Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?"— Presentationens avskrift:

1 Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?

2 Miljövärdering som beslutsunderlag Kan man sätta ett pris på miljön? Varför bör miljökvalitet värderas? – Väga för- och nackdelar i projekt som påverkar miljön, t ex utbyggnad av vattenkraft. Miljökvalitet vägs mot ekonomisk utveckling – Informationen kan användas som beslutsunderlag, ofta i samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar – Överutnyttjande av naturresurser om man inte värderar dem – Miljöräkenskaper

3 Miljövärdering som beslutsunderlag Argument mot miljövärdering – Svårt att uppskatta miljövärden – Svårt eller omöjligt att uppskatta hur olika individer påverkas av olika projekt – Miljökvalitet kan/bör inte mätas i pengar

4 Betalningsvilja Ett centralt begrepp i miljöekonomin – ”Sätta pris” på miljön Syftet med betalningsvilja är att mäta välfärdsförändringar I en perfekt marknadsekonomi motsvaras betalningsviljan av marknadspriset för en vara Priset är ett monetärt mått men man kan även mäta betalningsvilja i andra enheter än pengar – Pengar är ett känt begrepp

5 Värdet av en naturresurs Brukarvärden: nyttan en person upplever av att bruka en naturresurs – Direkta brukarvärden: direkt användning av en naturresurs, t ex fiske – Indirekta brukarvärden: indirekt användning av en naturresurs genom att till exempel läsa om den i böcker Optionsvärden: möjligheten att använda en naturresurs i framtiden Existensvärden: värdet av att spara en naturresurs utan att själv använda den – Altruistiskt värde: andra människors nytta – Bequest value: kommande generationers nytta

6 Metoder för miljövärdering Indirekta metoder: Marknadspriser används för att värdera en förändring i miljökvalitet. Bygger på att det finns en koppling mellan en miljövara och en marknadsvara. Fångar enbart användarvärden. Direkta metoder: Värden fastställs genom betalningsviljefrågor. Projektet som folk tillfrågas att värdera är ofta hypotetiskt. Fångar både icke-användarvärden och användarvärden.

7 Indirekta metoder Använder befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara. Resekostnadsmetoden (Travel cost method) Värdet av en plats, t ex en nationalpark, kan uppskattas till besökarnas resekostnader.

8 Resekostnadsmetoden De olika stegen i resekostnadsmetoden är: 1.Insamling av data. Antal besökare, var de kommer ifrån etc. 2.Definiera zoner som besökarna kommer från och räkna ut kostnaderna för att resa från varje zon. 3.Samla information om befolkningen i varje zon (inkomst, utbildningsnivå etc). 4.Skatta samband mellan resekostnader från varje zon och antal besök etc. 5.Beräkna efterfrågan och konsumentöverskott för varje zon 6.Beräkna totala konsumentöverskottet genom att summera alla zoner

9 Exempel på resekostnadsmetoden Tabell 1 presenterar avståndet till en nationalpark i kilometer (km) för tre zoner A, B och C. Tabellen presentera även populationsstorleken och antal besök i nationalparken per år för varje zon. ZonAvstånd till parken (km)* Population Besök /år A B C * Tur och retur Tabell 2 presenterar de kostnader som uppstår vid ett besök till nationalparken. Bensin3 kr per km Parkering20 kr per bil Resetid60 kr per timme Tid i parken40 kr per timme

10 Totalkostnaden per besök i respektive Zon A, B, C: Det tar 0 timmar att resa till parken från Zon A (dvs har ingen bil), 1 timme från Zon B (tur och retur) och 2 timmar från Zon C (tur och retur). Varje besök varar i 2 timmar. Zon A: Tid i parken: 2 h *40 kr/h= 80 kr Zon B: Bensin: 3 kr/km*40km=120 kr Parkering: 20 kr Resetid: 1h*60kr/h= 60 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 280 kr Zon C: Bensin: 3 kr/km*80km=240 kr Parkering: 20 kr Resetid: 2h*60kr/h= 120 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 460kr

11 Konsumentöverskottet per capita i respektive zon A, B och C. Besök/capita Kostnad (kr ) ,125 0,5 c b a Zon A:25000 besök per år/ personer=0,5 besök/capita. Zon B:12500 besök per år/100000personer=0,125besök/capita Zon C:0 besök/capita Zon A= area a+b+c Zon B= area a Zon C= - Zon A:Area a: (( )*0,125)/2=11,25kr/capita Area b: ((280-80)*0.125)=25kr/capita Area c: ((280-80)*(0,5*0,125))/2=37,50 kr/capita Totalt: 73,75kr/capita Zon B:Area a: (( )*0,125)/2=11,25kr/capita Totalt: 11,25 /capita Zon C:Totalt: 0 kr/capita

12 Totala konsumentöverskottet Zon A: 73,75 kr/capita*50000 invånare= kr Zon B: 11,25 kr/capita* invånare= kr Zon C: 0 kr Totalt: Zon A+B+C = kr

13 För- och nackdelar med resekostnadsmetoden Fördelar: Skattningarna baseras på observerat beteende Metoden är relativt billig och enkel att genomföra Nackdelar: Resan kan ha flera mål Alternativkostnaden för resetiden antas vara lika med marknadslönen Endast användarvärden kan uppskattas

14 Individual travel cost method Använder information om varje individs beteende istället för uppgifter om andel besökare från varje zon

15 Fastighetsvärdemetoden (Hedonic price method) Tillgången och kvaliteten på miljövaror (t ex luftkvalitet) påverkar priset på fastigheter Uppgifter om huspriser, husens egenskaper (storlek, antal rum), bakgrundsfaktorer (avstånd till centrum) och områdens luftkvalitet används för att skatta ett indirekt marknadspris på ren luft

16 De olika stegen i fastighetsvärdemetoden 1.Samla information om husköp i ett visst område under en bestämd period 2.Samla information om olika variabler som kan beskriva husens egenskaper och den miljövara man är intresserad av 3.Formulera en hedonisk prisfunktion för att skatta sambandet mellan huspriser och områdeskarakteristika, samt beräkna det implicita marginella priset för varje attribut p = f(storlek, ålder,…, luftkvalitet)

17 Hedonic price method

18 Sammanfattningsvis Fördelar: Man använder faktiska marknadspriser Man använder uppmätta skillnader i en miljövariabel Nackdelar: Man måste ha en väl fungerande marknad Kan vara svårt att få uppgifter om alla variabler Köpare och säljare måste ha fullständig information om miljövaran

19 Fler indirekta metoder Faktorproduktivitet – Miljökvalitetsförändringar kan påverka produktionsförmågan inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske Exempel: Försurning påverkar skogsproduktion på lång sikt Intäktsbortfallet räknas som en uppskattning av kostnaden för försurning Inkomstförluster – Relationen mellan miljökvalitet och inkomstförändringar. Exempel: Minskade svavelutsläpp leder till mindre sjukfrånvaro och därigenom till inkomstökning

20 Fler indirekta metoder Återställandekostnad (av en miljötillgång) – Exempelvis, vad kostar det att återställa ett försurat våtmarksområde ? – Fördelar: enkel att använda och relativt billig – Nackdel: alla skador går inte att återställa Skyddsutgifter – Exempelvis kostnaden för att installera fönster som stänger ute buller eller filter för att rena dricksvatten

21 Direkta metoder Ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, både användarvärden och existensvärden Vanligtvis genom intervjuer och/eller enkäter där man frågar individer om deras betalningsvilja Experimentmarknader eller hypotetiska marknader används

22 CV-metoden (Contingent Valuation) Använder hypotetiska marknader där man med hjälp av intervjuer eller enkäter beskriver en förändring i en miljövara. Sedan frågar man olika personer om deras betalningsvilja för att förändringen ska ske. CV-metodens uppkomst: – Utvecklades i USA – 1947: Ciriacy-Wantrup var den förste som föreslog användningen av intervjuer för att skatta betalningsvilja – 1963; Robert K. Davis presenterade den första akademiska studien – 1979: Bishop & Heberlein introducerade budgivning istället för att använda öppna frågor för betalningsviljan

23 1980-talet: Nya lagar och regelverk i USA ledde till upprättande av manualer kring samhällsekonomiska analyser. Under denna period spred sig metoden även till andra länder 1989: Exxon Valdez gick på grund utanför Alaskas kust och orsakade ett stort oljeutsläpp. 1990: Oil Pollution Act ger möjlighet att stämma den som orsakar miljöskador genom oljeutsläpp. 1993: NOAA-panelens rapport och riktlinjer för användning av CV-metoden i juridiska mål

24 Faserna i en CV-studie Fas 1, utveckling Planera den tänkta förändring man vill studera Bestämma betalningsinstrument (skatt, fond etc.) Urval (endast de som berörs av projektet, hela befolkningen?) Information (vilken typ och hur mycket) Utveckling av scenario – Teoretiskt konsistent – Policyrelevant – Trovärdigt – Lätt att förstå Beskrivning av den hypotetiska marknaden Konstruera betalningsviljefrågan

25 Faserna i en CV-studie Fas 2, konstruktion Handlar om att skapa och distribuera frågeformuläret – Ofta uppdelat i 3 delar med en beskrivning av miljövaran man vill värdera, betalningsviljefrågan och frågor som handlar om respondenternas attityder och karakteristika (ålder, kön etc.) Fokusgrupper och pilotstudier Brev, intervju, telefon, webundersökning Fas 3, analys och rapportering Svarsfrekvens Karakteristika hos de som har svarat

26 CV-metodens styrkor och svagheter Fördelar: Möjlighet att specificera olika scenarion Möjlighet att estimera existensvärden Nackdelar: Strategiska svar Betalningsviljan beror på betalningssätt och infromationsmängd Sympatiyttring eller en verklig vilja att bidra? ”Part-whole” bias om respondenten värderar en delmängd av projektet lika mycket som hela projektet

27 Stated Preferences Olika varianter – Contingent ranking – Conjoint analysis – Choice experiment Metoden utvecklades inom marknadsföring på 1960-talet för att man ville undersöka preferenser för olika attribut hos en produkt Används mycket inom transport forskning Användbar metod för värdering av miljövaror – Använder hypotetiska marknader – Många likheter med CV-metoden

28 Delarna i en stated preference studie Beskrivning av miljövaran som man vill värdera och betalningsinstrumentet – Respondenterna får antingen rangordna eller välja mellan olika alternativ – Varje alternativ beskrivs med hjälp av olika attribut och varje alternativ är förknippad med en kostnad – Antalet alternativ bestäms av hur många attribut man har och hur många nivåer det finns på dessa Frågor om respondenternas attityd och karakteristika

29 Styrkor och svagheter Styrkor: Man får mer information jämfört med en CV- studie Respondenterna måste göra val där de tvingas välja mellan olika attribut (trade-offs) Svagheter: Hypotetiskt Kan vara krävande för respondenterna

30 SÖDERTÄLJE LANDSORT Mörk ö En bättre kust- och skärgårdsmiljö – vad betyder det för dig?

31  Jag skulle välja alternativ 1A  Jag skulle välja alternativ 1B  Jag skulle välja alternativ 1C Alternativ 1AAlternativ 1BAlternativ 1C Siktdjup och blåstångsbestånd Som idagStörre siktdjup Mycket större siktdjup AlgblomningSom idagVar 3:e sommarVar 10:e sommar Buller och nedskräpning Som idag Mindre buller och mindre nedskräpning Kostnad för ditt hushåll 0 kr/mån50 kr/mån100 kr/mån Val nr 1 Vilket av nedanstående alternativ skulle du välja? Sätt ett kryss.

32 Blåstång finns mycket grunt och i glesa bestånd eller är helt försvunnen. Fintrådiga grönalger är vanliga. LITET SIKTDJUP Glesa bestånd av blåstång från 0,5 till 2-3 meters djup. Tångplantorna har påväxt av olika fintrådiga alger. Från ytan och några meter ner dominerar grönalger. MÅTTLIGT SIKTDJUP Blåstång bildar bälten från 0,5 till 2-3 meters djup. Tången har påväxt av brunalger. Foto: Anders Wallin STORT SIKTDJUP


Ladda ner ppt "Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?"

Liknande presentationer


Google-annonser