Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Finlands statsandelsreform 2015 Nordisk träff 27-31.8.2014 Akureyri, Island Jan Björkwall.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Finlands statsandelsreform 2015 Nordisk träff 27-31.8.2014 Akureyri, Island Jan Björkwall."— Presentationens avskrift:

1 Finlands statsandelsreform 2015 Nordisk träff Akureyri, Island Jan Björkwall

2 /hp Kommunernas och samkommunernas ekonomi 2014 Socialavgift. och pensioner 11 % Materialinköp 9 % Köp av tjänster 22 % Understöd 5 % Låneomkostn. 5 % Investeringar 10 % Övr. utgifter 2 % Statsandelar 18 % Finansiering och övr. utgifter 5 % Verksamhets- inkomster 26 % därav: kommunalskatt 39 % samfundskatt 3 % fastighetsskatt 3 % Upplåning 8 % Övr. inkomster 3 % Skatte- inkomster 45 % Löner 36 % Övriga uppgifter 19 % (Barnens daghem och familjedagvård har flyttats till undervisnings- och kulturverksamhet ) Social- och hälsovård 48 % (Verksamhetsutgifter och investeringar) (Verksamhetsutgifter och investeringar) Undervisnings- och kulturverks. 28 % därav: försäljningsink. 15 % avgifter 5 % övr. inkomster 6 % Kommunernas och samkommunernas beräknade externa inkomster ca 46,5 md € och externa utgifter ca 46,4 md € enligt resultaträkning och finansieringskalkyl Källa: Basserviceprogrammet/Kommunförbundet (Verksamhetsutgifter och investeringar)

3 /hp % % Kommunernas och samkommunernas externa inkomster 1) , % av totalinkomster 1) Externa totalinkomster enligt resultaträkningen och finansieringskalkylen. Övriga inkomster inkluderar år 2010 poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). 2) Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år ) BL.a. upplåning, ränteinkomster och övriga finansiella inkomster, extraordinära inkomster, finansieringsandelar för invesreringar, försäljning av tillgångar, minskning av utlåningen. Källa: Kommunförbundets beräkning på basis av uppgifter från Statistikcentralen åren och Basserviceprogrammet/Kommunförbundet år 2014.

4 Statsandelssystemet - Mål och struktur Mål Statsandelssystemets viktigaste syfte är att i hela landet trygga tillgången på den offentliga service som kommunerna ansvarar för Struktur Statsandelssystemet består av: »utjämning av skillnader i kostnaderna och behoven (statsandelssystemet för driftsekonomin) och »utjämning av inkomstbasen (utjämning av statsandelen på basis av kalkylerade skatteinkomster). 11/2012

5 Strukturen i det nuvarande systemet Strukturellt sett två delar: »1) utjämning av skillnader i kostnaderna och behoven (statsandelssystemet för driftsekonomin) »2) utjämning av inkomstbasen (utjämning av statsandelarna kommunerna emellan på basen av kalkylerade skatteinkomster) Administrativt sett två delar: »1) statsandelen för kommunal basservice som finansministeriet administrerar »2) statsandelsfinansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Det kalkylmässiga statsandelssystemet har varit i kraft sedan 1993, nuv. enligt reformen 2010 [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma5

6 Statsandelsreformens tidtabell Kommun- förbundets interna grupp förbereder ref. 2/ Ministerns beslut om tillsättande (styrgruppen, utredninsmannen..) 5/2012 Reformen startar 9/2012 Den externa gruppen som KF koordinerar förbereder reformen 9/2012 Det nya statsandels- systemet träder i kraft Regeringens proposition till riksdagen 4/2014 Utlåtanderunda 9-12/2013 Tid för reformarbetet ~ 1 år Reformarbete Utlåtanden Behandling i riksdagen Preliminära riktlinjer

7 Behoven bakom reformeringen av statsandelssystemet Kritik ur flera perspektiv: »komplicerat system »det stora antalet bestämningsgrunder (ca 40) »överlappande bestämningsgrunder »Kriteriernas ändamålsenlighet och ”träffsäkerhet” »neutraliteten i fråga om kommunsammanslagningar »systemets sporrande egenskaper »den administrativa tudelningen mellan finansministeriet och undervisnings- och kulturministeriet [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma7

8 pp.kk.vvvv Kuntaosasto pp.kk.vvvv Miettinens förslag, februari 2013  Flytta tyngdpunkten: kostnadsutjämning -> inkomstutjämning  Minska antalet kriterier 40 -> ~10 (dubbleringar bort)  Ta bort trappor, använd inv.antal * pris * faktor  Förnya kriteriernas innehåll (t.ex. sjukfrekvens, arbetsplatser )  Korrigera åldersgruppernas vikter på basis av ny statistik  Alternativ för 2.stadiets statsandelar

9 Det nya statsandelssystemet godkänt i riksdagen: de mest centrala ändringarna Antalet bestämningsgrunder minskar och överlappningar elimineras  För basservicen 8 kriterier och 3 tilläggsdelar  Ingen sektorindelning  En åldersstruktur  Tre centrala ändringar 1.Större tyngd på inkomstutjämningen på bekostnad av kostnadsutjämningen (135 €/inv.) 2.Ökad tyngd åt sjukfrekvensen på bekostnad av andra kriterier (främst åldersstrukturen) 3.Justering av kostnadsfördelningen varje år (nu vart fjärde) Det nya statsandelssystemet ersätter statsandelen för kommunal basservice »Finansieringen av andra stadiets utbildning reformeras skilt

10 Strukturjämförelse (mn €) [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma års uppgifter

11 Kalkylerade grunder som slopas (rubriken Övriga i föregående bild), mn € (2014) Social- och hälsovård Barnskyddskoefficient 269,0 Handikappkoefficient 95,0 Tillägg för avsides läge 92,2 Undervisning och kultur åringar 401,5 Svenskspråkiga invånare, 6-15-år. 27,5 Bibliotek 340,7 Bibliotek, tillägg för gles bosättning 2,6 Allmän kulturverksamhet 18,9 Grundundervisning i konst 7,1 Sammanlagt1 254,0 Dessutom: dagvårdskoefficienten (0-summa) [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma11

12 Strukturjämförelse 2 (mn €) [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma års uppgifter

13 Tilläggsdelar som slopas (rubriken Övriga i föregående bild), mn € (2014) Allmän statsandel, grunddelen181,1 Tvåspråkighetstillägg 5,8 Tätortstillägg 35,7 Skärgårdstillägg 11,2 + 5,0 Särskilt gles bosättning 26,5 Ändring i invånarantal 4,1 Sammanlagt269,4 [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma13

14 Bestämningsgrunderna i det nya systemet – kalkylerade kostnader Åldersstruktur »En gruppering, inte längre uppgiftsvisa grupperingar »Priserna baserar sig på THL:s och VATT:s utredningar Sjukfrekvens »De vanligaste folksjukdomarna som grund/klassificeringarna enligt FPA:s statistik »Viktningarna baserar sig på THL:s utredning Arbetslöshetsgrad Tvåspråkighet Främmande språk »I det nya systemet utgående från hela befolkningen »I nuvarande endast i kalkylerade kostnader inom förskola och grundläggande utbildning för 6-15-åringar Befolkningstäthet Skärgårdsförhållanden (bara egentliga skärgårdskommuner) Utbildningsbakgrund »Nytt kriterium »Andelen 30 – 54-åringar utan examen

15 Bestämningsgrunderna i det nya systemet - tilläggsdelarna Tilläggsdelarna sml. ca 309 mn. € (ingen kommunal självfinansieringsandel) Avsides läge 113,6 mn € »På basen av nuvarande fjärrortstal »Graderingarna minskas från fyra till två Samernas hembygdsområde »3,5 milj. euro, motsvarar nuvarande nivå Självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser 191,9 mn. € »Nytt kriterium »Positiv korrelation: Högre självförsörjningsgrad ger högre statsandel

16 Åldersgrupper, nuvarande och ny mall ( ) [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma16

17 Sjukfrekvenskoefficienten [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma17 Kommunvisa årliga uppgifter om antalet fall Kostnadsviktningar och koefficienter vart femte år Baserar sig på THL:s utredning: Sosiaali- ja terveydenhuollon tarvetekijät ja valtionosuusjärjestelmän uudistaminen. THL:s rapport 24/2013. Häkkinen et al.

18 Främmande språk (2014) Nytt kriterium (478,7 mn €): Kommunens koefficient = Andelen personer med främmande språk i kommunen minskad med motsvarande andel i den kommun där andelen är minst Kriterium som slopas (44,9 mn €): Antal invånare i åldersgruppen 6-15 år med främmande språk [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma18

19 Utbildningsbakgrund Nytt kriterium: Kommunens koefficient = Andelen personer mellan 30 och 54 år utan examen iförhållande till hela åldersgruppen minskad med motsvarande andel i den kommun där andelen är minst »Det ”elfte kriteriet” [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma19

20 Självförsörjningsgrad, arbetsplatser Nytt kriterium: Kommunens koefficient = Kommunens självförsörjningsgrad i fråga om arbetsplatser minskad med andelen i den kommun där andelen är minst »Motivering: sporrande [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma20

21 Skatteutjämning NuvarandeNytt förslag system Utjämningsgräns 91,86 % 100% Kompensation till utjämningsgränsen 100 % 80 % Utjämningsavdragför den överskjutande del 37 % 30% 1) 1) + den överskjutande delens naturliga logaritm => + ca 724 mn € = ca 135 €/invånare, vilket bör beaktas vid jämförelser 50 % av kärnkraftverkens fastighetsskatt beaktats i utjämningen [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma21

22 Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster - Nuvarande modell pp.kk.vvvv 22 Osasto

23 Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster - Ny modell inkl. kärnkraftverkens fastighetsskatt (utlåtanderespons) pp.kk.vvvv 23 Osasto Uusi järjestelmä on kannustava myös tasausrajan alapuolella

24 Övergångsbestämmelser En övergångsperiod på fem år, under vilken förändringarna i de enskilda kommunerna begränsas enligt följande: »År 1; förändring +/- 50 €/inv. »År 2; +/-50 €/inv. (totalförändring 100 €/inv.) »År 3; +/-80 €/inv. (toalförändring 180 €/inv.) »År 4; +/-80 €/inv. (totalförändring 260 €/inv.) »År 5; +/-120 €/inv. (totalförändring 380 €/inv.)

25 Delvis konfliktfyllda mål, hur gick det? - Okomplicerat kontra rättvist system - Utjämnande kontra sporrande system Och en utmaning: - Statsandelsreform samtidigt med nedskärningar, behov av förändring kontra våga sätta ner foten [pvm]Etunimi Sukunimi titteli | Tapahtuma25

26 Lähde: VM/KAO Statsandelsreformen: Förslagets effekter på kommunernas statsandelar enligt kommunstorlek på 2014 års nivå /hp

27 Statsandelsreformen: Förslagets effekter på kommunernas statsandelar landskapsvis på 2014 års nivå, €/inv. Lähde: VM/KAO /hp

28

29

30 Över 300 €/inv €/inv. Under 100 €/inv. (16 st) (82 st) (92 st) Valtionosuusuudistus: Kommuner som förlorar enligt förslaget, enligt nivån 2014 Källa: FM/Kommun- och regionförvaltningsavd Sammanlagt 190 kommuner © Kuntarajat: Tilastokeskus. Landskapscentrum Statsandelarna minskar: Förlorar mest: Sastmola 592 €/inv.

31 /hp Över 150 €/inv €/inv. Under 50 €/inv. (26 st) (50 st) (38 st) Statsandelarna ökar: © Kuntarajat: Tilastokeskus. Landskapscentrum Sammanlagt 114 kommuner Vinner mest: Evijärvi 340 €/inv. Statsandelsreformen: Kommuner som vinner enligt förslaget enligt nivån 2014 Källa: FM/Kommun- och regionförvaltningsavd

32 /hp +1,0…+2,4 (62 st) Statsandelsreformen: Förändringens kalkylerade effekt på kommunens inkomstskattesats Källa: FM/Kommun- och regionförvaltningsavd Kalkylerad effekt på inkomst- skattesatsen, %-enheter: © Kuntarajat: Tilastokeskus. Landskapscentrum +0,0…+0,9 (107 st) -0,0…-0,9 (79 st) -1,0…-2,9 (35 st) +2,5…+5,0 (21 st) Den minsta kalkylerade effekten på inkomsskattesatsen: Evijärvi -2,9 %-yksikköä Den största kalkylerade effekten på inkomstskattesatsen: Sastmola +5,0 %-enheter


Ladda ner ppt "Finlands statsandelsreform 2015 Nordisk träff 27-31.8.2014 Akureyri, Island Jan Björkwall."

Liknande presentationer


Google-annonser