomassa, vikten av all levande substans, dvs. den sammanlagda vikten av alla levande organismer, inom ett visst område. Vanligen utgörs biomassans huvuddel av växter. Den kan anges både som friskvikt och som torrvikt. Torrvikten ger de lättast jämförbara värdena, eftersom vattenhalten ho

52 Det kan finnas flera led av konsumenter och då benämner man dem  1:a konsument  2:a konsument o.s.v.  Beskriv vad som menas med en konsument och ge även exempel på några sådana.

53 Vad händer med djur och växter när de dör?.

54 . Allting fins kvar i naturen, ingenting försvinner, allting sprider sig. Man talat om kretslopp. Näringskedjor är också kretslopp där energi och näring ständigt överflyttas mellan organismer.

55 Uppgift 1: Bygg näringskedjor med hjälp av ordkort.  Gör ordkort med nedanstående ord på växter och djur.  Daggmask  Björk  Mus  Bakterier  Gräs  Hare  växtplankton, IllerSvampMyraTalgoxeRådjurDjurplankton,ObborreRävFästingMänniskaGädda Och fiskgjuse

56 Gör om dina näringskedjor till en näringsväv.  Utgår från människan i mitten av din näringsväv och sätt ut pilar mellan ordkort.  Försök att placera in så många ord som möjligt  Byt ut människan mot ett djur eller en växt och bygg en ny näringsväv.  Komplettera gärna dina näringskedjor och näringsvävar med egna växter och djur

57 Undersökning av ett ekosystem i din omgivning.  Välj ett lämpligt område. Du kan antingen mäta upp en naturruta eller välja ett naturligt avgränsat område, t.ex. en skogsbacke  Rita en skiss över området. På skissen kan du märka ut var du har gjort din undersökning  Anteckna vilka växter och djur som finns i ditt valda området.  Ta hänsyn till temperatur, luftfuktighet och ljusförhållande i luft och mark.  Glöm inte att leta efter spårtecken av djur i området. Det kan vara fotavtryck, spillning, spybollar från rovfåglar, gnagmärken på buskar, träd, kottar och nötter, hårtussar eller fjädrar, trasiga fågelägg etc

58 Efterarbete  Skriv vilka artbestäm av växterna och djuren som finns i ditt valda området.  Vilka är producenter, konsumenter och nedbrytare i det undersökta ekosystemet?  Hur kan en näringspyramid i ditt ekosystem se ut? Rita gärna en bild.  Vad tror du händer med ditt ekosystem om några arter plötsligt dör ut eller försvinner?

59 Kretslopp Ett kretslopp är inom ekologi, den cirkulation som varje grundämne, förening eller molekyl gör, då den färdas genom olika delarna av ett ekosystem. Alla ämnen som finns i organismer är delar av kretslopp, och tiden som det tar för en molekyl att fullborda ett "varv" i cykeln kan ta olika lång tid, i många fall upp till flera miljoner år. De viktigaste kretsloppen eller cyklerna är: kolets kretslopp vattnets kretslopp kvävets kretslopp syrets kretslopp fosfors kretslopp svavlets kretslopp vätets kretslopp

60 Närsalter Närsalter är jordskorpans fasta beståndsdelar som även kallas för mineralämnen. Närsalter utgör näring till levande varelser. Växter och djur bygger in nödvändiga närsalter i sina kroppar när de växer upp. jordskorpansmineralämnen näringdjurjordskorpansmineralämnen näringdjur Närsalterna kommer ifrån berggrunden som vittrat sönder samt från döda organismer (djur, träd, blommor mm.). Vattnet löser ut närsalter ur berggrund och mineralkorn i jorden, vilket kallas för vittring. Det mesta av närsalterna i jorden kommer dock från förmultnade växter och djur. Exempel på närsalter är: nitrat, fosfat, ammonium och kaliumsalt

61 mineral Ett mineral är ett fast oorganiskt ämne som förekommer i naturen Ett eller flera mineral bildar tillsammans en bergart. oorganisktbergartoorganisktbergart Vitaminer och mineraler fyller många funktioner i våra kroppar. Vitaminerna är ett antal livsnödvändiga organiska ämnen som kroppen inte själv kan bilda och måste därför tillföras genom födan eller tillskott. Mineraler bidrar till att bygga upp delar av kroppen som skelett, tänder och brosk. Kroppen behöver också mineraler för att kunna upprätthålla sin vatten- och saltbalans, för musklernas arbete och för att nervimpulser och signalöverföring mellan celler ska fungera.

62 kolets kretslopp I jordens atmosfär finns kol främst i form av koldioxid (CO 2 ), den har en stor betydelse för livet på jorden. Kol finns även i andra gaser som metan (växthusgaser) som driver den globala uppvärmningen. jordens atmosfärkolkoldioxidgaser metanväxthusgaserglobala uppvärmningenjordens atmosfärkolkoldioxidgaser metanväxthusgaserglobala uppvärmningen Kol lämnar atmosfären genom växternas fotosyntes då koldioxiden omvandlas till kolhydrater och syre. fotosynteskolhydratersyrefotosynteskolhydratersyre Kol återförs till atmosfären genom djur och människors andning. djur BakterierBakterier och svampar i närvaro av syre bryter ned kolet i döda djur och växter och omvandlar det till koldioxid. svampar Bakteriersvampar FörbränningFörbränning av organiska material som kol, petroleum och naturgas då kolet oxideras till koldioxid. kolpetroleumnaturgasoxideras Förbränningkolpetroleumnaturgasoxideras Det varma ytvattnet i oceanerna släpper ifrån sig koldioxid. vulkanutbrottvulkanutbrott då bland annat vattenånga, koldioxid och svaveldioxid släpps ut i atmosfären. svaveldioxid vulkanutbrottsvaveldioxid

63 Översiktsschema över kolets kretslopp

64


Ladda ner ppt "Syftet med ekologi Ordet ekologi kommer från grekiska orden oikos/eko = hus och logos = lära. Alltså läran om huset, eller om helheten. Det är viktigt."

Liknande presentationer


Google-annonser