Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Www.fhi.se/riskbruksprojektet Sid 1 Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008 Riskbruksprojektet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Www.fhi.se/riskbruksprojektet Sid 1 Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008 Riskbruksprojektet."— Presentationens avskrift:

1 Sid 1 Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008 Riskbruksprojektet

2 Sid 2 riskbruksprojektet Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 ”Fortbildning om alkohol till primär- vårdens och företagshälsovårdens personal” Projektering/planering Pilotverksamheter med landsting och FHV Nationell ansats - statliga medel till landstingen 2007 – Mer heltäckande verksamhet - sjukhus 2008 – Tobak och ytterligare delprojekt – propositionen om ny folkhälsopolitik Fortsatt verksamhet 2011 Ny verksamhetsform i Östersund Mål 6 mål 11

3 Sid 3 Unika arenor för att nå vuxna - komplement till satsningarna på barn/unga Vårdcentraler 8 av 10 träffar sin familjeläkare under två år 20 miljoner besök hos läkare och sjuksköterskor per år Mödra- och barnhälsovård Ca blivande/nyblivna föräldrar i MVC och BVC varje år Företagshälsovård Ca 75 % av anställda

4 Sid 4 Friskbruk Riskbruk Missbruk Missbruk Riskbruk Riskbruk är alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadligt men där ett beroende ännu inte utvecklats Riskbruksbegreppet men där beroende inte föreligger

5 Sid 5

6 Sid 6 Andel storkonsumenter Förändring 16 – 29 Män 7,8 13,7 +76% Kvinnor 4,6 6,3 +37% 30 – 49 Män 3,8 6,4 +68% Kvinnor 1,3 2,9+123% 50 – 75 Män 3,3 6,9+109% Kvinnor 1,3 5,5+323% Totalt Män 4,7 8,0 +70% Kvinnor 2,1 4,7 +98% Källa: Sorad

7 Sid 7 Alkohol som medicinsk riskfaktor Alkohol trea bland de fem främsta riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död, Europa Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

8 Sid 8 Alkohol som medicinsk riskfaktor Viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död Viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

9 Sid 9 NNT – Number Needed to Treat Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av nytta av åtgärden 167 – Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 1) 20 – Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 2) 8 - Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumeter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer 2) 1)BMJ 1995;310: The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology 2)Department of Health, GBR

10 Sid 10 Kostnad i euro för att förebygga ett sjukdomsår eller att förhindra för tidig död Riskbruksprojektet Alkohol- rådgivning Tobaks- avvänjning Genomsnitt av medicinsk behandling

11 Sid 11 NNT för att undvika ett dödsfall på ett år NNT Källa: Cuijpers P, Riper H & Lemmens L. The effects on mortality of brief interventions for problem drinking: a meta-analysis. Addiction Antal riskbrukande patienter som måste få enkla råd

12 Sid 12 Alkohol inte en medicinsk fråga som andra Kunskaperna om alkoholens medicinska skadeverkningar är goda Många ambitiösa projekt under mer än 30 år Enkla kunskapsbaserade metoder finns men De metoder som finns tillämpas sällan Erfarenheten visar att samtal om alkohol inte kan göras till en enkel medicinsk fråga

13 Sid 13 Physical activity Depression Anxiety Bipolar disorders Vision, glaucoma and hearing Early ultrasound Obesity Smoking MMI Dementia Alzheime r Diabetes Cardiovascular risk profile STD prevention Hypertension Immunisations/ Influensa Pneumonia Alcohol Cancer mammae Chronic obstructive lung disease Chlamydia Bone density and osteoporosis Blood lipids Colo-Rectal cancer BMI and Waist-Hip Ratio Pap-smear Genetic tests? Allt det där “andra” i patientbesöket Domestic violence? Abuse? Pre- hypertensive? Hormone replacement Abdominal aorta aneurysm Homocystein C-Reative Protein Fibrinogen Stenosis of the Carotid arteries Erectile dysfunction

14 Sid 14 Framgångsfaktorer Fokus på patientens motivation och egna val Utgå från personalens vilja att göra en skillnad för patienterna Arbeta gemensamt med professionella organisationer/nätverk – ledning av delprojekt Resurser till/nära verksamheterna – gå via befintliga kanaler/strukturer Ta tillvara generationsskiftet i primärvården Nära samarbete med landstingen utifrån lokala initiativ och förutsättningar Samordning med andra levnadsvanor Motiverande samtal och Riskbruksverkstäder

15 Sid 15 Riskbruksprojektets mål Alkohol ska ha en självklar plats i vardagssjukvården och i det hälsoinriktade arbetet - som motsvarar den betydelse som den har för uppkomsten av olika sjukdomar och skador Det ofödda barnet har rätt till en alkoholfri miljö

16 Sid 16 Rådet för Riskbruksprojektet Ordförande FHI Vårdens professioner Barnmorskeförbundet Distriktssköterskeföreningen Svensk Förening för Allmänmedicin Svensk Sjuksköterskeförening Vårdförbundet Intresseföreningar Hälsofrämjande sjukhus Föreningen Svensk Företagshälsovård Uppdragsgivare Sveriges Kommuner och Landsting Svenskt Näringsliv

17 Sid 17 Stödja professionell och lokal utveckling Nationell arena Samordning Nätverk Utveckla basresurser - ex. utbildare Kunskapsförmedling Inte överta landstingens eller arbetsgivarnas ansvar Hur kan vi stödja BVC och MVC att samarbeta? Riskbruksprojektet, sammanfattande uppgifter

18 Sid 18 Metodstöd och verktyg

19 Sid 19 Nationell uppmärksamhetsvecka Frågan om alkoholvanor och hälsa uppmärksammas under en vecka (tobak fr.o.m. 2009) Väntrumsmaterial Frågeformulär/inventeringar Media, framför all lokala All hälso- och sjukvård

20 Sid 20 Riskbruksprojektet Familjeläkare ST-läkare Barnmorskor i mödrahälsovård Mottagnings-/distriktssköterskor Barnhälsovård Företagshälsovård/arbetsliv Sjukhus Motiverande Samtal Universitet och högskolor Alkoholhjälpen Tobak Familjecentraler

21 Sid 21 Stockholm läns landsting Uppsala läns landsting Södermanland läns landsting Östergötland läns landsting Jönköping läns landsting Kronoberg läns landsting Kalmar läns landsting Blekinge läns landsting Region Skåne Landstinget Halland Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Gotland Summa Lokala projekt i alla landsting Riskbruksprojektet

22 Sid 22 Vem dricker för mycket? Svar: Den som dricker mer än sin läkare! Myt eller verklighet? U ndersökning av Läkares, sjuksköterskors och barnmorskors alkohol- konsumtion och attityder till livsstilsrådgivning

23 Sid 23 Personalens egna vanor och attityder Enkät till läkare, sjuksköterskor och barnmorskor – all vård -Egna alkoholvanor, tobaksvanor o. fysisk aktivitet -Egna arbetet med olika levnadsvanor -Attityder och förhållningssätt Gemensamt med Svenska läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening Vårdförbundet Barnmorskeförbundet Karolinska institutet (vetenskapligt genomförande) Rapport maj 2009 – modell från tobak (sedan 1969)

24 Sid 24

25 Sid 25

26 Sid 26 Många väljer att blunda Förekommer det att du inte tar upp alkoholfrågan trots att du tror att patientens symtom kan vara alkoholrelaterade? JA - läkare 30 % - sjuksköterskor 35 %

27 Sid 27 Utvärdering av Riskbrusprojektet Enkät till (all) personal Attityder och kunskaper bland samtliga läkare och sjusköterskor i primärvård och företagshälsovård - baslinje vintern 2005/06 - uppföljning vintern 2008/09 Ca enkäter två ggr

28 Sid 28 Resultat treårsuppföljning Andel som uppger att de har fått utbildning i hantering av riskbruk under sin yrkesverksamma tid

29 Sid 29 Andel som uppfattar sig mycket eller ganska kunniga beträffande rådgivning till patienter med riskbruk Resultat treårsuppföljning

30 Sid 30 Resultat treårsuppföljning % Andel som alltid eller ofta frågar sina patienter om deras alkoholvanor

31 Sid 31 Utgångspunkt samtal

32 Sid 32 Resultat treårsuppföljning Andel barnmorskor som det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol, regionuppdelat (2006 och 2009).

33 Sid 33 Resultat treårsuppföljning Andel allmänläkare och ST-läkare (sammanlagt) som det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol (2006 och 2009).

34 Sid 34 Resultat treårsuppföljning Andel allmänläkare och ST-läkare (sammanlagt) som det senaste året har använt AUDIT vid bedömning av riskbruk av alkohol (2009)

35 Sid 35 Resultat treårsuppföljning Andel allmän- och ST-läkare som under sin yrkesverksamma tid har genomgått utbildning i AUDIT, uppdelat på län (2009)

36 Sid 36 Slutsatser Det är möjligt att implementera alkoholförebyggande insatser i primärvården och företagshälsovården - övrig vård - nationella samlad ansats Totalt ca 12 milj Euro fr % kunskapscentrum 50 % landsting


Ladda ner ppt "Www.fhi.se/riskbruksprojektet Sid 1 Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008 Riskbruksprojektet."

Liknande presentationer


Google-annonser