Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER. Från grunden En del om gener och adferd Nervsystemets celler, kommunikation och uppbyggnad Hjärnans funktion (väldigt.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER. Från grunden En del om gener och adferd Nervsystemets celler, kommunikation och uppbyggnad Hjärnans funktion (väldigt."— Presentationens avskrift:

1 PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER

2 Från grunden En del om gener och adferd Nervsystemets celler, kommunikation och uppbyggnad Hjärnans funktion (väldigt kort…)

3 Ett par begrepp Genotyp –De gener en individ har Fenotyp –De egenskaper, evner etc, individen har

4 Psykologi och gener Heritabilitet –Varför är vi olika? är det arv eller miljö? Genlänkning –vilka gener är kopplade till en egenskap?

5 Heritabilitet Hur stort är det ärftliga bidraget till olikhet mellan människor? –Heritabilitet handlar inte om EN individs egenskaper, utan om variation mellan personer –Heritabilitet bidrar INTE till variation i antalet öron –Intelligens kan vara olika ärftligt i olika länder, och vid olika åldrar

6 Genlänkning att identifiera specifika gener kopplade til adferd eller egenskaper –DRD4 och ADHD många psykologiska egenskaper bestäms av flera gener i samspel med miljön –vi ärver DNA, inte evner

7 Gen/miljö som komplement Fenylketonuri –defekt gen för nedbrytning av fenylalanin –Proteinrik mat (mycket fenylalanin) leder till Störd hjärnutveckling Mental retardation och för tidig död

8 Tvillingar och gener Monozygota (MZ) tvillingar har samma genuppsättning Dizygota (DZ) tvillingar delar 50 % av generna, precis som andra syskon

9 Tvillingar och adferdsgenetikk Om båda tvillingarna delar en egenskap är de KONKORDANTA MZ-par bör vara konkordanta mycket oftare än DZ-par om egenskapen är ärftlig

10 Några punkter Nervsystemets celler Neurons uppbyggnad Neurons signaler Neurons ”lagring” av information Lite anatomi och funktionella nätverk

11 Nervsystemets celler (1) Glia (stödceller) –Elektrisk isolering (myelin) –Renhållning, t ex efter celldöd –Styr neuronvandring under hjärnans utveckling –Astrocyter, en sorts glia, bildar den skyddande blod-hjärnbarriären –Men ingen informationsbearbetning

12 Nervsystemets celler (2) Neuron –Basen för kommunikation inom SNS –Varierar mycket i storlek och form, men har en genomgående grunduppbyggnad

13 Neuronets arkitektur Dendriter tar emot information Cellkropp (soma) tar emot och integrerar information Axon transporterar information via aktionspotentialer Presynaptiska terminaler (boutons) överför information till nästa neuron

14 Klassifikation av neuron (1) Funktionell –Sensoriska neuron för information till SNS –Motoriska neuron för information från SNS –Interneuron kopplar samman information Dendritform (till exempel) –Pyramidalceller –Stjärnformiga celler

15 Klassifikation av neuron (2) Neurotransmittorsystem –Cholinerga: skelettmuskler, minne –Noradrenerga: uppmärksamhet, årvåkenhet –Dopaminerga: viljestyrd motorik, exekutiv funktion, reward –Serotonerga: sömn/vakenhet, stämningsläge

16 Kommunikation Dynamisk polarisering –Elektriska signaler vandrar från dendriter genom axon, inte tvärtom Neuron talar inte med vem som helst –Organisation i specifika nätverk Neurokemisk anatomi

17 Två viktiga fenomen Vilopotentialen –Neuronets beredskapstillstånd Aktionspotentialen –Signalen till nästa neuron

18 Vilopotential Neuronet blir som ett batteri –Insidan negativ Flera processer samverkar för att upprätthålla vilopotentialen –Koncentrationsdifferens –Elektrisk potentialdifferens –Na/K-pumpen

19 Aktionspotentialen Depolarisering av allt-eller-intet-typ, likartad i hela CNS. Aktionspotentialer är alltid lika stora! Signalstyrka kodas genom antal aktionspotentialer. Initieras från axonets början Resultatet blir en frisättning av transmittorsubstanser i synapsklyftan

20 Synapsen Neuronens mötesplats –Egentligen en synapsklyfta Kommunikation i synapsen –neurotransmittorer frisätts –receptorceller av många olika slag tar emot och bestämmer effekten av transmittorn Excitatorisk effekt ökar chans för aktionspotential Inhibitorisk effekt minskar chans för aktionspotential

21 Synapser och informationslagring Hebbs synaps: två neuron som samaktiveras tenderar att bilda ett mönster Med hjälp av glutamat och NMDA sensitiseras mottagande neuron. Detta innebär att det är mer känsligt för signaler från det sändande neuronet. Detta kallas Long-Term Potentiation (LTP)

22 Nervsystemets organisation Centrala nervsystemet –Hjärnan: cerebrum och cerebellum –Ryggmärgen Perifera nervsystemet –Somatiska: skelettmuskler, sensorik –Autonoma nervsystemet: inre organ, körtlar Sympatiska parasympatiska

23 Autonoma nervsystemet (1) Två delar: sympatisk/parasympatisk del har motsatta funktioner –Sympatisk energimobiliserande: fight/flight –Parasympatisk energikonserverande: fordøyelse, immunologisk respons

24 Autonoma nervsystemet (2) Tillsammans har de bl a följande funktioner: –Styr körtlar: saliv etc –Styr hjärta och blodkärl (kar): blodtryck etc –Styr broncher –Styr fordøyelse

25 Hjärnavbildning (imaging) Event-related potentials –överlägsen tidsupplösning Funktionell MagnetResonansImaging –strukturell och funktionell information –god spatial upplösning Positron Emissions Tomografi (PET) –god spatial upplösning

26 Lateralisering Motorik och sensorik kontralateralt ordnad (vänster hjärnhalva styr höger hand) Språk huvudsakligen vänsterlateraliserat –Prosodi höger, för att göra det svårare En del formperception högerlateraliserad


Ladda ner ppt "PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER. Från grunden En del om gener och adferd Nervsystemets celler, kommunikation och uppbyggnad Hjärnans funktion (väldigt."

Liknande presentationer


Google-annonser