Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

/ © Jan Blomqvist Vägar ut ur missbruk och beroende – med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/5 2008.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "/ © Jan Blomqvist Vägar ut ur missbruk och beroende – med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/5 2008."— Presentationens avskrift:

1 / © Jan Blomqvist Vägar ut ur missbruk och beroende – med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/5 2008

2 1. Vad är problemet? - Missbruk som samhällsfenomen - Vad är det vi talar om? Språkbruk och definitioner - Teorier om missbruk 2. Hur går det till att sluta? - Den traditionella bilden - Ett alternativt perspektiv 3. Om ”självläkning” - Ett historiskt perspektiv - Hur vanlig är ”självläkning”? 4. Vägar ut ur missbruket - Erfarenheter från en studie av ”självläkning” och behandling - Ett försök till sammanfattning (”state of the art”)

3 © Jan Blomqvist Vad är problemet?

4 © Jan Blomqvist Vad är alkoholmissbruk? l En sjukdom som t.ex. diabetes eller högt blodtryck l Ett uttryck för svag vilja och/eller “dålig karaktär” l En reaktion på eller en försök att fly från personliga problem l En reaktion på social utsattet / svåra levnadsvillkor l En dålig vana som vem som helst kan fastna i l Något annat

5 © Jan Blomqvist Uppfattningar om alkoholmissbruk (a) Blomqvist m.fl., 2007 (Befolkningsdata; N= 2.862) (b) Blomqvist & Christophs, 2005 (N= 327)

6 © Jan Blomqvist Missbruk som samhällsfenomen  Innebörd och meningsfullhet i begrepp som “alkoholism och “beroende” varierar med tid och plats (t.ex. Room, Berridge, McAndrew & Edgerton)  “Beroende” som individuell patologi uppstod med med upplysnings- filosofins och industrialismens genombrott (Levine; Gusfield, Mäkelä)  Sociala problem kan förstås som resultat av definitoriska processer eller “claims-making” (t.ex. Spector & Kitsuse)  Sociala problem som ”missbruk” är inte ”bara” sociala konstruktioner (konspirationsteori, ”vulgär konstruktionism”; jfr. Szasz om psykisk sjukdom)  Hur ”missbruk” och ”beroende” uppfattas beror av sociala och historiska omständigheter. Detta återverkar både på omgivningens reaktioner och ”missbrukarens” självförstående, vilket har konsekvenser för problemens förlopp (Best: ”mjuk konstruktionism”; Hacking: ”missbruk” och ”beroende” som ”interaktiva begrepp”; kultursociologi – Giddens, Sulkunen m.fl.)

7 Ansvar för problemets lösning: Ansvar för problemets lösning: STORT STORT  (kapabel  (kapabel )  LITET (inkapabel) (inkapabel) Ansvar för proble- Ansvar för proble- mets uppkomst: mets uppkomst: STORT STORT (skyldig) (skyldig) “MORALISK MODELL”:  “MORALISK MODELL”: (straff och belöning) (straff och belöning) “UPPLYSNINGSMODELL”:  “UPPLYSNINGSMODELL”: (underkastelse, omvändelse) (underkastelse, omvändelse) LITET  LITET (förfördelad, drabbad) (förfördelad, drabbad) “KOMPENSATORISK MODELL”: “KOMPENSATORISK MODELL”: (stöd, mobilisering) (stöd, mobilisering) “MEDICINSK MODELL”: “MEDICINSK MODELL”: (behandling, “bot”) (behandling, “bot”) ”Sjukdom” eller ”dåligt uppförande”? Fyra sätt att hantera mänskliga problem; Brickman m.fl., 1982)

8 © Jan Blomqvist Ansvar för problemets lösning: Ansvar för problemets lösning: STORT STORT (kapabel (kapabel )  LITET (inkapabel) (inkapabel) Ansvar för proble- Ansvar för proble- mets uppkomst: mets uppkomst: STORT STORT (skyldig) (skyldig) “MORALISK MODELL”:  “MORALISK MODELL”: (straff och belöning) (straff och belöning) “UPPLYSNINGSMODELL”:  “UPPLYSNINGSMODELL”: (underkastelse, omvändelse) (underkastelse, omvändelse) LITET  LITET (förfördelad, drabbad) (förfördelad, drabbad) “KOMPENSATORISK MODELL”: “KOMPENSATORISK MODELL”: (stöd, mobilisering) (stöd, mobilisering) “MEDICINSK MODELL”: “MEDICINSK MODELL”: (behandling, “bot”) (behandling, “bot”) Synen på alkohol- och narkotikaproblem – utveckling över tid

9 © Jan Blomqvist  ”Missbruk”  ”Alkoholism” (narkomani)  ”Beroende”  Alternativa formuleringar Vad är det vi talar om?

10 © Jan Blomqvist  Avvikelse från en norm - ”missbruk” förutsätter ”bruk” - ”missbruk” förutsätter ”bruk” - alkoholmissbruk <> narkotikamssbruk - vem står för definitionerna? ”Missbruk”

11 © Jan Blomqvist  De tidiga modellerna (Rush, Trotter, Huss) (problemet finns i flaskan) (problemet finns i flaskan)  ”Alkoholismrörelsen” och ”den folkliga sjukdoms- modellen” (problemet finns hos drinkaren) modellen” (problemet finns hos drinkaren)  WHO:s alkoholismdefinition ”Alkoholism”

12 © Jan Blomqvist WHO (1952) Alcoholics are those excessive drinkers whose dependence of alcohol has attained such a degree that it shows a noticeable mental disturbance or an interference with their bodily and mental health, their interpersonal relations and their smooth economic functioning, or who show the prodomal signs of such a development. They therefore need treatment

13 © Jan Blomqvist  De tidiga modellerna (Rush, Trotter, Huss) (problemet finns i flaskan) (problemet finns i flaskan)  ”Alkoholismrörelsen” och ”den folkliga sjukdoms- modellen” (problemet finns hos drinkaren) modellen” (problemet finns hos drinkaren)  WHO:s alkoholismdefinition (”cirkelresonemang”)  AA:s sjukdomsbegrepp (andlig och fysiologisk sjukdom; samspelet lekmän – läkare; Jellinek) (andlig och fysiologisk sjukdom; samspelet lekmän – läkare; Jellinek) ”Alkoholism”

14 © Jan Blomqvist  Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) (”beroende” skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; (”beroende” skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; ”Beroende”

15 Fysiska skador Psykiska skador Sociala skador leverskador, neurologiska skador mm ångest, kognitiva störningar, depression mm kriminalitet, familjeproblem, problem i arbetet, mm ALKOHOLBEROENDE- SYNDROMET Efter Lindström (1992)

16 © Jan Blomqvist  Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) (”beroende” skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; (”beroende” skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; ”alltmer stereotypt drickande”, ”snabba återfall efter abstinens”, ”craving”, ”alltmer stereotypt drickande”, ”snabba återfall efter abstinens”, ”craving”, ”tolerans” och ”kontrollförlust” centrala element) ”tolerans” och ”kontrollförlust” centrala element)  Beroende i samtida diagnossystem (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier – vilka som helst – under ett år 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier – vilka som helst – under ett år ”Beroende”

17 © Jan Blomqvist Beroendekriterier ICD-10 och DSM-IV ICD-10 Försämrad kontroll Starkt behov ("sug") eller tvång Tilltagande ointresse av annat Fortsatt konsumtion trots skador ToleransökningAbstinenssymtom DSM-IV Dricker oftare och/eller mer än avsett Varaktig önskan/misslyckade försök sluta Mycket tid till att skaffa /konsumera /återhämta sig Fortsätter trots återkommande psyk./fys. konsekvenser Tolerans (behov av mer, minskad effekt), Minskar/överger viktig social aktivitet Abstinens (symptom; återställare)

18 © Jan Blomqvist  Alkoholberoendesyndromet (Edwards & Gross, 1976) (”beroende” skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; (”beroende” skilt från psykobiolgiska och psykosociala konsekvenser; ”alltmer stereotypt drickande”, ”snabba återfall efter abstinens”, ”craving”, ”alltmer stereotypt drickande”, ”snabba återfall efter abstinens”, ”craving”, ”tolerans” och ”kontrollförlust” centrala element) ”tolerans” och ”kontrollförlust” centrala element)  Beroende i samtida diagnossystem (DSM-IV och ICD-10) 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier – vilka som helst – under ett år 3 av 7 respektive 3 av 6 uppfyllda kriterier – vilka som helst – under ett år (99 olika ”beroenden” enligt DSM-IV och 42 enligt ICD-10) (”beroende” kan vara att dricka mer än man planerat, använda mycket tid på dryckesrelaterade aktiviteter och att minska viktiga sociala aktiviteter p g a dryckesrelaterade aktiviteter och att minska viktiga sociala aktiviteter p g a drickandet; d.v.s. att man dricker mycket och ofta) drickandet; d.v.s. att man dricker mycket och ofta)  Beroende som diagnoskategori och neurobiologiskt begrepp ”Beroende”

19 © Jan Blomqvist Alternativa formuleringar  Missbruk som central aktivitet / organiserande princip (Fingarette; Weckroth) (Fingarette; Weckroth) (från: ”Jag dricker / drogar för att…. koppla av, dämpa ångest, orka jobba” o.s.v. (från: ”Jag dricker / drogar för att…. koppla av, dämpa ångest, orka jobba” o.s.v. till: ”Jag jobbar, umgås, står ut med obehag etc. för att kunna dricka / droga mig”) till: ”Jag jobbar, umgås, står ut med obehag etc. för att kunna dricka / droga mig”)  “Alcohol problems”-perspektivet (Institute of Medicine)

20 Institute of Medicine (1990)

21 © Jan Blomqvist Hur kan missbruk förklaras? (perspektiv, teorityper, teorier)

22 Historiska förståelsemodeller:  Dålig moral, svag karaktär, vanartighet  Substansernas egenskaper (från “giftighet” till neurobiologi)  Ärftlighet (från metabolism till gener)  Personlighetsmodeller (från psykoanalys till socialpsykologi)  Social marginalisering (social deprivation, “stämpling” m.m.)  Inlärningsteorier (från betingning till “social learning”)  Tillgänglighet, normer (“the collectivity of drinking”)  “Det multifaktoriella perspektivet”

23 © Jan Blomqvist Det multifaktoriella perspektivet - ”statistisk modell”: (samverkande diskreta orsaker) Substansens farmakologi Missbruk Personlighetsfaktorer Genetisk predisposition Socialt tryck Tillgänglighet Alternativetc. Norminlärning FAKTORER som orsakar BETEENDEN

24 Det multifaktoriella perspektivet - ”aktörsmodell” Individen handlar….. under inflytande av Genetisk/psykobiologisk predisposition • Genetisk/psykobiologisk predisposition • Personlighet / “läggning” • Substansens verkningar • Rådande normer • Socialt tryck • etc. präglad av erfarenheter (mål och värden, substansens verkningar) och livsmiljö (krav och stöd, upplevda möjligheter m.m.) i enlighet med en viss handlingslogik ….. Efter Weckroth, Blomqvist m.fl.

25 Missbruket som resultat av motverkande processer /Mulford (1984) tolkad av Blomqvist (1999)/ Faktorer som minskar handlingsutrymmet / “gynnar” missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Svaga normer / värden Social utsatthet Social utsatthet Socialt tryck Socialt tryck etc. etc. Personliga kapaciteter (kunskaper, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner, restriktioner etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar rehabilitering

26 Theory of Addiction (West, 2006) The PRIME theory /Plans, Responses, Impulses, Motives, Evaluations/  Starting point: “Humans are more or less instinctive, habit-driven, emotional decision-makers with a propensity to make and break plans, powerfully influenced by our social world, with a sense of identity which can act as a source of self-control.” “Humans are more or less instinctive, habit-driven, emotional decision-makers with a propensity to make and break plans, powerfully influenced by our social world, with a sense of identity which can act as a source of self-control.” (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/Slides/070124leeds.ppt) (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/Slides/070124leeds.ppt)

27 The ‘unstable mind’ (West 2006) l The fly-by-wire brain: the brain has evolved to be inherently unstable –this makes it highly adaptable and creative –but it needs constant balancing input to keep it from veering off in unwanted directions l This is similar to modern fighter aircraft whose airframes are designed to be unstable and require constant input from computers to keep them on course (http://aspsilverbackwebsites.co.uk/prime/Slides/070124leeds.ppt)

28 Simple examples (West 2006) Balancing inputs Major event Trigger stimulus Balancing inputs Lack of balancing inputs

29 The dispositional landscape (West 2006) Critical periods: small environmental forces send the individual down different paths Deep chreods: small forces will not lead to lasting change; the system will settle back once they are removed; but if the system is on a cusp a small force will tip it into a new path Environmental forces A model of disposition- environment interaction From Waddington ‘Tools for Thought’

30 Missbruket som resultat av motverkande processer Faktorer som minskar handlingsutrymmet / “gynnar” missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Svaga normer / värden Social utsatthet Social utsatthet Socialt tryck Socialt tryck etc. etc. Personliga kapaciteter (kunskaper, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner, restriktioner etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar rehabilitering

31 © Jan Blomqvist Hur går det till att sluta?

32 ”problem” ”problem” behandling”bot” Den traditionella bilden: fokus på behandling Den traditionella bilden: fokus på behandling ”eftervård” (ev.) • Det mesta av vad vi vet om hur det går till att ta sig ur ett missbruk eller beroende kommer från studier av behandling eller beroende kommer från studier av behandling • Behandlingsforskningen har över tid alltmer anpassat sig till en ”medicinsk” modell: ”medicinsk” modell: - väl kontrollerade randomiserade studier som ideal - väl kontrollerade randomiserade studier som ideal - klart definierade insatser som utgångspunkt - klart definierade insatser som utgångspunkt - krav på ”objektiva” mått och utfallskriterier - krav på ”objektiva” mått och utfallskriterier - kortsiktiga effekter av tidsbegränsade insatser - kortsiktiga effekter av tidsbegränsade insatser • Det etablerade sättet att tänka:

33 − Många personer med missbruksproblem kommer aldrig i kontakt med någon professionell hjälp någon professionell hjälp − Många av dessa hittar ändå med tiden en lösning − Behandling leder relativt sällan till ”bot”, oftare till mera behandling − Den rationella ”vårdkedjan” är en dålig modell för hur människor använder vård använder vård Individen som utgångspunkt: en annan bild:

34 © Jan Blomqvist Om ”självläkning”

35 © Jan Blomqvist Några beteckningar l ”Spontanläkning” (sker ej ”av sig själv”; en omskrivning för processer vi ännu inte förstår) (sker ej ”av sig själv”; en omskrivning för processer vi ännu inte förstår) l ”Naturförlopp” eller ”natural recovery” (men de ”naturliga” förloppen kan i olika grad innefatta behandling) (men de ”naturliga” förloppen kan i olika grad innefatta behandling) l ”Självläkning” eller ”self-organized recovery” (men människan är en social varelse) (men människan är en social varelse) l ”Icke behandlingsrelaterade lösningar på missbruks- eller beroendeproblem” beroendeproblem” (språkligt otympligt) (språkligt otympligt)

36 © Jan Blomqvist Ett historiskt perspektiv

37 © Jan Blomqvist Hur vi brukade tänka… l ”Deri måste den sjuka sjelf sig hjelpa...” (Macbeth; W. Shakespeare; ca ; övers. CA Hagberg) (Macbeth; W. Shakespeare; ca ; övers. CA Hagberg) …. och samma tanke idag… …. och samma tanke idag… l ”Till alla er som har problem – ha inte det” (Carl-Einar Häckner; sent 1900-tal) (Carl-Einar Häckner; sent 1900-tal) …. om missbruk: tills helt nyss direkt kontroversiellt …. om missbruk: tills helt nyss direkt kontroversiellt

38 © Jan Blomqvist Tre huvudfrågor genom åren… l Förekommer ”spontanläkning”? l Hur vanligt är det (och vilka är ”spontanläkarna”)? l Hur går spontanläkning” till? (Saunders & Kershaw, 1979) (Saunders & Kershaw, 1979) …. och frågan idag…  Vilka samverkande inflytanden – organiserade eller ej – formar ”vägen ut ur missbruket”?

39 En ”klassiker” på alkoholområdet: En ”klassiker” på alkoholområdet: ”Alcoholism as a self-limiting disease” (Les Drew, 1968): Enhetlig bild i olika australiensiska sjukvårdsregister: Enhetlig bild i olika australiensiska sjukvårdsregister: - Antalet identifierade ’alkoholister’ i relation till antalet personer i samma ålder i - Antalet identifierade ’alkoholister’ i relation till antalet personer i samma ålder i befolkningen som högst strax före 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. befolkningen som högst strax före 50 års ålder; minskade sedan kraftigt. - Minskningen kan inte uttömmande förklaras av ökad dödlighet eller av behandlings- - Minskningen kan inte uttömmande förklaras av ökad dödlighet eller av behandlings- effekter effekter - En del av minskningen kan tillskrivas en process som kan betecknas som ”spontan- - En del av minskningen kan tillskrivas en process som kan betecknas som ”spontan- läkning” läkning” - Tänkbara mekanismer: ökad mognad/ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt - Tänkbara mekanismer: ökad mognad/ökat ansvar, minskad drift, minskande socialt tryck, sämre ekonomiska resurser tryck, sämre ekonomiska resurser Kritiken: Kritiken: - Det måste handla om feldiagnoser. ”Riktiga alkoholister” kan inte sluta på egen hand - Det måste handla om feldiagnoser. ”Riktiga alkoholister” kan inte sluta på egen hand

40 Och ett par på narkotikaområdet: Och ett par på narkotikaområdet: ”Maturing out..”/ ”The Life Cycle of Addiction…” (Winick, 1962; 1964): Federala narkotikabyråns register över regelbundna opiatbrukare: Federala narkotikabyråns register över regelbundna opiatbrukare: - 2/3 av de som först rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats - 2/3 av de som först rapporterats 1953/54 hade ej rapporterats igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat) igen vid slutet av 1959 (huvuddelen antogs ha slutat) - 3/4 av dem som slutat hade gjort det före 38 års ålder; bruket varade - 3/4 av dem som slutat hade gjort det före 38 års ålder; bruket varade i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år efter det att de börjat i genomsnitt 8,6 år; 80 % hade slutat inom 10 år efter det att de börjat - Slutsats: opiatbruket har en ”livscykel”: man börjar för att hantera - Slutsats: opiatbruket har en ”livscykel”: man börjar för att hantera tonårens krav och emotionella påfrestningar och majoriteten tonårens krav och emotionella påfrestningar och majoriteten ”mognar ut” med ökande ålder ”mognar ut” med ökande ålder Kritiken: Kritiken: - Överskattning av antalet som slutat (analysen tar ej rimlig hänsyn till - Överskattning av antalet som slutat (analysen tar ej rimlig hänsyn till dödlighet, institutionsvistelser etc.); ”mognadstesen” spekulativ; dödlighet, institutionsvistelser etc.); ”mognadstesen” spekulativ; bygger ej på empiri bygger ej på empiri Vietnamveteranerna (Robins m.fl – 1980) Vietnamveteranerna (Robins m.fl – 1980)

41 © Jan Blomqvist  Smart (1975): totalt 9 studier av ”spontanläkning” av alkoholproblem sedan 1942; mycket varierande upplägg och resultat; mycket varierande upplägg och resultat; fokus på att belägga förekomst av ”spontanläkning” (skattad årlig förekomst 1 – 33 %)  Waldorf & Biernacki (1979): nio studier av ”spontanläkning” av narkotikaproblem; lika varierande upplägg och resultat; lika varierande upplägg och resultat; något starkare fokus på processer och mekanismer något starkare fokus på processer och mekanismer  Blomqvist (1996): ökande intresse (30-tal studier); forskning om såväl prevalens som processer; forskning om såväl prevalens som processer; argument för att studera samspel mellan ”behandling” och ”omvärldsinflytanden” argument för att studera samspel mellan ”behandling” och ”omvärldsinflytanden” Översikter över studier av ”självläkning”:

42 © Jan Blomqvist l …. whether formal treatment is involved or not, ”assisted self-recovery” is the norm. /Blomqvist, J. & Cameron, D. (2002) Moving away from addiction: Forces, processes and contexts. Addiction Research and Theory, 10 (2), p. 117/ /Blomqvist, J. & Cameron, D. (2002) Moving away from addiction: Forces, processes and contexts. Addiction Research and Theory, 10 (2), p. 117/ l …. ”spontaneous recovery” is no more a simple unitary concept than is ”addiction” /ibid., p. 116/ /ibid., p. 116/ Var vi står idag:

43 © Jan Blomqvist ”…en händelse eller en företeelse framstår som ett fenomen ”…en händelse eller en företeelse framstår som ett fenomen – något som är problematiskt och behöver förklaras – endast – något som är problematiskt och behöver förklaras – endast mot bakgrund av något antaget ”tillstånd av naturlig ordning” mot bakgrund av något antaget ”tillstånd av naturlig ordning” (Stephen Toulmin: Foresight and Understanding,1961) (Stephen Toulmin: Foresight and Understanding,1961) Från ”utmaning” till ”självklarhet” - en början till en förklaring….

44 © Jan Blomqvist Ett paradigmskifte i synen på alkoholproblem: ”Alkoholismparadigmet” (1940-tal) ”Problem drinking-perspektivet” (1970-tal) ”(Det nya) folkhälsoperspektivet” (1990-tal)

45 © Jan Blomqvist Synen på alkoholproblem och ”spontanläkning” för 50 år sedan och idag: AlkoholismparadigmetDet nya folkhälsoperspektivet Problematiskt drickande är:Utom individens kontrolllI princip viljestyrt Underliggande mekanismer:Metaboliska; biokemiska; neuro- psykologiska Lustsökande; påverkat av tillgänglighet; normer; socialt tryck etc. Processen:I princip opåverkbarVarierande Samhällsimplikationer:Erbjuda behandling (ej moraliserande eller straff) Minska tillgång; påverka normer; erbjuda alternativ Individuell utveckling:Obönhörlig progression, kronisk (om ej stoppad av andra) Oförutsägbar (förändring, fluktuation) ”Spontanläkning”, “förändring utan behandling” Ett hot mot etablerade synsätt och mot behandlingsindustrin; uttryck för feldiagnos Normalt, förväntat

46 © Jan Blomqvist Det senaste dryga decenniet: En expanderande, alltmer sofistikerad och alltmer differentierad forskning, i flera olika länder, om förändring av problematiska alkohol-, narkotika-, eller andra vanor, utan – eller i samspel med – behandling (Klingemann, H. & Sobell, L.C. (2007; red.) Promoting Self-Change from Addictive Behaviors) (Sverige: paradigmskifte i narkotikafrågan??)

47 © Jan Blomqvist Hur vanlig är ”självläkning”?

48 Förbättrade alkoholvanor – olika mönster Personer i repr. befolkningsurval som förbättrat riskfyllda dryckesvanor; N= 339/2862 (Blomqvist m.fl., 2007)

49 © Jan Blomqvist Drickande då: Drickande då: ”Problemkonsumtion” ”Problemkonsumtion”  Beroende (ICD-10) Drickande nu: Drickande nu: Hur vanlig är ”självläkning” ( exemplet alkohol )? (Blomqvist m.fl., 2007) Andel som förbättrat sina dryckesvanor utan behandling; N = 339 ”Riskkonsumtion” ”Riskkonsumtion” ”Måttlig” ”Måttlig” Helnykter Helnykter 94 % 90 % 85 % 55 % 72 % 48 % 83 % 44 % 28 % ”Normal”

50 © Jan Blomqvist Vad påverkar sannolikheten att ta sig ur missbruk utan behandling respektive utan någon hjälp. Logistiska regressioner. Prediktorer för lösning utan behandling (enbart tidigare beroende; n= 104): Prediktorer för lösning utan behandling (enbart tidigare beroende; n= 104): - svagare beroende (ICD-10) - bättre sociala resurser (index) - kortare tid med konsumtion på risknivå Prediktorer för lösning utan någon hjälp (alla tidigare riskkonsumenter; n= 339): - svagare beroende (ICD-10) - ej föräldraansvar - kortare tid med konsumtion på risknivå (Konsumtionsdata – frekvens, mängd, frekvens 5+ – ej signifikanta (Konsumtionsdata – frekvens, mängd, frekvens 5+ – ej signifikanta (Blomqvist m.fl., 2007)

51 Ettårsuppföljning av tidigare obehandlade personer med alkoholproblem Prediktorer för förbättring (logistiska regressioner): Män: - behandling - låg social press att dricka under året (”torrt nätverk”) Kvinnor: - eftergymnasial utbildning - låg social press att dricka under året (”låg social aktivitet”) (AHF-projektet: Blomqvist & Christophs, 2008) Behandlade (n= 136) Obehandlade (n= 84) Förbättrade* 58 (43 %) 58 (43 %) 17 (20 %) 17 (20 %) Ej förbättrade 78 (57 %) 78 (57 %) 67 (80 %) 67 (80 %) *abstinent eller lågriskdrickande sista månad

52 © Jan Blomqvist Två amerikanska studier: l NLAES-studien (Grant, 1997); befolkningsurval om personer: - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling - ca ¾ av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling l NESARC-studien (Grant m.fl., 2003); befolkningsurval om ≈ personer: ≈ personer: - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling - ca 2/3 av tidigare alkoholberoende hade aldrig varit med om behandling

53 © Jan Blomqvist ”Självläkning” vid narkotikaproblem (få data om prevalens) ● CADS-studien: Befolkningsurval i Kanada (ca pers.; Cunningham m.fl., 1999); Andel av dem som slutat använda olika droger som varit med om behandling: LSD – drygt 10 % Marijuana – ca 20 % Crack / kokain – ca 20 % Opiater – drygt 30 % l NLAES-studien i USA (ca personer; Cunningham, 1999); Andel f.d. drogberoende som varit med om drogrelaterad behandling: Cannabis – 27 % Amfetamin – 38 % Crack / kokain – 45 % Hallucinogener – 46 % Heroin – 70 %

54 © Jan Blomqvist Hur går det till att sluta?

55 © Jan Blomqvist + artiklar Missbruket och ”vägen ut” i ett livsloppsperspektiv (Socialvetenskapliga forskningsrådet / SiS’ forskningsråd) (Socialvetenskapliga forskningsrådet / SiS’ forskningsråd)

56 © Jan Blomqvist Undersökningsgrupper:

57 Undersökningsinstrument/data: n Bakgrund (kön, ålder, uppväxt, utbildning, arbete, familj) n Alkohol- & droghistoria (debut; LDH / DAST; konsekvenser; beroende) n Negativa och positiva livshändelser över tid n Motiv att sluta / söka hjälp (checklista) n Vidmakthållande faktorer (checklista) n Livsberättelser (drickandets och drogernas roll; ”vägen ut”; behandlingen)

58 © Jan Blomqvist Bakgrundsfaktorer; alkoholmissbrukare l I genomsnitt 17 år med alkoholproblem l Druckit i genomsnitt 5 dagar/vecka (nyktra perioder inräknade) l Genomsnittskons. /dryckesdag: ca 15 standarddrinkar (motsv. 3 fl. vin) l Max.kons / dryckesdag: i genomsnitt 26 standarddrinkar (lägre genomsnittlig konsumtion bland kvinnor i alla grupperna) l Drygt en fjärdedel var ”högt beroende” l Knappt en fjärdedel hade ”Typ 2-missbruk” l Knappt hälften kom från ofullständig uppväxtfamilj l Drygt en fjärdedel hade haft vård-/myndighetskontakt för psykosociala problem under uppväxten

59 © Jan Blomqvist Bakgrundsfaktorer; narkotikamissbrukare l I genomsnitt använt narkotika i 16 år l Allvarligt narkotikamissbruk (DAST/DSM-III-R) l Tre fjärdedelar hade debuterat med cannabis l Knappt hälften hade missbrukat både alkohol och droger l Drygt hälften hade använt heroin åtminstone tidvis l Mer än nio av tio hade injicerat l Drygt en fjärdedel hade använt mer än tre preparat l Sju av tio hade ”dealat” l Nästan två tredjedelar kom från ofullständig uppväxtfamilj l Drygt hälften hade haft vård-/myndighetskontakt för psykosociala problem under uppväxten l Knappt hälften hade en missbrukande förälder

60 © Jan Blomqvist Huvudsakliga skillnader ”självläkare” hjälpta av behandling Hjälpt av behandling: n Hjälpt av behandling: ” Självläkare ”:  ” Självläkare ”:  ”Svårare uppväxt”; svagare sociala resurser sociala resurser  Större ”socialt kapital”; hade ofta ”något med sig” ofta ”något med sig”  Omfattande missbruk; många djupt involverade i ”missbruksvärlden” involverade i ”missbruksvärlden” (skk narkotika) (skk narkotika)  Omfattande missbruk; alk. mer av intakta nätverk; många nark. av intakta nätverk; många nark. levt ”dubbelliv” levt ”dubbelliv”  Ökande påfrestningar, ”tömt ut sina resurser”, ökande missbruk; sina resurser”, ökande missbruk; sökte hjälp i ”omöjlig” livssituation sökte hjälp i ”omöjlig” livssituation  Ökande påfrestningar och positiva inicitament motiverade försök att inicitament motiverade försök att sluta; många ”trappade ned” sluta; många ”trappade ned”  Ofta ny identitet; missbruket ofta viktig erfarenhet viktig erfarenhet  Alk. återgick ofta till tidigare etablerad livsstil; missbruket hör etablerad livsstil; missbruket hör till det förflutna till det förflutna

61 © Jan Blomqvist Huvudsakliga skillnader narkotikamissbrukare alkoholmissbrukare  Narkotikamissbrukare:  Alkoholmissbrukare:  Krävde starkare incitament för att sluta  Oftare ”medveten strategi”  Mer marginaliserade; större problem med rättvisan; högre psykisk press med rättvisan; högre psykisk press  Mer stöd i närmaste omgivningen  Kunde oftare förlita sig på tidigare erfarenheter; mindre ”dramatisk” erfarenheter; mindre ”dramatisk” förändring (skk ”självläkare”) förändring (skk ”självläkare”)  Stabil lösning krävde stora förändringar i livssituationen; ofta mötta av misstro; i livssituationen; ofta mötta av misstro; lång väg till stabil identitet som icke- lång väg till stabil identitet som icke- missbrukare (skk kvinnor) missbrukare (skk kvinnor)

62 © Jan Blomqvist Huvudsakliga skillnader kvinnor män  Kvinnor:  Män:  Skäl ej söka hjälp: oro för stigmatisering  Skäl ej söka hjälp: tro på egen förmåga  Lösningen ofta relaterad till ansvar för barn för barn  Lösningen ofta relaterad till (ny) partner / nya möjligheter partner / nya möjligheter  Oftare valt att leva ensamma eller med egna barn egna barn  Oftast ny (eller samma) familj  Mer av skuld och skam efter lösningen; men också fler som utbildat sig men också fler som utbildat sig  Lättare lägga problemen bakom sig

63 © Jan Blomqvist Missbruket Lösningen Mål/värden ”Förlaga” Missbruket Lösningen Mål/värden ”Förlaga” ”Mognad och utveckling”: ”Offer för omständig- heter”; underordning; undvika bli vuxen Inse sin förmåga; bryta sig loss (”finna sig själv”) Självständig; kapabel Utv.- & soc.psyk. tankar om ”själv- förverkligande” ”Omvändelse” ”Rationalitet/ viljestyrka”: ”Insikt och frigörelse”: Att skriva om sin historia Att skriva om sin historia - fyra sätt att berätta om vägen ut ur (narkotika)missbruket: ”Offer för sin lägg- ning; ruset som ”förälskelse” ”Offer för andra”; känsloförnekelse; ”självmedicinering” Eget val; hedonism; karriärmotiv ”Nå botten”; tillstå maktlöshet; be om hjälp ”Priset för högt”; risk ”förlora herraväldet” Ödmjukhet, gemenskap Få kontakt med verkliga och motiv; tackla verkligheten Ha kontroll; få utlopp för kompetens AA / NA; religiös omvändelse ”Hjältehistoria”; ”moralisk modell” Psykodyn. teori- bildning; ”finna roten till det onda” Äkthet, sanning, realism Vem? Fler kvinnor; obehandlade;ej tidiga trauman Kvinnor & män;främst behandlade Fler kvinnor; beh. och obeh.; ofta tidiga trauman Fler män; främst obehandlade; större sociala resurser

64 Klienter om framgångsrik behandling: (”common factors) n Blivit ”sedd” och tagen på allvar n Känt att egna idéer och synsätt blivit respekterade n Fått trovärdig förklaring/ upptäckt alternativ n En nära och förtroendefull relation med någon enskild hjälpare n En trygg och drogfri miljö n Åtminstone någon emotionellt ”omskakande” upplevelse n Kunde namnge någon specifik form av terapi n Fått hjälp hantera problem i livet utanför behandlingen

65 © Jan Blomqvist Ett försök till “state of the art”- beskrivning - vägen ut ur missbruket som en salutogen process

66 − Långvarigt förlopp och aktiv process; olika faktorer viktiga i olika faser − Stor individuell variation men också viktiga gemensamma drag − Kontextuella faktorer viktiga (bemötande; alternativ; socialt kapital) Behandling inte nödvändig, men kan ”bana väg” för förändring − Behandling inte nödvändig, men kan ”bana väg” för förändring (initiera, påskynda, befästa) (initiera, påskynda, befästa) − Metoden är inte allt: (god ”arbetsallians”, feed-back, individualisering och samverkan med ”livet (god ”arbetsallians”, feed-back, individualisering och samverkan med ”livet utanför”, viktiga ”common factors” i fungerande hjälp) utanför”, viktiga ”common factors” i fungerande hjälp) Några sammanfattande slutsatser av studier av långtidsförlopp:

67 INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR INDIVIDUELLA FÖRUTSÄTTNINGAR (Värderingar, förmågor, erfarenheter; personliga och sociala resurser) (Värderingar, förmågor, erfarenheter; personliga och sociala resurser) LIVSHÄNDELSER LIVSHÄNDELSER  (Negativa följder; vardagliga eller dramatiska ”vändpunkter”; positiva incitament) STRUKTURELLA FAKTORER STRUKTURELLA FAKTORER (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) (Fördelning av materiella resurser; alkohol- och narkotikapolitik; dominerande synsätt; socialpolitik) RELATIONER RELATIONER (Närstående och vänner utanför missbruksvärlden; professionella och informella stödsystem) (Närstående och vänner utanför missbruksvärlden; professionella och informella stödsystem) ”Funktionellt” dric- kande/drogbruk Drickande/drogbruk ”central aktivitet” Ökande problem (fysiskt, psykiskt,socialt) Koppling till bruket /kris/ insikt/önskan om förändring Ny social och/eller personlig identitet ”Vinster” av missbruksfritt liv Hantera omedelbara problem (”stå emot”) Hopp; alternativ/ beslut; förändringsförsök Vägen in i och ut ur missbruket - förlopp och drivkrafter (Blomqvist, 1999; 2002; /fritt efter Hedin & Månsson, 1998)

68 Det multifaktoriella perspektivet som ”aktörsmodell” (igen) Faktorer som minskar handlingsutrymmet / “gynnar” missbruk Genetisk/psykobiologisk predisposition Psykologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Svaga normer / värden Svaga normer / värden Social utsatthet Social utsatthet Socialt tryck Socialt tryck etc. etc. Personliga kapaciteter (kunskaper, coping etc.) Starka normer / värden Socialt kapital Goda livschanser Samhällsreaktioner, restriktioner etc. Missbruks- / rehabiliteringsprocess Faktorer som ökar handlingsutrymme /motverkar missbruk /gynnar rehabilitering

69 Några viktigare referenser (utan inbördes ordning):  Blomqvist, J. (1996) Paths to recovery from substance misuse: Change of lifestyle and the role of treatment. Substance Use and Misuse, 31 (13), # Blomqvist, J. (1999) Inte bara behandling. Vägar ut ur alkoholmissbruket. Stockholm: Bjurner & Bruno # Blomqvist, J. (2002) Att sluta med narkotika – med och utan behandling. Stockholms stad, FoU-enheten, 2002:2 # Blomqvist, J. & Cameron, D.(2002) Editorial: Moving away from addiction: forces, processes and context. Addiction Research and Theory, 10 (2), # Blomqvist, J. och Christophs, I. (2005) Vägen till vården. Kvinnors och mäns skäl att söka hjälp respektive börja behandling för alkoholproblem. FoU-enheten, Stockholm: FoU-rapport 2005:6 # Blomqvist, J. och Christophs, I. (forthcoming) Help-seeking and short-term outcomes among previously untreated problem drinkers. # Blomqvist, J., Cunningham, J., Wallander, L. och Collin, L. (2007) Att förbättra sina dryckesvanor – om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. Stockholms Universitet: SoRAD-rapport nr 42. # Brickman, P, Rabinowitz, V.C., Karuza, J., Coates, D., Cohn, E. och Kidder, L. (1982) Models of helping and coping. American Psychologist, 37, # Drew, L.R.H.(1968) Alcoholism as a self-limiting disease. Quarterly Journal of Studies on Alcohol, 29, 956 – 967. # Edwards, G. och Gross, M.M. (1976) Alcohol dependence: Provisional description of a clinical syndrome. British Medical Journal, i, # Institute of Medicine, IOM (1990) Broadening the Base of Treatment for Alcohol Problems. Washington, D.C. National Academy Press. # Mulford, H. (1984) Rethinking the alcohol problem: a natural processes model. Journal of Drug Issues, 14, # 31 – 34. # Lindström, L. (1992) Managing Alcoholism. Matching Clients to Treatments. Oxford: Oxford University Press. # West, R. (2006) Theory of Addiction. Oxford: Blackwell Publishing # Winick, C. (1962) Maturing out of narcotic addiction. Bulletin on Narcotics., 14, # Winick, C. (1964) The life cycle of the narcotic addict and of addiction. Bulletin on Narcotics, 16, 1 – 11.


Ladda ner ppt "/ © Jan Blomqvist Vägar ut ur missbruk och beroende – med och utan behandling Föreläsning i Göteborg (Lst i Västra Götaland / FoU i Väst) 23/5 2008."

Liknande presentationer


Google-annonser