Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Den lokala kulturen av GBL- missbruk i Bollnäs kommun – en studie av erfarenheter och upplevelser bland droganvändare och föräldrar Kaj Gustafsson FoU.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Den lokala kulturen av GBL- missbruk i Bollnäs kommun – en studie av erfarenheter och upplevelser bland droganvändare och föräldrar Kaj Gustafsson FoU."— Presentationens avskrift:

1 1 Den lokala kulturen av GBL- missbruk i Bollnäs kommun – en studie av erfarenheter och upplevelser bland droganvändare och föräldrar Kaj Gustafsson FoU Välfärd – Region Gävleborg

2 Presentationens utformning  Studiens bakgrund, syfte, inriktning och metodik.  Kort om GHB-droger.  Studiens resultat och slutsatser inom centrala områden.  Tankar om fortsatt utvecklingsarbete i Bollnäs.  Frågor/diskussion. 2

3 Denna studie i ett sammanhang – ett utvecklingsprojekt under två år 3 Intervjuer av professionella – studie 1 (FoU Rapport 2012). Projekt ”förstärkt utvecklingsarbete kring GBL” med FoU-stöd och följeforskning (2013). Intervjuer av personer som missbrukat GBL och föräldrar – studie 2 (2013 ) Fortsatt utvecklings- arbete på lång sikt (2014 -

4 Studiens syfte Att få fördjupad kun­skap om en lokal kultur av GBL-missbruk i Bollnäs, som kan bidra till ökad förståelse för drogernas missbruksmönster och spridning, samt möjligheterna att utveckla resurser för stöd, vård och behandling. 4

5 5 Studiens metodik  Semistrukturerade djupintervjuer med personer i Bollnäs som har egen erfarenhet av GBL-missbruk, och föräldrar till sådana personer.  Input från följeforskning i anslutning till utvecklingsarbetet på orten.  Resultatet av de tidigare intervjuerna med professionella under 2012 och forskning inom området, har utgjort ett referensmaterial vid analys och tolkning.

6 Urval av informanter och avgränsningar  Sju personer med egen erfarenhet av GBL-missbruk – 23 – 30 år. Två kvinnor och fem män.  Fem föräldrar - fyra kvinnor och en man. (Totalt är de föräldrar till sex vuxna barn, som missbrukat/missbrukar GBL).  Avgränsning gentemot experimentellt/rekreationellt bruk av GBL. Studien var inriktad på att studera missbruk/beroende av drogen (DUDIT- screening). 6

7 För fakta om preparaten i GHB-familjen och forskningsöversikt – se kap. 3 i rapporten 7 GHB (gammahydroxibuturat). GBL (gammabutyrolakton). BD (1. 4 Butandiol). GHB är narkotikaklassat (2000). GBL och BD klassas som hälsofarliga varor - används vid bla. kemikalitillverkning och klottersanering.

8 Dosering och effekter (GHB-droger) Berusningsdos: En till två korkar för en ovan användare – en van användare tar två till sex korkar för den vane (jfr. toleransökning & kroppsvikt). Alkohol- och bensoliknande rusupplevelse inträder efter ca 15 minuter – Effekterna avtar efter timmar. Vid utvecklat beroende tas en dos var tredje timme – dubbeldos för att sova. De eftersträvade ruseffekterna är ökat självförtroende, ökad sexuell lust, avslappning, upprymdhet och sömn mm. Snabb återhämtning – även efter medvetslöshet. Överdos (intoxikation) Särskilt stor risk vid kombination med alkohol, bensodiazepiner eller andra centraldepressiva preparat. Svag GBL- lösning ökar risken för intox. Symtom: Medvetslöshet (koma), hjärtproblem, andningsproblem, kramper, låg kroppstemperatur, kräkningar, dödsfall. Panikkänslor och aggressivitet förekommer ibland vid uppvaknandet ur koma. 8

9 Ruset ”Det slår på som en hammare i huvudet och man känner liksom hur hela världen sköljer över en, men vad man är ute efter? Jag vet inte, det är väl ett välbehag och eufori.” ”Till en början gick det ju bra som sagt, då klarade vi alla det, då var det skitbra. Tänk dig själv att du kan vara på krogen på onsdagen till kl. två, tre på natten, åker hem, sover två timmar och så går du upp och jobbar som om ingenting har hänt. I början mådde man bättre dagen efter, du fick nästan ett bakrus som var bättre än normalskick, kan jag säga.” ”Ja jag vet inte om det är för att jag har blivit så jävla ingådd på det eller om det är andra grejer nu, men jag får typ inget rus längre, det enda som händer är att min ångest försvinner i stort sett, men jag får inget rus som jag kunde få i början. Det kan lika gärna vara jag som skapat någon slags tolerans. Detta hände efter några år. Nu tar jag det för att bli människa i stort sett. ” ”Det går inte att jämföra med en fylla, då blir du odräglig och helt personlighetsförändrad. Dricker du GBL i de rätta doserna då är du samma människa, du är klar i skallen men du är på G, man blir peppad, saker och ting blir roligt, du klarar av att göra saker som du annars skiter i. För mig blev det som en medicin istället för ADHD medicinen och jag klarade av att göra allt som jag behövde, ringa myndigheter, fylla i papper, alltså sådana där saker som för mig annars har varit jävligt tungt, som jag inte pallade med, saker som jag bara skjutit upp och lagt på hög.” 9

10 Drogens påverkan på sexualiteten  Drogens sexuella effekter framkommer i studien men framhålls inte som de primärt eftersträvade.  GBL-missbruket i Bollnäs verkar vara en manligt orienterad företeelse.  Vi vet lite om flickors/kvinnors situation i GBL-kretsar och bör vara öppna för förekomsten av övergrepp. ” Alltså som tjej och speciellt om man är med en kille, då frigör man ju sina lustar ganska rejält, om man säger så. Man släpper ju hämningarna, njutningen blir ju höjd liksom och ska vi hårddra det så gör man i stor sett övergrepp på sig själv, för man gör ju sådana saker som man aldrig skulle göra annars. Jag vet ju att det har varit en del gruppsex. Då är det väl kanske så att tjejen inte velat vara med, eller hon kanske inte har velat att det skulle komma en till, och så har dom fullföljt ändå.” 10

11 GBL och GHB – historiskt spridningsmönster i Bollnäs  Tidigt 1990-tal – 2002 : Initiering i kroppsbyggarkretsar och långsam spridning till andra grupper;  2003 – 2006: Ungdomar/unga vuxna i års åldern med viss social problematik börjar använda drogen;  2007 – 2009: Drogens glansperiod – Unga killar och tjejer ( år) utan tidigare drog- eller social problematik använder preparaten som partydroger – många kollapser i offentliga miljöer (även topp i Västernorrland vid denna tid);  2010 och framåt: Efter dödsfall och uppmärksammade skadeverkningar förändras attityderna till drogen – det blir en ”ful” drog man kan dö av. Drogerna används i nuläget i mycket stor utsträckning av svenska män i Bollnäs som har en utvecklad missbruks- eller beroendeproblematik. 11

12 GBL – nuvarande spridningsmönster i Bollnäs  Utsagorna tyder på att det finns 20 – 40 personer i Bollnäs som i någon omfattning använder GBL. Individerna är mellan 20 – 40 år och etniskt svenska män. Uppgifter om enstaka kvinnor som tidigare missbrukat GBL förekommer – deras nuvarande drogstatus är oklar.  GBL har i nuläget en mycket låg status som drog i nuläget.  Antalet individer som missbrukar GBL verkar ha minskat avsevärt det senaste året. ” Människor åker in och ut på behandlingshem och kåken och ibland så blir det mer. Under sommaren är det nog mer kork än vad det är på vintern. De som håller på är nog mellan 20 och 40 år och ungefär lika många, någonstans mellan 20 och 40 personer, skulle jag gissa, men som sagt det varierar. Just nu tror jag inte att det är mer än en handfull som dricker kork dagligen.” ”Nu är det mer så här att vanliga människor, eller vad man ska kalla det, inte umgås med någon som tagit GBL, dom säger upp kontakten i stort sett för att få dom att sluta. Förut var det mer som att ingen brydde sig, det var typ som alkohol tyckte folk, men nu har det blivit tvärtom. Det betraktas som smuts. Man är en lortig människa om man håller på med GBL som dom inte vill vara i närheten av.” 12

13 Varför finns en GBL-kultur i just Bollnäs? – några samverkande hypoteser  Bollnäs hade en utpräglad kroppsbyggarkultur vid tidpunkten för den förmodade introduktionen av GHB-drogerna under 1990-talet då drogerna introducerades på orten;  Tillfälligheter, som exempelvis att det funnits nära kopplingar mellan kroppsbyggare i Västsverige och Bollnäs, kan ha bidragit till att drogen introducerades;  Spridningen av drogen från kroppsbyggarkretsar gick via en gruppering av socialt marginaliserade ungdomar under början av 2000-talet;  Runt 2007 – 2009 hade drogen status som en partydrog bland ”vanliga ungdomar” – några av dem ”fastnade.”  Det tycks ha funnits en stabil tillgång på framförallt GBL i Bollnäs de senaste 20 åren genom ett mindre antal men långsiktigt hållbara ”kranar.”  Under åren har det utvecklats en GBL-kultur och en kunskap kring hur drogen ska användas som bidrar till att preparetet får nya användare och att missbruket reproduceras över tid;  Det finns en marknad av personer som missbrukar GBL, vilket ger ekonomiska incitament för den illegala anskaffningen och spridningen av preparatet. 13

14 Tre grundläggande missbruksmönster av GBL kan för närvarande identifieras i Bollnäs 1.Kontinuerligt och omfattande GBL-missbruk där drogen intas dygnet runt. Denna grupp använder bensodiazepiner, insomningstabletter och opiater mm. som komplement, och i viss utsträckning samtidigt med GBL. 2.Periodmässigt missbruk av GBL som avbryts med hjälp av bensodiazepiner, insomningstabletter och alkohol. Mycket tyder på att dessa personer i stor utsträckning uppvisar en allmän beroendeproblematik. De lyckas dock ”tända av” från GBL-missbruket innan ett sådant beroende av preparatet utvecklats att de mest svårhanterliga abstinenssymtomen uppstår. 3.Sporadiskt missbruk av GBL, kanske också som tillfälligt komplement till eller ersättning av andra droger eller alkohol. 14

15 Upplevda skadeverkningar vid GBL-missbruk  Kraftig beroendeutveckling  Sömnproblem  Intoxikationer  Ångest/depression/social fobi  Psykos/delirium vid avtändning  Fallskador & ”gobba omkull” utomhus  Riskabla bilfärder  Frätskador  Minnet? 15

16 Avtändning och abstinens ”Det är extrem hjärtklappning, det är som att du har högsta febern, ledvärk fast värre, svettningar, ont i kroppen, du kan knappt röra dig och hela kroppen skakar. Det syns verkligen att någonting är på väg ut ur kroppen, och genom att det sätter sig så extremt fysiskt, så blir det dubbelt upp psykiskt under avtändningen. Ja alltså det man känner är att man vill dö, rent ut sagt, sådan smärta blir det fysiskt och psykiskt. Alltså du får sådan ångest, riktig ångest alltså.” 16

17 Nu till röster från personer som erfarenhet av GBL-missbruk om stöd, vård och behandling 17

18 Abstinensbehandling  Det finns en stor rädsla för att lägga in sig på avgiftning med anledning av de svåra abstinensbesvären och att man inte ska få tillräckligt med mediciner, ex. benso.  De som missbrukat GBL länge klarar inte att tända av på egen hand.  Det förekommer dock berättelser om egenavgiftning med hjälp av Imovane, benso och alkohol, vilket kontrasterar mot erfarenheterna i Göteborg.  Psykosliknande tillstånd vid drogavbrott är vanliga. ”Man blir psykiskt instabil efter om man har gått på GBL ett tag. Man börjar liksom svikta psykiskt när man får avtändning, man blir paranoid och hör och ser saker som inte är där. Plus att man korkar omkull överallt, man får gå runt med en skylt runt halsen som det står Bollnäs Narkolepsiförbund på. Men när man har druckit GBL så länge så är det bara att knata till akuten när man känner av det där. Jag har ju testat att avgifta mig själv, men när man har gått så länge på GBL då går det inte att fixa det själv.” 18

19 Långsiktig behandling  Vid ett utvecklat beroende av GBL krävs sluten och relativt lång behandling med ett visst mått av medicinering (lugnande, sömngivande, kramplösande).  Stora psykosociala omvårdnadsbehov.  LVM kan ofta behövas för att få stopp på missbruket.  Grupporienterad behandling upplevs påfrestande av flera. Alla gillar inte 12- stegsbehandling.  Samarbetet mellan socialtjänsten och psykiatrin behöver stärkas pga. vanligt förekommande psykiatrisk samsjuklighet.  Stort behov av upprätthållande insatser efter genomgången behandling – starkt grupptryck från tidigare GBL-kretsar. ”Man behöver hjälp med ångesten, som man får av GBL, någon slags medicinering i alla fall under första halvåret eller året för att klara av att göra en behandling, att kunna ta in det som sägs. För går man runt med för grov ångest hela tiden då märker man inte ens vad som händer runtomkring en. Alltså hjärnan blir liksom avstängd, man tar inte in någonting. Man sitter bara och känner, åh vad dåligt jag mår! Jag tror att det gäller majoriteten, även när man varit nykter länge, så har man ångesten kvar. ”Jag tror jag att folk är lite rädda för att kontakta soc. För nu på slutet har dom börjat slänga ut så mycket LVM, så att jag tror att folk är rädda för att erkänna att dom håller på med GBL.” ”Jag åt otroligt mycket benso. Hade man ett hundrapack liksom, så sålde man väl och bytte lite och sådär och då tog det ju slut ganska fort. Ja, men då var det bara att ringa så fick jag nya. Jag är inte den enda han har gjort så med.” 19

20 Röster från föräldrar om stöd, vård och behandling 20

21 Om tidig upptäckt och sammanhängande vårdkedja mm.  Viktigt med tidig upptäckt och tidiga insatser som är tillräckliga – det räcker inte med ett samtal på soc.  Missbruk av GHB-droger är svårt att upptäcka.  Det behöver utvecklas en bättre sammanhängande vårdkedja och mer stödjande insatser efter behandling.  Psykiatrins arbete med personer som har en beroendeproblematik behöver utvecklas liksom samarbetet med socialtjänsten. ”Det är ju det som är lite läskigt. Om man tittar på det jag kunde se, var det att umgänget förändrades. Det reagerade jag på och konfronterade henne också med. Vart är alla gamla kompisar?” ”Man måste ju liksom ha en hel vårdkedja som funkar ända från A till Ö. Jag tror att det där måste man titta på…det är klart att det är jättebra med rapportering till soc, men vad gör soc med rapporteringarna? Jag tror att socialtjänsten skulle kunna göra jättemycket mera om man fick mera resurser och man kunde jobba intensivt med dom som dom får in.” ”De (psykiatrin) skriver ut starka mediciner utan att blinka. Det är ju så att det är ett missbruk i medicineringen, för till och från tar dom för mycket för att få en kick. Dom missbrukar sin egen medicinering och drivs in i ett starkare beroende. 21

22 Om familje- och nätverksfokus samt brukarmedverkan mm.  Familje- och nätverksfokus under behandlingsinsatser efterfrågas.  Brukarmedverkan i kommunens missbruksvård efterlyses både på individ- och samhällsnivå.  Socialtjänstens sekretess upplevs ofta som ett hinder för delaktighet.  Sonen/dotterns missbruk påverkar familjens situation och mående i stor utsträckning – GHB-droger ger upphov till en särskild dramaturgi på liv och död. ”Jag tror ingen missbrukare liksom är en ensam ö heller, det sprids som ringar på vattnet. Det finns ju inte bara en mamma och pappa, det är syskon, far- och morföräldrar, alla är ju inblandade i det här.” ”Innan man tar upp telefonen och ringer till socialtjänsten är det en stor vånda, liksom en brygga man ska ta sig över. Det är allvarligt om en anhörig ringer. Jag tycker att man borde ta tillvara resurserna som vi anhöriga är mycket bättre. Även om man har en ungdom som är över 18 år, så kan de bjuda in och prata med oss.” ”När jag tittar ut nu, så är det något annat utanför fönstret än det var innan jag fått veta att min son höll på med droger, då var det en annan värld därute.” 22

23 Föräldrarnas tre behovsdimensioner  Behov av insatser med särskild inriktning och specialisering på stöd och bearbetning av anhörigproblematik.  Behov av att bli inkluderad och delaktig i planeringen kring det egna barnets vård och behandling. I detta sammanhang finns också ett behov av att, utifrån sina specifika erfarenheter, erkännas som en kunskapskälla.  Behov att känna ett generellt sett stödjande, empatiskt och mellanmänskligt bra samspel i kontakterna med professionella vid myndigheter, verksamheter för missbruksvård och sjukvården. Utsaga om två professionella som uppskattas mycket av föräldrarna: ”Ja dels är dom väldigt medmänskliga båda två, sen tror jag att dom har en människokännedom som gör att dom vågar släppa lite på ramarna. För det här är ju ett område som är väldigt omgärdat med sekretess, så på det sättet har det varit bra att dom varit öppna och använt det dom vet på ett sätt med förnuft. Man känner att dom lyssnar, jag tror att det är viktigt att bli tagen på allvar. Det är faktiskt allvarligt, dom bekräftar den där känslan hos en, att man är rädd för är att barnen ska dö, och den lever man ju med liksom dygnet runt.” 23

24 Fortsatt utvecklingsarbete i Bollnäs  Nationellt sett är det sannolikt Bollnäs och Göteborg som har den största kunskapen om GHB-drogerna. GBL- problematiken har stimulerat till en väl upparbetad organisering och kunskapsutveckling och samverkan som kommer till godo för allt arbete inom ANDT-området.  Den lånvariga problematiken med GBL- missbruk i Bollnäs verkar ha minskat i omfattning betydligt under utvecklings- projektet – hoppas trenden håller i sig. 24

25 25 Frågor och diskussion

26 Kontakt Kaj Gustafsson FoU Välfärd Tel: Mobil: E-post: Webbadress: FoU Välfärd oss/annika-almqvist/kaj-gustafsson.html 26


Ladda ner ppt "1 Den lokala kulturen av GBL- missbruk i Bollnäs kommun – en studie av erfarenheter och upplevelser bland droganvändare och föräldrar Kaj Gustafsson FoU."

Liknande presentationer


Google-annonser