Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson"— Presentationens avskrift:

1 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson

2 Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion? Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion? Kunskap om hjärnan ger en bredare förståelse av kognition. Kunskap om hjärnan ger en bredare förståelse av kognition. Kan ge detaljerad information om en rad olika saker, t ex när saker registreras i hjärnan etc. Kan ge detaljerad information om en rad olika saker, t ex när saker registreras i hjärnan etc.

3 Hjärnans struktur Cortex = tunt lager av neuron. Indelat i 4 lober. Frontalloben : högre funktioner, språk, tänkande, planering, minne, inhibering etc. Temporalloben : språk, minne, hörsel, syn, etc. Parietalloben : beröring bl a. Occipitalloben : första station i cortex för visuell information.

4 Sensory homunculus

5 Subkortikala strukturer Hippocampus: forma basen för explicita minnen. Hippocampus: forma basen för explicita minnen. Amygdala: emotionella aspekter av minne. Amygdala: emotionella aspekter av minne. Thalamus: processande av information från sinnena (förutom lukt). Thalamus: processande av information från sinnena (förutom lukt). Cerebellum: koordinering av rörelser. Cerebellum: koordinering av rörelser.

6 Neuron Neuron = nervceller specialiserade på att sända och ta emot information i nervsystemet. Hjärnan innehåller ca 180 miljarder neuron. Neuron = nervceller specialiserade på att sända och ta emot information i nervsystemet. Hjärnan innehåller ca 180 miljarder neuron.

7 Receptorer Receptorer = nervceller som är specialiserade på att ta emot information från omgivningen (ljus, lufttrycksändringar, etc), som omvandlas till elektrokemiska signaler. Receptorer = nervceller som är specialiserade på att ta emot information från omgivningen (ljus, lufttrycksändringar, etc), som omvandlas till elektrokemiska signaler.

8 Aktionspotential Aktionspotential = elektrisk positiv signal som färdas längs en axon (utan att försvagas). Signalen färdas snabbare om axonet har ett myelinlager. Aktionspotential = elektrisk positiv signal som färdas längs en axon (utan att försvagas). Signalen färdas snabbare om axonet har ett myelinlager. Ökad stimulusintensitet ger inte högre aktionspotential. ”All or nothing”. Ökad stimulusintensitet ger inte högre aktionspotential. ”All or nothing”. Ökad stimulusintensitet ger istället högre frekvens av signaler (”spike frequency”). Ökad stimulusintensitet ger istället högre frekvens av signaler (”spike frequency”).

9 Synapser Signalering mellan två neuron sker via synapser. Signalering mellan två neuron sker via synapser. Aktionspotentialen resulterar i utsläpp av neurotransmittorer i synapsen. Dessa binds av receptorer hos den postsynaptiska cellen. Aktionspotentialen resulterar i utsläpp av neurotransmittorer i synapsen. Dessa binds av receptorer hos den postsynaptiska cellen. Neurotransmittorer kan vara exciterande (ökar sannolikheten för postsynaptisk aktivitet) eller inhiberande (minskar sannolikheten för postsynaptisk aktivitet). Neurotransmittorer kan vara exciterande (ökar sannolikheten för postsynaptisk aktivitet) eller inhiberande (minskar sannolikheten för postsynaptisk aktivitet). Synapser anses viktiga för formation av minnen. När ett stimulus visas så ger vissa celler ifrån sig aktionspotentialer (”avfyrar”). Vid upprepad stimulering så sker strukturella förändringar i synapsen, som gör att vidare stimulering resulterar i högre postsynaptisk aktivitet. Synapserna ”minns”. Kallas Long Term Potentiation (LTP).

10 Neuron och informationsprocessande Neuron processar information genom att interagera med varandra, så att vissa neuron eller grupper av neuron svarar på vissa stimuli. Neuron processar information genom att interagera med varandra, så att vissa neuron eller grupper av neuron svarar på vissa stimuli. Hubel och Wiesel (1965) har t ex hittat celler som svarar mot enstaka egenskaper, t ex lutning eller rörelse. Ju högre upp i det visuella systemet, desto mer specifikt svarar cellerna.

11 Moduler Hjärnan är organiserad i moduler som är specialiserade för vissa funktioner. Hjärnan är organiserad i moduler som är specialiserade för vissa funktioner. Broca: språkproduktion. Broca: språkproduktion. Wernicke: språkförståelse. Wernicke: språkförståelse. Inferiotemporal: perception av former, objektigenkänning. Inferiotemporal: perception av former, objektigenkänning.

12 Representation av information i nervsystemet Hjärnan representerar troligtvis information på ett distribuerat sätt, så att olika egenskaper eller olika objekt kan involvera samma nervceller, fast med olika aktivitetsmönster. Hjärnan representerar troligtvis information på ett distribuerat sätt, så att olika egenskaper eller olika objekt kan involvera samma nervceller, fast med olika aktivitetsmönster. Konnektionistiska modeller använder ofta distribuerade representationer, vilket ger mer robusta (ofta mer korrekta) resultat än om varje nervcell representerar mer specifika egenskaper. Konnektionistiska modeller använder ofta distribuerade representationer, vilket ger mer robusta (ofta mer korrekta) resultat än om varje nervcell representerar mer specifika egenskaper.

13 Distribuerad aktivitet De flesta aktiviteter involverar flera olika regioner av hjärnan. De flesta aktiviteter involverar flera olika regioner av hjärnan. Frontalloben: working memory, minne över kort tid, tänka, resonera, planera. Kalle tänker och funderar. Temporalloben: episodiskt och semantiskt minne, minne för specifika händelser, generell kunskap. Kalle tänker tillbaka och använder begrepp. Amygdala: emotioner. Kalle är uttråkad och upprörd. Brocas område: språkproduktion.Kalle pratar. Basala ganglierna, parietala cortex, cerebellum: motoriska responser. Kalle gapar och skriker och rör sig.

14 Metoder för att studera hjärnan Single-unit recording. Single-unit recording. Registrerar aktiviteten hos enstaka nervceller. Registrerar aktiviteten hos enstaka nervceller.

15 Mirror neurons Mirror neurons: celler som svarar både vid utförande och observation av en handling. Upptäcktes (av en slump) m h a single-unit recording. Mirror neurons: celler som svarar både vid utförande och observation av en handling. Upptäcktes (av en slump) m h a single-unit recording. Anses vara viktiga för förståelse av handlingar, imitation, empati, förståelse av intentioner, språk.

16 Event-related potentials (ERP) Registrerar aktiviteten hos många (flera tusen) nervceller. Bra temporal upplösning, dålig spatial upplösning. Registrerar aktiviteten hos många (flera tusen) nervceller. Bra temporal upplösning, dålig spatial upplösning. T ex Stenberg et al. (2000). N400-komponent, omedveten semantisk priming. T ex Stenberg et al. (2000). N400-komponent, omedveten semantisk priming.

17 Brain imaging PET PET Mäter radioaktivitet. Indirekt mått av blodflöde, vilket är ett indirekt mått på mental aktivitet. Bra spatial, dålig temporal upplösning. Mäter radioaktivitet. Indirekt mått av blodflöde, vilket är ett indirekt mått på mental aktivitet. Bra spatial, dålig temporal upplösning. fMRI fMRI Mäter magnetiska egenskaper hos hemoglobin. Hemoglobin avger syre vid hög hjärnaktivitet, vilket ökar hemoglobinets respons till magnetiska fält. Bättre spatial och temporal upplösning än PET. Billigare, smidigare. Dock sämre temporal upplösning än ERP. Mäter magnetiska egenskaper hos hemoglobin. Hemoglobin avger syre vid hög hjärnaktivitet, vilket ökar hemoglobinets respons till magnetiska fält. Bättre spatial och temporal upplösning än PET. Billigare, smidigare. Dock sämre temporal upplösning än ERP. Subtraktionsteknik Subtraktionsteknik Stimuleringsaktivitet minus Baselineaktivitet Stimuleringsaktivitet minus Baselineaktivitet

18 Calvo-Merino et al. (2005) - fMRI Balettexperter Capoeiraexperter Kontrollgrupp Balettexperter Capoeiraexperter Kontrollgrupp Titta på filmer med rörelser från Balett (A) Capoeira (B) Titta på filmer med rörelser från Balett (A) Capoeira (B)

19 Högre aktivitet i ”mirror system” när man observerar en aktivitet som reflekterar ens motoriska expertis. Hjärnan svarar som om man utförde handlingen.

20 Neuropsykologi Studerar effekter av hjärnskador. Studerar effekter av hjärnskador. Identifierar hjärnstrukturer som är nödvändiga för vissa mentala funktioner. Identifierar hjärnstrukturer som är nödvändiga för vissa mentala funktioner. Dock svårt att veta vad det är som orsakar effekterna. Dock svårt att veta vad det är som orsakar effekterna. Oftast begränsat till fallstudier. Oftast begränsat till fallstudier. Dissociering Enkel Enkel 1 : Skada X påverkar förmåga A, men ej B. 1 : Skada X påverkar förmåga A, men ej B. Dubbel – bättre evidens för olika mekanismer än enkel. Dubbel – bättre evidens för olika mekanismer än enkel. 1 : Skada X påverkar förmåga A, men ej B. 1 : Skada X påverkar förmåga A, men ej B. 2 : Skada Y påverkar förmåga B, men ej A. 2 : Skada Y påverkar förmåga B, men ej A.

21 Exempel dubbel dissociering STMLTM H.M.OkEj ok K.F.Ej okOk Dubbel dissociering mellan Korttidsminne (STM) och Långtidsminne (LTM).

22 Funktionell dubbel dissociering Samma som innan, fast med experimentella variabler istället för skador. Samma som innan, fast med experimentella variabler istället för skador. T ex, tänk er att det finns två typer av minne, spatialt och temporalt. T ex, tänk er att det finns två typer av minne, spatialt och temporalt. Om dessa båda är olika minnesysstem, så borde man kunna hitta nån manipulation som selektivt påverkar temporalt men inte spatialt. Om dessa båda är olika minnesysstem, så borde man kunna hitta nån manipulation som selektivt påverkar temporalt men inte spatialt. Man borde också kunna hitta nån manipulation som påverkar spatialt men inte temporalt minne. Man borde också kunna hitta nån manipulation som påverkar spatialt men inte temporalt minne.

23 T ex så här:

24 Hälbig et al Hälbig et al. (1998). - Dubbel dissociering mellan temporalt och spatialt minne. - Dissociering 1. - Dissociering 2.


Ladda ner ppt "Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson"

Liknande presentationer


Google-annonser