1 Nya tekniker för att upplysa konsumenten om hennes ekologiska fotavtryck Tekniikan päivät 14.1.2009 Espoo Prof Caj Södergård Teknologiechef VTT Mediateknologier.

En presentation över ämnet: "1 Nya tekniker för att upplysa konsumenten om hennes ekologiska fotavtryck Tekniikan päivät 14.1.2009 Espoo Prof Caj Södergård Teknologiechef VTT Mediateknologier."— Presentationens avskrift:

1 1 Nya tekniker för att upplysa konsumenten om hennes ekologiska fotavtryck Tekniikan päivät 14.1.2009 Espoo Prof Caj Södergård Teknologiechef VTT Mediateknologier

2 2 Innehåll Ekologiskt fotavtryck Konsumentens informationsbehov Climate Bonus projektet Demonstrationssystemet Användarrespons

3 3 Motivering Vi påverkar miljön genom vår konsumtion – t.ex. ~70 % av växthusgaserna Ekologiskt fotavtryck = hur mycket av planetens förnyelsebara förmåga behövs för att ta fram och absorbera det vi konsumerar (mäts som yta) Fotavtrycket är större än vad jorden förmår bära. Speciellt gäller detta växthusgaser Kolavtrycket (carbon footprint) är mängden koldioxid (t.ex. kg) som produktens framställning, distribution och avfallshantering kräver. Mäts som CO 2 ekvivalenter För att konsumenterna – i praktiken - skall minska sina avtryck, behövs kunskap hur fotavtrycket byggs upp och hur det förhåller sig till referensnivåer Digitala medier kan hjälpa till att ge personaliserad information och motivera konsumenten att göra ekologiska val

4 4 Finland Källa WWF, 2008

5 5

6 6 Innehåll Ekologiskt fotavtryck Konsumentens informationsbehov Climate Bonus projektet Demonstrationssystemet Användarrespons

7 7 Konumenten har två slags behov Information i köpsituationen -> hjälper att välja förnuftigt Nu: Tryckt information på förpackningar Framtid: Mobiltelefon: ta bild av förpackningen med mobilens kamera och få upp produktinformation Bokföring av sammanlagd konsumtion (=fotavtryck) -> helhetsbild -> hjälper till att se över sina vanor vecko-, månads-, årsnivå jämför med referensgrupper, nationellt, globalt

8 8 Tryckta klimatmärken på förpackningar hjälper i köpsituationen

9 9 Exempel på beräkning av sammanlagd konsumtion: Helsingin Sanomats CO 2 kalkylator

10 10 Innehåll Ekologiskt fotavtryck Konsumentens informationsbehov Climate Bonus projektet Demonstrationssystemet Användarrespons

11 11 CLIMATE BONUS projektet Pågick 2008 - 2009 Forskningskonsortium: VATT Government Institute for Economic Research VTT Technical Research Centre of Finland KTK National Consumer Research Centre SYKE Finnish Environment Institute MTT Agrifood Research Finland Finansering: Tekes, Tuulia International Kesko, Elisa Nokia, HK Ruokatalo Stora Enso

12 12 Climate Bonus projektets innehåll Vi utvecklade ett feedback & belöningssystem system för hushåll och handel: ICT pilot-tjänsten tillåter hushållen att monitorera sitt kolavtryck och jämföra sina “poäng” över en viss tid, gentemot målsättningar och statistiskt baserade referensnivåer och gentemot referensgrupper Användare kan också skaffa sig bonus poäng (krediter), genom att välja produkter med mindre kolavtryck

13 13 Delar i projektet Strategi för datainsamling och kvalitetssäkring aggregerar flera datakällor och infallsvinklar (LCA, I/O, ETS) för att uppskatta utsläppen för olika produktkategorier såsom: livsmedel, CO2e/kg transport bränslen and tjänster, CO2e/L,km hem energi, e.g CO2e/kW,elektricitetskontrakt kategorin “annan konsumtion” CO2e/eur Utveckling av demonstrationssystem Användarförsök Utvärdering av miljömässig och ekonomisk effektivitet

14 14 Innehåll Ekologiskt fotavtryck Konsumentens informationsbehov Climate Bonus projektet Demonstrationssystemet Användarrespons

15 15 System för demonstration Source: Caj Södergård, 2006

16 16 Systemet visar jämförelser för att göra informationen mera förståelig

17 17 Varifrån kommer CO2 belastningen ?

18 18 Livsmedel Varje livsmedelsinköp skrivs in i systemet via K-butikens kassasystem och stamkundskortet Baserar sig på ingrediensdatabasen Fineli med 23 livsmedelsgrupper, som MTT har klassificerat i utsläppsklasserna 1-5

19 19 Livsmedel kan också registreras – och studeras - med mobiltelefon

20 20 Trafikens energiförbrukning Varje resa och tankning registreras !! Kollektiva transportmedel Tillryggalagda kilometer Olika transportmedel har olika koefficienter Hushållens egna transportmedel Förbrukad bränslemängd Olika bränslen har olika utsläppskoefficienter

21 21 Boendets energiförbrukning Årliga uppskattningar av bruket av el, fjärrvärme, värmolja och andra fossila bränslen (kan fås från elektroniska bankutdrag) Olika utsläppskoeffecienter, för elektricitet 4 alternativ

22 22 Övrig konsumtion En uppskattning av den årliga penninganvändningen (kan fås från elektroniska bankutdrag) Tjänstens mest oprecisa del lista jatkuu…

23 23 Innehåll Ekologiskt fotavtryck Konsumentens informationsbehov Climate Bonus projektet Demonstrationssystemet Användarrespons

24 24 Försöksanvändarna var positiva Testkonsumenterna (N=26) tyckte att Climate Bonus ide´n var intressant De trodde att systemet kunde göra hushållens konsumtion mera ekologisk Att utveckla: Automatisering av data inmatningen Användarvänlighet Klar struktur Pålitliga och transparenta data Ett brett utbud av produktkategorier bör täckas för att meningsfulla konsument tillämpningar ska uppstå

25 25 Konsument respons efter en månads användning

26 26 Slutsatser Forskarna inom projektet tror, att feedback system såsom Climate Bonus kan “activate notable voluntary emission reduction potentials (5-15%) if disseminated for extensive use” (Perrels et al. 2009) 1. Kopplingen till butikernas kassasystem samt till andra datakällor (banker, bilars färddatorer, etc) möjliggör en mer automatisk bokföring, vilket gör tjänsten mer attraktiv Produktspecifika utsläppsdata och -gränser behövs för att systemen ska tas i allmänt bruk Kommersialisering sker stegvist börjande med sektorer och produktgrupper, där det finns pålitliga och offentliga utsläppsdata 1 Perrels, A., Nissinen, A. Sahari, A.. The overall economic and environmental effectiveness of a combined carbon footprinting and feedback system. Climate Bonus project report (WP6). VATT Research reports 143:5/2009.

27 27 Några publikationer: Södergård, C. (2006) Vision on the impact of IT on compliance processes and functions and consequences for future actions by the various stakeholders. VTT’s presentation in the informal WG3 meeting: use of IT for EU-ETS compliance and similar reporting. Helsinki October 3rd, 2006 Usva, K., Hongisto, M., Saarinen, M. Nissinen, A., Katajajuuri, J-M., Perrels, A. Nurmi, P. Kurppa, S., Koskela, S. (2009, in press) Towards certified carbon footprints of products - a road map for data production. Climate Bonus project report (WP3). Government Institute for Economic Research, VATT Research Reports 143:2/2009 Hongisto et al. (2008) How households could monitor and manage the climate impact of their own consumption. Ympäristö ja terveys, vol 39, 10:2008, pp 42-51 (in Finnish) Perrels, A., Hongisto, M. Hyvönen, K. Nissinen, A., Usva, K., Kallio, A., Koskela, S., Katajajuuri, J-M., (2009) CLIMATE BONUS – Combining carbon footprinting, monitoring, feedback, and rewards. Final report. Tekes Climbus programme CD. Hyvönen, K., Saastamoinen, M., Timonen, P., Kallio, A., Hongisto, M, Melin, M., Södergård, C. (2009). Consumers views of the monitoring and feedback system regarding climate impacts of households (in finnish, abstract in english, Kuluttajien näkemyksiä kotitalouden ilmastovaikutusten seuranta- ja palautejärjestelmästä). Climate Bonus project report (WP5). VATT Research reports 143:4/2009. Perrels, A., Nissinen, A. Sahari, A. (2009b) The overall economic and environmental effectiveness of a combined carbon footprinting and feedback system. Climate Bonus project report (WP6).VATT Research reports 143:5/2009. Perrels, A., Hongisto, M., Hyvönen, K., Katajajuuri, J.M., Nissinen, A. (2009), A quick scan of climate policy services and of underlying data system approaches - Climate Bonus project report (WP1), VATT Research report 143:1 Perrels, A., Katajajuuri, J.M., Nissinen, A., Hongisto, M., Hyvönen, K. (2009), Combining carbon footprinting, monitoring, feedback, and rewards for a broad spectrum reduction of household induced greenhouse gas emissions, ECEEE 2009 Conference Proceedings Panel 3, Paris/Stockholm.

28 28 Tack Tack till Climate Bonus projektet VATT: Adriaan Perrels, Tuomo Heikkilä, Anna Sahari, Tarja Tuovinen VTT: Mikko Hongisto, Juha-Matti Lehtinen, Arto Kallio, Magnus Melin, Timo Kinnunen SYKE: Ari Nissinen, Sirkka Koskela Suvi Pakarinen, Jyri Seppälä, Jyrki Tenhunen MTT: Juha-Matti Katajanjuuri, Sirpa Kurppa, Pauliina Nurmi, Merja Saarinen, Kirsi Usva KTK: Katariina Hyvönen, Mika Saastamoinen, Päivi Timonen Mera information: http://extranet.vatt.fi/climatebonus/

29 29 VTT creates business from technology