Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Forskning om ”självläkning ”… …och dess implikationer för hjälpsystemet © Jan Blomqvist, SoRAD

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Forskning om ”självläkning ”… …och dess implikationer för hjälpsystemet © Jan Blomqvist, SoRAD"— Presentationens avskrift:

1 Forskning om ”självläkning ”… …och dess implikationer för hjälpsystemet © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

2 Ett par utgångspunkter: Ett par utgångspunkter: - - Det mesta av vad vi vet om hur det går till att ta sig ur ett missbruk eller beroende kommer från studier av behandling - Många människor med sådana problem kommer aldrig i kontakt med behandling men finner en lösning ändå © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

3 Föreläsningens innehåll  Tidiga erfarenheter  Hur vanlig är “självläkning”?  Hur går “självläkning” till?  Implikationer för hjälpsystemet © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

4 Några beteckningar  ”Spontanläkning” (sker ej ”av sig själv”; en omskrivning för processer vi ännu inte förstår) (sker ej ”av sig själv”; en omskrivning för processer vi ännu inte förstår)  ”Naturförlopp” eller ”natural recovery” (men de ”naturliga” förloppen kan i olika grad innefatta behandling) (men de ”naturliga” förloppen kan i olika grad innefatta behandling)  ”Självläkning” eller ”self-organized recovery” (men människan är en social varelse) (men människan är en social varelse)  ”Icke behandlingsrelaterade lösningar på missbruks- eller beroendeproblem” beroendeproblem” (språkligt otympligt) (språkligt otympligt) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

5 Tidiga erfarenheter © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

6 ”Alcoholism as a self-limiting disease” (Les Drew, 1968) - Antalet identifierade ’alkoholister’ i relation till antalet personer i samma ålder i befolkningen som högst strax före 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. Den del av minskningen som inte kunde förklaras av ökad dödlighet eller som effekt av behandling, kallade Drew för ”spontanläkning”(beroende på ökad mognad /ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt tryck, sämre ekonomiska resurser etc.) ”Maturing out..”/ ”The Life Cycle of Addiction” (Charles Winick, 1962): - Federala narkotikabyråns register över regelbundna opiatbrukare: 2/3 av de 16.725 som först rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat); 3/4 av dem som slutat hade gjort det före 38 års ålder; bruket varade i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år efter det att de börjat. Slutsats: opiatbruket har en ”livscykel”: man börjar för att hantera tonårens krav och emotionella påfrestningar och majoriteten”mognar ut” med ökande ålder. - Kritiken: Det måste handla om feldiagnoser (”Riktiga alkoholister” kan inte sluta själva). Överskattning av antalet narkomaner som slutat; ”mognadstesen” spekulativ etc Några ”klassiska” studier: © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

7  Smart (1975): totalt 9 studier av ”spontanläkning” av alkoholproblem sedan 1942; mkt varierande upplägg och resultat; fokus på att belägga förekomst av ”spontanläkning” (skattad årlig förekomst 1 – 33 %)  Waldorf & Biernacki (1979): nio studier av ”spontanläkning” av narkotikaproblem (lika varierande upplägg och resultat); något starkare fokus på processer och mekanismer  Blomqvist (1996): Ökande intresse (30-tal studier); forskning om såväl prevalens som processer; argument för att studera samspel mellan ”behandling” och ”omvärldsinflytanden” Översikter över studier av ”självläkning”: © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

8 Tre huvudfrågor genom åren…  Förekommer ”spontanläkning”?  Hur vanligt är det (och vilka är ”spontanläkarna”)?  Hur går ”spontanläkning” till? (Saunders & Kershaw, 1979) …. och frågan idag… Vilka samverkande inflytanden – organiserade eller ej – formar ”vägen ut ur missbruket”? (t.ex. Klingemann & Sobell, 2007) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

9 Hur vanlig är ”självläkning ”? © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

10 Drickande då: Drickande då: ”Problemkonsumtion” ”Problemkonsumtion”  Beroende (ICD-10) Drickande nu: Drickande nu: Hur vanlig är ”självläkning” (exemplet alkohol) ? (Blomqvist m.fl., 2007) Andel av alla som förbättrat sina dryckesvanor, som gjort det utan behandling; N = 339/2862  ”Riskkonsumtion ” ”Måttlig” ”Måttlig” Helnykter Helnykter 94 % 90 % 85 % 55 % 72 % 48 % 83 % 44 % 28 % ”Normal” © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

11 Vad påverkar sannolikheten för ”självläkning”? Logistisk regression. Sannolikheten för att ha tagit sig ur alkoholberoende utan behandling (jämförd med sannolikheten att ha löst problemen med sådan hjälp) ökar med: - svagare beroende (ICD-10) - bättre sociala resurser (index) - kortare tid med konsumtion på risknivå (Konsumtionsdata – frekvens, mängd, frekvens 5+ – ej signifikanta) (Blomqvist m.fl., 2007) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

12 Två amerikanska studier:  NLAES-studien (Grant, 1997); befolkningsurval om 43.000 personer: - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling  NESARC-studien (Grant m.fl., 2003); befolkningsurval, ca 40.000 personer: - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling

13 ”Självläkning” vid narkotikaproblem (få data) ● CADS-studien: Befolkningsurval i Kanada (ca 12.000 pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda olika droger som varit med om behandling: LSD – drygt 10 % Marijuana – ca 20 % Crack / kokain – ca 20 % Opiater – drygt 30 % l NLAES-studien i USA (ca 43.000 personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis – 27 % Amfetamin – 38 % Crack / kokain – 45 % Hallucinogener – 46 % Heroin – 70 %

14 Hur går ”självläkning” till? © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

15 Undersökningsgrupper: © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

16 Undersökningsinstrument/data: n Bakgrund (kön, ålder, uppväxt, utbildning, arbete, familj) n Alkohol- & droghistoria (debut; LDH / DAST; konsekvenser; beroende) n Negativa och positiva livshändelser över tid n Motiv att sluta / söka hjälp (checklista) n Vidmakthållande faktorer (checklista) n Livsberättelser (drickandets och drogernas roll;”vägen ut”; behandlingen) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

17 Huvudsakliga skillnader ”självläkare” hjälpta av behandling n Ofta ny identitet; missbruket ofta viktig erfarenhet n Alk. återgick ofta till tidigare etablerad livsstil; missbru- ket hör till det förflutna Hjälpt av behandling: n Hjälpt av behandling: ”Självläkare”: ”Svårare uppväxt”; svagare sociala resurser Större ”socialt kapital”; hade ofta ”något med sig” Omfattande missbruk; många djupt involverade i ”missbruksvärlden” (skk narkotika) Omfattande missbruk; alk. mer av intakta nätverk; många nark. levt ”dubbelliv” Ökande påfrestningar, ”tömt ut sina resurser”, ökande missbruk; sökte hjälp i ”omöjlig” livssituation Ökande påfrestningar och positiva inicitament moti- verade försök att sluta; många ”trappade ned” © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

18 Klienter om framgångsrik behandling: n Blivit ”sedd” och tagen på allvar n Känt att egna idéer och synsätt blivit respekterade n Fått trovärdig förklaring/ upptäckt alternativ n En nära och förtroendefull relation med någon enskild hjälpare n En trygg och drogfri miljö n Åtminstone någon emotionellt ”omskakande” upplevelse n Fått hjälp hantera problem i livet utanför behandlingen n Kunde namnge någon specifik form av terapi © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

19 (Lambert m.fl. 1992) Vad förklarar utfallet? © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

20 INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR (Värderingar, förmågor, erfarenheter; personliga och sociala resurser) LIVSHÄNDELSER (Negativa följder; vardagliga eller dramatiska ”vändpunkter”; positiva incitament) STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER (Närstående och vänner utanför missbruksvärlden; professionella och informella stödsystem) ”Funktionellt” dric- kande/drogbruk Drickande/drogbruk ”central aktivitet” Ökande problem (fys., psyk., soc.) Koppling till bruk /kris/ in- sikt/önskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet ”Vinster” av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem (”stå emot”) Hopp/alternativ/beslut; förändringsförsök Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

21   Långvarigt förlopp och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser  (salutogen process)  Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag  Kontextuella faktorer viktiga (bemötande; alternativ; socialt kapital)  Behandling inte nödvändig, men kan ”bana väg” för förändring (initiera, påskynda, befästa)  Metoden är inte allt: (god ”arbetsallians”, feed-back, individualisering och samverkan med ”livet utanför” utgör viktiga ”common factors” i fungerande hjälp) ”problem” behandling ”bot” En alternativ bild: En alternativ bild: ”Vägen ut ur missbruket” – den traditionella bilden: (”eftervård”) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

22 Implikationer för hjälpsystemet © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

23 Hur fungerar dagens vård? Några fakta.  Stora resurser läggs på liten grupp med stora sociala och psykiska problem, som återkommer gång på gång  Brist på professionell konsensus och kollegial dialog /insatsen beror på vem man träffar och var man bor  Ideologi, ekonomi och ”tradition” styr lika mycket eller mer än dokumenterad kunskap och klientens behov / önskemål  Personer med lindrigare problem / tidigare i problemut- vecklingen och/eller som är mer socialt stabila / nås ej av eller drar sig för att söka vård på grund av faktorer som svårtillgänglighet, rädsla för stigmatisering och/eller låg tilltro till att vården fungerar (Eriksson m.fl., 2003; Palm & Storbjörk, 2003; Blomqvist, 1999; 2002; Blomqvist & Wallander, 2004; Blomqvist m.fl., 2007) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

24 Missbrukarvårdens dilemma…. Det officiella/manifesta målet:  Att få människor att upphöra med missbruk (Alkohol- och narkotikapolitiska handlingsplaner mm) De latenta målen:  Minska lidande och dödlighet/skapa drägligare liv/avlasta anhöriga (Lindström, 1994)  ”Kontrollera de okontrollerbara” (Bergmark & Oscarsson, 1988)  Hjälpa samhället att ”leva med sina missbrukare” (Kühlhorn, 1983) Båda målsättningarna är legitima – ingen uppfylls särskilt väl © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

25 Nationella riktlinjer: Fokus:  Att med hjälp av sammanställningar (idealt metaanalyser) av RCT eller andra efficacystudier, peka ut ”specifika” (≈ manualbaserade) metoder med gott vetenskapligt stöd (screening, assessment, behandling) Några – av flera - problem:  Kunskapsläget ostabilt  Kategoriseringsproblem vid kunskapssynteser (”äpplen och päron”)  Ingen metod bättre än andra – för någon klientgrupp  Generaliseringsproblem (personer i efficacystudier ≠ klienter i vård) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

26 RCT-studierMissbrukarvården IOM (1990)

27 Nationella riktlinjer: Fokus:  Att med hjälp av sammanställningar (idealt metaanalyser av RCT eller andra efficacystudier, peka ut ”specifika” (≈ manualbaserade) metoder med gott vetenskapligt stöd (screening, assessment, behandling) Några – av flera - problem:  Kunskapsläget ostabilt  Kategoriseringsproblem vid kunskapssynteser (”äpplen och päron”)  Ingen metod bättre än andra – för någon klientgrupp  Generaliseringsproblem (personer i efficacystudier ≠ klienter i vård)  ”Evidensbaserad praktik” något annat och mer än användning av ”evidensbaserade metoder” (jfr. Sacket m.fl.) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

28 Några utmaningar….. Att bygga en evidensbaserad praktik baserad på:  Extern vetenskaplig evidens (inte bara efficacystudier, utan studier av lovande metoder i ”verkligheten”, långtidsstudier av vägar ut ur missbruk, mikrostudier av behandlingsprocesser och ”common factors”, studier ur brukarperspektiv etc.)  Lokal beprövad erfarenhet (kräver lokal dokumentation och uppföljning och kritisk granskning av den egna praktiken)  Klientens önskemål och förutsättningar (kräver nya former av brukarinflytande och kontinuerlig feedback) Att anpassa lösningen till problemet (istället för tvärtom) :  Att hitta sätt att möta de heterogena och varierande behoven hos en heterogen och varierande grupp människor med olika grader och typer av problem med olika rusmedel eller beteenden © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

29 Några steg mot ett mer effektivt och ”responsivt” vårdsystem:  Personer med ”tungt missbruk”: från intensitet till extensitet: – i stället för oregelbundet återkommande intensiva insatser (tvångsvård, behandlingshem etc.): kontinuerlig lågintensiv kontakt, återkommande socialt och medicinskt stöd, mobilisering av ”läkande krafter” i levnadsmiljön; snabbt ingripande i akuta lägen  Att göra vården attraktiv och relevant för ”de många”: – hög tillgänglighet; flexibilitet; individen som utgångspunkt; insats efter behov; uppföljning/revidering - i dialog med klienten; bred meny av beprövade metoder; samverkan mellan huvudmän; tvärdisciplinära team etc.  Underlätta ”självläkning”/ ”hjälp till självhjälp”: – motverka moralism och enkla kategoriseringar; lära ut att ”självläkning” är möjlig och vad omgivningen kan bidra med; internetbaserat stöd; skapa alternativ (Humphreys & Tucker, 2002; Blomqvist m.fl. 2007) © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se

30 Några lästips:  Blomqvist, J. (1996) Paths to recovery from substance misuse: Change of lifestyle and the role of treatment. Substance Use and Misuse, 31 (13), 1807-1852.  Blomqvist, J. & Wallander, L. (2004) Åt var och en vad hon behöver? Stockholms stad, FoU-enheten, 2004:8.  Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno  Blomqvist, J. (2002) Att sluta med narkotika – med och utan behandling. Stockholms stad, FoU-enheten, 2002:2.  Blomqvist, J. & Cameron, D.(2002) Editorial: Moving away from addiction: forces, processes and context. Addiction Research and Theory, 10 (2), 115-118.  Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. och Collin, L. (2007) Att förbättra sina dryckesvanor – om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. Stockholms Universitet: SoRAD-rapport nr 42.  Drew, L.H. (1986) Beyond the disease concept of addiction: drug use as a eay of life leading to predicaments. Journal of Drug Issues, 16 (2), 263-274.  Eriksson, A,., Palm, J. & Storbjörk, J. (2003) Kvinnor och män i svensk missbrukarvård: en beskrivning av klientgruppen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län 2001-2002. Stockholms universitet: SoRAD-rapport nr 15.  Granfield, R. och Cloud, W (1999) Coming Clean. Overcoming Addiction Without Treatment. N.Y University Press.  Guyatt, G. m.fl (2000) Practitioners of Evidence Based Care. British Medical Journal, 320, 954-955.  Humphreys, K. och Tucker, J.A. (2002) Toward more responsive and effective intervention systems for alcohol-related problems. Addiction 97 (2), 126 – 132.  Klingemann, H. och Sobell, L.C, (2007; red.) Promoting Self-Change from Addictive Behaviors.New York: Springer.  Orford, J. (2008) Asking the right questions in the right way: the need for a shift in research on psychological treatments for addiction. Addiction 103(6), 875 – 885.  Palm, J. och Storbjörk, J. (2003) Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av patient- gruppen i Stockholms läns landstings beroendevård 2000-2001. Stockholms universitet: SoRAD- rapport nr 9.  Sacket, D.L., Straus, S., Richardson, S., Rosenberg, W. & Haynes, R.B. (1997) Evidence Based Medicine: How to Practice and Use EBM. N.Y.: Churchill Livingstone.  Storbjörk, J. och Room, R. (2008) The two worlds of alcohol problems: Who is in treatment and who is not? Addiction Research and Theory, 16 (1), 67 – 84.  Socialstyrelsen (2000-2007): Individ- och familjeomsorg - Lägesrapporter.  Socialstyrelsen (2004) Insatser och klienter i behandlingsenheter inom missbrukarvården den 1 april 2003.  SOU 1967; 36/37 Nykterhetsvårdens läge. Betänkande utgivet av 1964 års nykterhetsvårdsutredning.  Winnick, C. (1962) Maturing out of narcotic addiction. Bulletin on Narcotics., 14, 1-10.  Winnick, C. (1964) The life cycle of the narcotic addict and of addiction. Bulletin on Narcotics, 16, 1 – 11. © Jan Blomqvist, SoRAD jan.blomqvist@sorad.su.se


Ladda ner ppt "Forskning om ”självläkning ”… …och dess implikationer för hjälpsystemet © Jan Blomqvist, SoRAD"

Liknande presentationer


Google-annonser