Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Skogens betydelse för Världsarvet Kopparberget! Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Nils Säfström & Jan Hedberg.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Skogens betydelse för Världsarvet Kopparberget! Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Nils Säfström & Jan Hedberg."— Presentationens avskrift:

1 Skogens betydelse för Världsarvet Kopparberget! Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Nils Säfström & Jan Hedberg

2 ”Skogslandskapet” - det fjärde landskapet De fyra byggstenarna, De fyra byggstenarna, Malmen - Gruvlandskapet Malmen - Gruvlandskapet Arbetskraften - Stadslandskapet Arbetskraften - Stadslandskapet Vattnet – Bergsmanslandskapet med bergsmans- gårdarna, hyttorna och fallen längs vattenvägarna Vattnet – Bergsmanslandskapet med bergsmans- gårdarna, hyttorna och fallen längs vattenvägarna Skogen – Skogslandskapet – bergsbrukets åker med leveranser ända från Yttermalung, Lima, Venjan, Siljans stränder. Skogen – Skogslandskapet – bergsbrukets åker med leveranser ända från Yttermalung, Lima, Venjan, Siljans stränder.

3 Behov av skog – virke – ved! Malmbrytning - tillmakning Malmbrytning - tillmakning Byggnationer i gruvorna och kring gruvområdet och hyttorna Byggnationer i gruvorna och kring gruvområdet och hyttorna Malmrostningen Malmrostningen Verktyg och körredskap samt bloss i gruvan Verktyg och körredskap samt bloss i gruvan Största vedbehovet till volymen var kol till hyttorna Största vedbehovet till volymen var kol till hyttorna

4 Behov av ved-/virkesvolymer vid gruvan & hyttor: 1774 fanns det 180 pinnstegar i gruvan. 1774 fanns det 180 pinnstegar i gruvan. ca 3.000 bloss/dag = 17 m3 = 5.000 m3/år för blossen vid Falu gruva till ca 1700. ca 3.000 bloss/dag = 17 m3 = 5.000 m3/år för blossen vid Falu gruva till ca 1700. Förbrukningen under 16-1700 tal enligt boken Falu miljöhistoria var; Tillmakningsved 40.000 m3t/år. Tillmakningsved 40.000 m3t/år. Konstruktionsvirke 5000 m3t/år. Konstruktionsvirke 5000 m3t/år. 1667 skriver Landshövding Duvall att det åtgick tot ca 100 000 m3t vid gruvan för byggnationer, bloss, tillmakning = ca 1400 lastbilslass med släp idag. 1667 skriver Landshövding Duvall att det åtgick tot ca 100 000 m3t vid gruvan för byggnationer, bloss, tillmakning = ca 1400 lastbilslass med släp idag. Årlig åtgång av träkol var ca 300 000 m3s årligen i snitt vilket krävde 600.000 m3t ved/virke vid inresning i milorna. (300 000 m3s kol = 150 000 stigar träkol) Årlig åtgång av träkol var ca 300 000 m3s årligen i snitt vilket krävde 600.000 m3t ved/virke vid inresning i milorna. (300 000 m3s kol = 150 000 stigar träkol) Toppår 1660 enl Lindroth, 264.000 stigar = ca 500.000 m3 kol = ca 1.000 000m3 ved. Toppår 1660 enl Lindroth, 264.000 stigar = ca 500.000 m3 kol = ca 1.000 000m3 ved. Åtgång vid kall och vändrostning 25000 m3t/år. Åtgång vid kall och vändrostning 25000 m3t/år. Total åtgång cirka 700000 m3t per år i snitt motsvarande ca 11.000 virkeslastbilar med släp som vi ser idag på vägarna. Total åtgång cirka 700000 m3t per år i snitt motsvarande ca 11.000 virkeslastbilar med släp som vi ser idag på vägarna.

5 Hur införskaffades vedbehovet? Historiskt tidiga regleringar om avverkningar, förbud mot skogsbränder. Historiskt tidiga regleringar om avverkningar, förbud mot skogsbränder. Wedekompaniet 1648-49 som embryo till dagens StoraEnso (för att skaffa virke till gruvan, daglöstäkten centrum). Wedekompaniet 1648-49 som embryo till dagens StoraEnso (för att skaffa virke till gruvan, daglöstäkten centrum). Avtal med allmogen om skogsleveranser jmf (Hago-Brittas myntskatt Malung) Avtal med allmogen om skogsleveranser jmf (Hago-Brittas myntskatt Malung) Organiserad flottningen Organiserad flottningen Organiserade hästtransporter Organiserade hästtransporter

6 Wedekompaniet Bildandet av Wedekompaniet 1648-49 (till 1888) embryo till dagens StoraEnso. Bildandet av Wedekompaniet 1648-49 (till 1888) embryo till dagens StoraEnso.

7 Skogslandskapet och flottleder som påverkades av driften vid Kopparberget

8 Kolflottning Kolflotten genom Nils Säfström, Gagnefs och Mockfjärds hembygdsföreningar. Kolflotten genom Nils Säfström, Gagnefs och Mockfjärds hembygdsföreningar.

9 Det sociala livet i skogslandskapet Stor påverkan på befolkningens levnadsbetingelser under Kopparbergets epok både ekonomisk som socialt. Stor påverkan på befolkningens levnadsbetingelser under Kopparbergets epok både ekonomisk som socialt. Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per dag i snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per dag i snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. Vi har en skyldighet till 1000-tals människor i 10-15-20 generationer att beskriva och lyfta fram dessa människors slit i skogslandskapet. Vi har en skyldighet till 1000-tals människor i 10-15-20 generationer att beskriva och lyfta fram dessa människors slit i skogslandskapet. Enkla övernattningskojor och splittrade familjer för gruvan och landets välstånd. Enkla övernattningskojor och splittrade familjer för gruvan och landets välstånd.

10 Ved- och virkesjämförelse idag och för 350 år sedan: 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp. 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp. Arbetet med att producera träkol var troligen upp mot 90% av arbetskraftsåtgången i skogslandskapet. Arbetet med att producera träkol var troligen upp mot 90% av arbetskraftsåtgången i skogslandskapet. Avverkningen skedde med yxa, vinterkörning med häst och flottning. Avverkningen skedde med yxa, vinterkörning med häst och flottning. Arbetskraftsåtgången för kolet uppskattas att i mitten på 16-talet vara ca 450.000 dagsverken = ca 3.000 kolare på halvårsbas Arbetskraftsåtgången för kolet uppskattas att i mitten på 16-talet vara ca 450.000 dagsverken = ca 3.000 kolare på halvårsbas Troligen 400 årsarbverk, 800 hushåll bara i Gagnef Troligen 400 årsarbverk, 800 hushåll bara i Gagnef Varje hästekipage tog i snitt ca 3 stigar = 6 m3s. Uppskattningsvis 100 kördagar per år under dec-mars. Varje hästekipage tog i snitt ca 3 stigar = 6 m3s. Uppskattningsvis 100 kördagar per år under dec-mars. Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per i snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. Troligen storleksordningen 500 hästekipage kolkörare/kolforor per i snitt in mot Falun under vinterföresäsongen i mitten av 16-talet. Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub. Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub.

11 Ved- och virkesjämförelse idag och för 350 år sedan: 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp (60-65 m3t/lass). 700.000 m3t motsvarar ca 11.000 timmerlastbilar med släp (60-65 m3t/lass). Vid mitten av 1600-talet, storhetstiden kan det åtgått upp mot 1.500 000- 2 000 000 m3t!? Vid mitten av 1600-talet, storhetstiden kan det åtgått upp mot 1.500 000- 2 000 000 m3t!? Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub. Dagens avverkning i Sverige är i cirka 80 miljoner m3fub, Dalarna ca 5 miljoner m3fub.

12 Vad som gjorts! ”Skogen och Kopparberget” Första initiativen kring skogen och världsarvet sommar 02. Första initiativen kring skogen och världsarvet sommar 02. Bildandet av skogsgrupp våren och hösten 03. Bildandet av skogsgrupp våren och hösten 03. Studiecirkel i samarbete med vuxenskolan våren 04, skogen, kolning och flottning. Studiecirkel i samarbete med vuxenskolan våren 04, skogen, kolning och flottning. Inventering av fredsmilsrösen 2004-06, Lantmätare Johan Brandberg 1754, 112 rösen en gammelsvensk mils radie = 10 689 m från Falu gruva. Inventering av fredsmilsrösen 2004-06, Lantmätare Johan Brandberg 1754, 112 rösen en gammelsvensk mils radie = 10 689 m från Falu gruva. Diskussioner med Vuxenskolan och Högskolan om samarbete kring kurser och framtagande av material kring skogen. Diskussioner med Vuxenskolan och Högskolan om samarbete kring kurser och framtagande av material kring skogen.

13 Vad som gjordes 2006! Skogsutställning vid gruvmuseét. Skogsutställning vid gruvmuseét. Iordningställande av kolningsplats, Kolarnas backe med byggande av kolarkoja och kolmila vid krondiksskogen våren 2006. Iordningställande av kolningsplats, Kolarnas backe med byggande av kolarkoja och kolmila vid krondiksskogen våren 2006. 2 Skogsdagar kring gruvmuseet & Kolarnas backe. 2 Skogsdagar kring gruvmuseet & Kolarnas backe. Kolflotten Kolflotten

14 Vad som kan vidareutvecklas! Endast Lapponia och Örlogsstaden Karlskrona berör skogligt användande bland Sveriges Världsarv. I Finland finns pappersbruk, skogsindustrienhet. Endast Lapponia och Örlogsstaden Karlskrona berör skogligt användande bland Sveriges Världsarv. I Finland finns pappersbruk, skogsindustrienhet. Permanenta en skogsutställning på museet, är under planering Permanenta en skogsutställning på museet, är under planering Producera en fredsmilsguide för kunskapsspridning, upptäcktsfärder och vandringar längs fredsmilen. Producera en fredsmilsguide för kunskapsspridning, upptäcktsfärder och vandringar längs fredsmilen. Avhandlingar om skogens betydelse, fördjupade kunskaper från de skogliga arkiv som finns fram för allt Storas gamla arkiv. Avhandlingar om skogens betydelse, fördjupade kunskaper från de skogliga arkiv som finns fram för allt Storas gamla arkiv. Avhandling om sociala livet hos människorna i skogslandskapet, kulturgeografisk forskning. Avhandling om sociala livet hos människorna i skogslandskapet, kulturgeografisk forskning. Utveckla detaljkunskap kring kolningens process och skapa visningsmaterial för skolor och turister i anslutning till gruvan. Kanske bygga vidare på Kolarnas backe. Utveckla detaljkunskap kring kolningens process och skapa visningsmaterial för skolor och turister i anslutning till gruvan. Kanske bygga vidare på Kolarnas backe. (Hur ser skogshistoriken ut kring en skogsgård i närområdet, exempelvis Israelsgården som FetMats kom från i Boda by, Svärdsjö.) (Hur ser skogshistoriken ut kring en skogsgård i närområdet, exempelvis Israelsgården som FetMats kom från i Boda by, Svärdsjö.)

15 Visionen att vara… …ett föredöme bland världsarven, det lokala i det globala i Universum!


Ladda ner ppt "Skogens betydelse för Världsarvet Kopparberget! Föreläsning & diskussion med Världsarvsguider 2007 06 12 Nils Säfström & Jan Hedberg."

Liknande presentationer


Google-annonser