Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Från urnordiska till fornsvenska.  Svenskans utveckling:  Från ca 400 f KrUrgermanska  200 – 800 Urnordiska  800 –1225Runsvenska  1225 - 1526Fornsvenska.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Från urnordiska till fornsvenska.  Svenskans utveckling:  Från ca 400 f KrUrgermanska  200 – 800 Urnordiska  800 –1225Runsvenska  1225 - 1526Fornsvenska."— Presentationens avskrift:

1 Från urnordiska till fornsvenska

2  Svenskans utveckling:  Från ca 400 f KrUrgermanska  200 – 800 Urnordiska  800 –1225Runsvenska  Fornsvenska  1526 – 1879Nysvenska  Nusvenska Tidslinje (Endast det röda tas upp i denna powerpoint)

3  4000 år sedan – Indoeuropeiskan (dagens Ukraina och Ryssland, folkstammar vid Röda havet) Splittring sker – folk rör sig åt öst och väst. Nya dialekter – nya förutsättningar – nya språk bildas Idag härstammar fler än 400 språk från indoeuropeiskan (3 miljarder modersmålstalare) 2000 år sedan – ett av dessa språk når dagens Europa Urgermanska talas av de olika germanska stammarna Vi tar det från början

4  Urgermanskan talas från ca 400 år f Kr fram till och med 200-talet e Kr Urgermanska talades från ungefär nuvarande Nederländerna till södra Skandinavien. En ”svensk” kunde pratade alltså samma språk som en dansk eller islänning! Under denna period skedde ljudförändringar så att t ex piscis (latin: romanskt språk) blev fish, fisk (germanska språk). I Skandinavien används ett och samma språk fram till ca 800-talet ( e.v.t). Urgermanska

5  Ett berömt fyndexempel från urnordiskan är Gallehushornet, hittad i Danmark (gjort av guld), daterat till 400-talet e Kr: Gallehushornet Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido Jag Lägäst från Holt (eller, Holtes son) gjorde (eller, lät göra) hornet.

6  Hur lät urnordiska?

7  Gallehushornet har runor som inskription. Gamla runalfabetet dvs den 24-typiga runraden. Man ristade runorna vertikalt (uppifrån och ner) därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning. Det finns över 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden idag. Vapensköldar, smycken, stenar m m är fynd man gjort. Ljudförändringar under denna period är t ex: erdu (jämför med engelska och tyska) – iord Urnordiska ( e.v.t)

8  Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera språk när de tre geografiskt avgränsade nordiska nationerna växer fram. I samband med detta kommer också ett ”förenklat runsystem” 16 tecken istället för 24. Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet? Urnordiskan delas upp

9  Det nya runsystemet Det nya systemet går att dela upp i två olika typer: Normalrunorna – är det vi oftast ser på t.ex. resta stenar och andra ”kända monument” Kortkvistrunor – var något som man använde när meddelandet var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms

10  Det nya runsystemet Ordet runa betyder ”hemlighet”. Här kan vi tänka t.ex. på den nordiska mytologi och Oden (Mimers brunn som innehöll runornas visdom) I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de flesta från De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för folk som dött. Speciella runristare ristade. Även bark och trä användes

11  Kan du koda av Sveriges kändaste runsten? Det är den s.k. Röksstenen vid Röks kyrka, Östergötland Dags för övning i runor!

12  Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Bortfall av obetonad vokal:  fiskaR > fiskr > fisk  horna > horn  gastiR > gastR > gäst Perioden

13  Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Omljud Viktigast är det s.k. I-omljudet, det betyder att alla betonade vokaler fick ett ”främre uttal”.  A blev Ä (jmf lasian – læsa)  O blev Ö (jmf domian – døma)  U blev Y (jmf knutian – knyta) Perioden

14  Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Omljud I dessa omljud har vi även fått dagens vokalförändring när ett ord i singular övergår till plural:  Son -> söner  Bok -> böcker Perioden

15  Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Diftonger ersätts En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu:  Stein > Sten  Auga > Öga  Eyra > Öra (Dagens gotländska innehåller fortfarande diftonger!) Perioden

16  Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis: Utveckling av diftonger leder till senare omljud  Hiarta -> hiærta -> hjärta  Stiala -> stiæla -> stjäla De ord som användes då och som fortfarande finns kvar i svenskan kallas för arvord Grammatiken var mycket komplicerad i svenskan med böjningar av verb, substantiv och adjektiv (kan jämföras med tyskans grammatik) Perioden

17  Sverige kristnades år 1225 och då ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi än idag använder. De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter. Magnus Erikssons landslag (1300-talet) Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar. Andra texter som skrevs var från rättegångar, testamenten och översatta riddarromaner Man skrev på kalvskinn (pergament) med bläck och fjäderpenna. De skrivkunniga var präster, munkar och lagmän Fornsvenska:

18  Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska språket. Via har tagit många ord från tyskan. Varför då? Hansaförbundet Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från. (Stockholms första borgmästare, år 1297, var tysk. Sverige hade under slutet av 1300-talet en tysk kung, Albrekt av Mecklenburg ( ) Tyskan

19   Statsord & adminstrationsord: borgmästare, fogde, stad, köpman, snickare  Militära begrepp: ammunition, gevär Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla ) Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar ) Boktryckarkonsten från slutet av 1400-talet Papper användes Texter som skrevs var även visor och privatbrev Ord vi fått från tyskan:

20  I tidig fornsvenska hade vi kvar tecken från runornas tid, bland annat Þ (Thorn) som motsvarar engelskans ”thing” ”that”. Vi skrev också en hel del med q och c för att beteckna k. Quar = kvar Biscuper = biskop Dagh = dag Perioden

21  Och sen kommer nästa period ( ) Nysvenskan

22   Lennart Waje och Svante Skoglund (2011). Svenska Timmar – språket.  Gösta Åberg (2007). Handbok i svenska.  Gertrud Pettersson (2005). Svenska språket under sjuhundra år. Bilden på rökstenen: Bilden på Gallehushornet: Källor:


Ladda ner ppt "Från urnordiska till fornsvenska.  Svenskans utveckling:  Från ca 400 f KrUrgermanska  200 – 800 Urnordiska  800 –1225Runsvenska  1225 - 1526Fornsvenska."

Liknande presentationer


Google-annonser