Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”"— Presentationens avskrift:

1 Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”

2 Maha Eichoue, jämställdhetshandläggare Länsstyrelsen Östergötland Socialtjänst, skola, nyanlända Mött flickor/pojkar, kvinnor med barn, utan barn och äldre

3 Nationella uppdrag HRV Nationellt uppdrag: fördela medel HRVF Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats Vägledningen Våga göra skillnad, 6 pilotkommuner Utbildningsuppdrag, information till unga, myndighetsnätverk

4 Regionalt uppdrag HRVF främja och lämna stöd till insatser för att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget omfattar även insatser som syftar till att motverka att unga blir gifta mot sin vilja. Att ge konsultativt stöd till framför allt socialtjänsten i dess arbete med utsatta ungdomar och deras familjer.

5 Kompetens- och metodstödsuppdraget och Samordningsuppdraget att fördela utvecklingsmedel och skapa nationellt och regionalt kunskaps- och metodstöd för att kvalitetsutveckla arbete med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare. Erbjuda regionalt kompetensstöd till kommuner och ideella organisationer. Uppdraget utgör en del av LSt:s arbete med det fjärde jämställdhetsmålet. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

6 Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen1979 Barnkonventionen1989 Lagar FN:s medlemsstater har en skyldighet att ihärdigt förebygga och utreda brott mot kvinnor i hederns namn, samt att bestraffa förövarna och tillhandahålla skydd för offren. Att underlåta detta är i sig ett brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s generalförsamling 2001 Gemensam värdegrund Respekt för demokrati, rättsstaten, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet

7 Föräldrabalken (SFS 1949:381) står att föräldrar i takt med att barnen blir äldre ska ge dem mer frihet – en frihet som är starkt begränsad i en hederskultur, t.ex. genom förbud att umgås med de kompisar man själv valt, att inte få vidareutbilda sig eller att själv välja äktenskapspartner.

8 Skolan: Demokrati som uppdrag Arbetet med värdegrunden ska vara en del av undervisningen. Förskolan och skolan har i uppdrag att förmedla kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, förankra grundläggande demokratiska värderingar, tillgodose och utveckla barns och elevers rätt till inflytande och delaktighet samt möjliggöra utvecklandet av demokratisk kompetens.

9 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

10 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.(Läroplan för gymnasieskolan 2011 Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. (Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011)

11 Förekomst Enligt en gjord uppskattning upplever cirka personer mellan år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med. Uppskattningsvis 8500 av dessa är oroliga över att inte själva kunna välja vem de ska gifta sig med. (Ungdomsstyrelsen 2008) Internationellt sett sker ca hedersmord om året enligt FN, men mörkertalet antas vara mycket stort. Enbart i Pakistan dokumenteras 1000 fall av hedersmord varje år.

12 Det som inte fick hända….har hänt! Pela mördad i Kurdistan 1999 och Fadime i Uppsala 2002

13 Viktiga faktorer Patriarkal släktpyramid- minsta beståndsdelen är familjen Kontroll av kvinnans sexualitet- kvinnan är ett objekt Kollektivt tänkande hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner. Och för den som ska motverka hedersfortrycket idag är det inte särskilt intressant var det en gång kom ifrån, snarare hur det ser ut idag.

14 Sällan Sedda: Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning, socialstyrelsen Kvinnor med funktionsnedsättning ses som könlösa Våld och övergrepp ignoreras och omdefinieras Kvinnorna antas vara ”skyddade” mot våld

15 Fakta Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans sexualitet Skolan/samhället individen individens rätt/Barnets behov i centrum kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor Känsla Vem är jag? ”Mellanförskap” Konsekvenser Ensamhet Splittrad Frustration Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Större säkerhet

16 Oskuldsnorm Kollektivt sanktionerat Individens förhållningssätt underordning/motstånd Bestraffningar/våld som möjliggörandet av regel och normsystemet Hedersrelaterat liv

17 0 18

18 Utsattheten….. Heder - en kollektiv moral där kontrollen av kvinnans sexualitet som ett verktyg för upprätthållandet av kollektivet och patriarkatet Mäns heder är beroende av de närstående kvinnornas sexuella beteende Våldet kan ses som latent könsuppdelade sammanhang, oskuldskrav, moraluppfostran, könsstympning, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap, övervakning av flickor, inte rätt till skilsmässa

19 Sharaf-Heder Mannen är överordnad kvinnan och barnen I takt med stigande ålder blir pojkar/unga män överordnad systrar och i vissa fall mödrar Kollektivet överordnad individen Familjens/släktens heder ses som hög status utåt Pojkar och flickor Homosexuella, bisexuella och transpersoner Intellektuell funktionsnedsättning: pojkar och flickor Pojkar: Kan tvingas tillgiftemål, men också kan förmås att bevaka, kontrollera, utöva förtryck och våld mot kusiner, systrar, bröder och mödrar.

20 Pojkar/unga män Dubbla roller Offer/förövare Representerar familjen utåt Kontrollera systrar/kusiner Gifta sig med en oskuld Föra släkten vidare Mer att förlora vid en brytning Förlorar status/ställning/makt

21 Som mödrar ansvarar de för döttrarnas uppfostran Mödrar får skulden av kollektivet när döttrar får ett påstådd dåligt rykte Kvinnor förväntas uppfostra döttrar i kyskhetsnorm Kvinnor kan vara potentiella gärningsmän Kollektiv bestraffning

22 Hur kan våldet yttra sig? Skola- fritid- hem observationer får delta i all undervisning? Utsatt för bevakning? Måste hon ljuga om pojkvän, fritid, umgänge? Skolk/livsutrymme i skolan istället efter? Byter kläder i skolan, smink? Får eleven vara med på skolresor och andra aktiviteter? Prao? får inte gå ut själv? Får inte besöka vänner i deras hem?

23 Konkreta planer på äktenskap. Oro över att familjen får vetskap om att man är homosexuell, bisexuell eller transperson. Rymmer hemifrån. Rädd för att gå hem. Graviditet? Sent att göra abort? Synliga skador av våld, berättelser om våld. Påstådda rykten Kommer inte tillbaka till sina studier efter ett sommarlov

24 Oförklarlig rädd/orolig? Koncentrationssvårigheter, studiemotivation? Självmordstankar/försök. Självskadebeteende tv, internet, telefon utan bevakning/kontroll? Ta hem vänner? Ansvar i hemmet? Så kallad ”mödomshinna” slidkrans: återkonstruktion?

25 De ungas utsatthet och behov av skydd De ungas utsatthet handlar om att familjen vill ha makt och kontroll över de unga. Utifrån det bör våra insatser syfta till att stärka de unga och utjämna maktförhållandena. Den största faktorn i förhållande till framtida risk är inte främst egenskaper hos förövarna utan den unges skydd av sig själv, vi måste utgå ifrån att de unga tar tillbaka sin anmälan.

26 …att synliggöra buren …att förstå ofrihetens roll Det centrala är att synliggöra det dolda våldet – makt, kontroll och förstå mönstret Frånvaro av fysiskt våld i makt/kontroll-system tyder på de underordnades underkastelse Konsekvenserna inte främst svåra fysiska skador utan – ”förintande av självet” och den traumatiska bindningen till våldsutövaren/våldsutövarna Konsekvenserna påverkar den utsattas möjligheter att bryta upp ”gisslantagen”

27 Kvinna, fallbeskrivning Vid 17 års ålder får ett stipendium att studera i ett europeiskt land. Hennes far tillsammans med andra släktmedlemmar har ett samtal med henne innan hon reser iväg. Han säger till henne: Vi, vår familj är en kedja bestående av ringar, som håller ihop oss. Du är en av ringarna, faller du bort så får du med hela oss, din familj i grunden. Väl på plats fanns ingen som kontrollerar hennes beteende under 2 år, trots det isolerade hon sig, undvek sociala sammanhang, undvek kontakt med killar, levde med ständig oro för konsekvenser, vid eventuella rykten om henne. Tillbaka till hemlandet: arrangerat äktenskap Skilsmässa i Sverige Panikångest, depression, kronisk värk Självmordsförsök

28 Hur? hantera känslor i ett system som ser känslor som farliga bli vän med sin kropp när kroppen är hennes fiende få inre gränser när systemet bara erbjuder hårda yttre gränser hitta allierade i ett system där alla är rädda tycka om sig själv när hon fått höra att hon är värdelös, äcklig, dum och dålig bli självständig när systemet kräver lydnad och anpassning ha mål och drömmar i ett system där hennes kontroll och makt är begränsad.

29 Ungas anpassning och motstånd -motstånd mot hedersnormerna är inte tonårskonflikter -att göra motstånd och sätta sig själv först är skamligt -de unga vet inte alltid vad responsen blir för öppet motstånd -dubbelliv, utökar handlingsutrymmet i hemlighet, inte beredd att anpassa sig men inte heller beredd att bryta upp -att lämna systemet

30 akut uppbrott, flickans eller pojkens dubbelliv blir upptäckt och hon/han är rädd för konsekvenserna planerat uppbrotten stegvis process där man tillslut tvingas att välja Oavsett: är själva uppbrottet en kris och trauma

31 Undersökning av förekomsten av PTSD- hos personer utsatta för HRV i Grynings skyddsboende 71 % uppfyllde kriterierna för PTSD 75 % har självmordstankar Rapport: Stress och trauma: Lst Västra Götaland 2009; Socialstyrelsen 2007

32 Konsekvenser av HRV Lst Västra Götaland 2009 Okontrollerad aggressivitet Destruktivt sexuellt beteende Suicidalitet Självskadebeteende Värk i kroppen Sömnsvårigheter Ångest/depression Trötthet/initiativlöshet koncentrationssvårigheter

33 Efter uppbrottet Utmattning - Att hantera situationen innan uppbrottet har slukat all energi Känsla av att hotet trappas upp, man vet inte vad som väntar Ovisshet om man kommer att få hjälp Ångest och skam över att svika familjen/delar av familjen Besvikelse över att mamma och syskon inte ställer upp Rädsla för att familjemedlemmar ska straffas Övergivenhet och ensamhet Saknar hopp och framtidstro

34 Kroppen, könet är min största fiende Vikten av att få återövra sina känslor, tankar, kropp och sexualitet som kollektivet genom sin kyskhetskultur berövat flickan/kvinnan ”Vi äger dina tankar, dina känslor, din kropp och är portvakter till din sexualitet” Detta visar tydligt behovet och vikten av långsiktigt stöd för att ges möjlighet att få de verktyg som krävs för att återigen få ihop kroppens alla delar Uppväxt

35 ”Att individer har kontakt med sin familj innebär inte att de kan erbjuda det behov som individen har. Under denna period behöver man insatser för att orka stå emot familjens krav. Att ha kontakt med familjen innebär inte heller att man vill flytta hem igen. Man försöker hitta en balans mellan att ha kontakt med familjen och få rätten att leva ett självständigt liv.”

36 Upparbetade rutiner Individens behov

37 Professionella: Att hantera känslor och organisatoriska svårigheter Känsla av bristande kompetens Känslan av totalt ansvar för ett ärende Behov av att ha kontroll Brist på professionellt stöd Brist på adekvata insatser Rädsla för att ta ställning – att vara” för engagerad” Ångest för att bli utsatt för arga föräldrar, rasism Ångest för konsekvenser av beslutet, pest eller kolera - bättre med ”ickehandlande”

38 Skyldighet att Se de handlingar som utgör brott mot lagen eller barnkonventionen. Agera för barnets bästa

39 Levnadsberättelse 3 – 12 år inga större problem. Högstadiet Jag blev alltmer kontrollerad av min familj. Tvingades gå hem direkt efter skolan. Ingen fritid Passa upp mina bröder Våldtäktsförsök, skolan och socialtjänsten kännedom Bestraffad av familjen – be om ursäkt Ökad kontroll Otillåten pojkvän – misshandel – skolan kännedom Mentor/kurator/rektor Rädd för att prata med tanke på det som hände i högstadiet Totalt begränsad Avslutningen – Hjälp!

40 ”Med tanke på att det är svårt att hantera ensamhet riskerar de här ungdomarna att fatta fel beslut på grund av att de söker bekräftelse, närhet och trygghet. Detta kan leda till att de handlar irrationellt och att man har svårt att förstå deras val och beslut. Det som är viktigt är att man får många stödsamtal så att man får hjälp att agera utifrån sina förutsättningar och att man får stöd att hantera sin vardag.”

41 Hur kan vi göra? Bärande teman Relationer Trygghet/kontinuitet och en hållande stödstruktur Kroppsmedvetenhet och subjektsstärkande arbete Motivation, framtidstro, hopp och förebilder Realistiska bedömningar kring säkerhet och skydd

42 Vad behövs……. För att eleven sedan ska få tillgång till grundläggande rättigheter och utveckla färdigheter krävs det att skolan får/ser till: Tydlighet gentemot föräldrarna Tar mandat och står upp för den enskildes rätt till all undervisning Förebilder som har förändrat, goda exempel Integrera detta i ordinarie utbildning, idrott, läsa skönlitteratur om barn och unga som har gjort förändringar, skapat villkor för ett annat liv, livskunskap med kroppsmedvetanade, kroppen är en del av mitt jag, fokus på den positiva kroppsupplevelsen

43 Strategi för arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld Förankra i ordinarie verksamhet. Uppdatera, utvärdera & utveckla Samverkansplan Samarbeta operativt Handlingsplan för den egna verksamheten. Tydligt ansvar och uppdrag. Kunskap om hedersrelaterat våld → kopplat till svenska lagar, MR & barnkonventionen Erkänna och synliggöra problematiken Synliggöra oss för de som är eller riskerar att bli utsatta


Ladda ner ppt "Hedersrelaterat våld och förtryck ”De mänskliga rättigheter som du pratar om gäller inte mig….”"

Liknande presentationer


Google-annonser