Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kapitel 9 Fullständig konkurrens och monopol: Marknadernas motpoler David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kapitel 9 Fullständig konkurrens och monopol: Marknadernas motpoler David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill,"— Presentationens avskrift:

1 Kapitel 9 Fullständig konkurrens och monopol: Marknadernas motpoler David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

2 9.1 Fullständig konkurrens n många köpare och säljare – så att ingen enskild tror att hans eget handlande kan påverka marknadspriset n företagen tar priset som givet – de möter en horisontell efterfrågekurva n Likadana produkter n kunderna har fullständig information n företagen har fritt inträde och utträde Villkor för en marknad med fullständig konkurrens

3 9.2 Utbudskurvan under fullständig konkurrens (1) n Ovanför priset P 3 (punkten C), är före- tagets vinst högre än alternativkostnaden för kapital på kort sikt n Vid priset P 3, (punkten C), gör företaget NORMAL VINST P1P1 € Output SAVC SMC Q1Q1 SATC P3P3 A C Q3Q3

4 9.3 Utbudskurvan under fullständig konkurrens (2) n Mellan P 1 och P 3, (A och C), gör företaget kortsiktig förlust, men blir kvar på marknaden n Under P 1 (SHUT-DOWN PRISET), täcker inte priset SAVC och företaget lägger ned P1P1 € Output SAVC SMC Q1Q1 SATC P3P3 A C Q3Q3

5 9.4 Utbudskurvan under fullständig konkurrens (3) n SMC-kurvan ovanför SAVC representerar alltså företagets KORTSIKTIGA UTBUDSKURVA – och visar hur mycket företaget skulle produ- cera vid varje givet pris. P1P1 € Output SAVC SMC Q1Q1 SATC P3P3 A C Q3Q3

6 9.5 Företaget och branschen på kort sikt vid fullständig konkurrens (1) BRANSCHEN Output Q P SRSS D Företaget SAC P Output SMC D=MR=AR q Marknadspriset bestäms på branschnivå vid skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan – branschens utbudskurva är summan av de enskilda företagens utbudskurvor. €€

7 9.6 Företaget och branschen på kort sikt vid fullständig konkurrens (2) BRANSCHEN Output € Q P SRSS D SAC Företaget P € Output SMC D=MR=AR q Företaget tar priset som givet vid P – och väljer output vid q där SMC=MR för att maximera vinsten

8 9.7 Företaget och branschen på kort sikt vid fullständig konkurrens (3) BRANSCHEN Output € Q P SRSS D SAC Företaget P € Output SMC D=MR=AR q Vid detta pris visas vinsten av den skuggade ytan. Dessa vinster lockar in nya företag till branschen. När fler företag finns på marknaden, förskjuts branschens utbudskurva mot höger och marknadspriset sjunker. SRSS 1 P1P1

9 9.8 Långsiktig jämvikt BRANSCHEN Output € Q P* SRSS D Företaget SAC P* € Output SMC D=MR=AR q* LRSS Marknaden söker sig till långsiktig jämvikt genom att sätta LMC=MR vid LAC:s minimipunkt. Det typiska företaget gör då nätt och jämt normal vinst. Branschens långsiktiga utbud är horisontellt. Om branschens expansion pressar upp insatspriserna (t.ex. lönerna) kommer den långsiktiga utbudskurvan inte att vara horisontell, utan uppåtlutande.

10 9.9 Anpassning till en ökning i marknadseftefrågan: på kort sikt Anta att en fullständig kon- kurrensmarknad befinner sig i jämvikt vid P 0 Q 0. Om marknadsefterfrågan förskjuts till D'D'... Output € D SRSS Q0Q0 P0P0 D D' på kort sikt är den nya jämvikten P 1 Q 1... – anpassningen sker genom enskilda företags expansion längs deras SMCs. Q1Q1 P1P1

11 9.10 Anpassning till en ökning i marknadseftefrågan: på lång sikt På lång sikt, lockas nya företag av de vinster som nu kan tjänas här Output € D SRSS Q0Q0 P0P0 D D' Q1Q1 P1P1 - och befintliga företag kan anpassa sitt fasta kapital Om lönerna drivs upp av denna expansion, är den långsiktiga utbudskurvan uppåtlutande LRSS Och marknaden uppnår slutligen jämvikt vid P 2 Q 2. Q2Q2 P2P2

12 9.11 Monopol n En monopolist: – är den enda säljaren av produkter i en bransch n och den enda potentiella säljaren – är skyddad av någon form av etableringshinder (barrier to entry) – möter hela marknadsefterfrågan direkt – Till skillnad från fullständig konkurrens, är MR alltid under AR.

13 9.12 η = -1 Totalintäkter (TR) Pris per enhet Q (mängd) ∞ < η < -1 0 > η > -1 D (=AR) MR MR=0 Efterfrågan, gränsintäkt och totalintäkt Monopolisten väljer alltid ett pris på den elastiska delen av efterfrågelinjen (ovanför mittpunkten) Annars skulle MR och därmed också MC bli negativ vilket inte är rimligt

14 9.13 AC 1 visas av den skuggade ytan Monopolistens vinstmaximering Vinsten maximeras där MC = MR vid Q 1 P 1. I detta läge, är AR större än AC så före- taget gör en vinst som överstiger kapitalets alternativkostnad Inträdeshinder hindrar nya företag från att komma in i branschen. Output € P1P1 Q1Q1 MC AC D = AR MR MC=MR

15 9.14 Monopol jämfört med fullständig konkurrens (1) Anta att en konkurrensbransch tas över av en monopolist: Output D MR SRSS LRSS € Q1Q1 P1P1 A Konkurrensjämvikten är vid A, med output Q 1 och priset P 1. För monopolisten, är LRSS LMC-kurvan, och SRSS är SMC-kurvan = LMC =SMC Monopolisten maximerar vinsten på kort sikt vid MR = SMC vid P 2 Q 2. Q2Q2 P2P2

16 9.15 Monopol jämfört med fullständig konkurrens (2) Anta att en konkurrensbransch tas över av en monopolist: Output D MR SRSS LRSS € Q1Q1 P1P1 A = LMC =SMC Q2Q2 P2P2 På lång sikt kan företaget anpassa andra insatser... för att sätta MR = LMC Vid P 3 Q 3. P3P3 Q3Q3

17 9.16 Monopol jämfört med fullständig konkurrens (3) n Vi kan se att monopol jämfört med fullständig konkurrens indikerar: – högre pris – lägre output n Förlorar konsumenten alltid på monopol? – Detta beror bl.a. på huruvida monopolistens kostnadsstruktur är densamma som det lilla företagets – skalfördelar kan förekomma.

18 9.17 Totala produktions- kostnader Pris Q (mängd) D LMC = LATC = P* Q*Q* Fullständig konkurrens – maximalt konsumentöverskott Konsumentöverskott P* Fullständig konkurrens ger största möjliga produktion till lägsta möjliga kostnad = maximal välfärd/ konsumentöverskott

19 9.18 Pris Q (mängd) D LMC = LATC QmQm Monopol – välfärdsförlust MR PmPm Konsumentöverskott ( A+B ) A B Förlorat konsument- överskott = C+D C D Dödviktsförlust = E E (Q * )

20 9.19 Ett naturligt monopol n Detta företag åtnjuter avsevärda skalekonomier i relation till marknads- efterfrågan n LAC sjunker ända fram till marknadsefterfrågan n det största företaget åtnjuter alltid kostnads- ledarskap n och kommer att dominera branschen n Det är ett NATURLIGT MONOPOL LMC LAC D MR P1P1 € Q1Q1 Output

21 9.20 Diskriminerande monopol n Anta att en monopolist säljer åt två separata grupper av kunder – med olika efterfrågeelasticiteter á t.ex. affärsresenärer kan vara mindre känsliga för flygbiljetternas priser än turister n Monopolisten kan öka vinsten genom att ta högre priser av affärsmän än av turister. n Diskriminering har större chans att lyckas för produkter som inte kan säljas vidare á t.ex. tandvård, hårklippning

22 9.21 Former av prisdiskriminering n Första gradens (perfekt) diskriminering – av varje kund tas det högsta pris han är villig att betala – konsumentöverskottet elimineras helt n Andra gradens diskriminering – för olika mängder tas olika priser (mängdrabatter) – storkunder får ett billigare enhetspris, småkunder får betala ett dyrare – konsumentöverskottet minskar

23 9.22 Pris Q (mängd) D MR LMC = LATC QmQm Q*Q* C D Utan diskriminering är vinsten = C + D Första gradens prisdiskriminering – total assimilering av konsumentöverskottet Märk! utbudsmängden är lika stor som vid fullständig konkurrens! Ingen dödviktsförlust! A B E Extra vinst = A+B+E När varje kund betalar sitt maximala reservationspris, ökar vinsten med A + B + E

24 9.23 Pris/kWh D LMC = LATC Kunderna betalar olika pris beroende på mängd eller förbrukning Q1Q1 P1P1 För mängden Q 1 är priset P 1 Q2Q2 P2P2 För mängden Q 2 är priset P 2 Q3Q3 P3P3 För mängden Q 3 är priset P 3 Andra gradens prisdiskriminering – partiell assimilering av konsumentöverskottet kWh/månad

25 9.24 Pris/kWh D LMC = LATC Q1Q1 Q3Q3 A BC Vinsten = A + B + C Q2Q2 P3P3 P2P2 P1P1 kWh/månad Kvarblivet konsument- överskott = D+E+F D E F Andra gradens prisdiskriminering – partiell assimilering av konsumentöverskottet

26 9.25 Prisdiskriminering...forts n Tredje gradens diskriminering – olika pris tas av olika kundgrupper n t.ex. barn, beväringar, studerande, pensionärer, föreningsmedlemmar, olika yrkesgrupper, osv. n också t.ex. fritidsresenärer, affärsmän – T.ex studerande får prenumerera billigare på dagstidning när de bor på egen adress – Konsumentöverskottet reduceras – segmenteringen måste vara fungerande – annars uppstår sekundära marknader

27 9.26 Pris QbQb DbDb MR b Marknaden för varumärket ”BigBrand Drugs”: ”The Only Real Painkiller” Vissa kunder är beredda att betala högre pris för produkter med starkt varumärke t.ex. läkemedel. PbPb LMC För dessa kunder är priselasticiteten låg Tredje gradens prisdiskriminering – skillnader i priselasticitet mellan kundgrupper

28 9.27 Pris DgDg MR g Andra kunder är övertygade att s.k. identiska parallell- produkter är perfekta substitut och väljer det lägsta priset LMC Marknaden för ”Noname/Anyname Generic Drugs”: ”As Good As Any Painkiller” PgPg QgQg Priselasticiteten är då högre Tredje gradens prisdiskriminering – skillnader i priselasticitet (2)

29 9.28 Pris QbQb DbDb MR b LMC Varumärke ”Brand” PbPb Noname ”Generic” Pris DgDg MR g PgPg QgQg D Total MR Total =MR b +MR g Hela marknaden Q b + Q g Pris Tredje gradens prisdiskriminering – skillnader i priselasticitet (3)


Ladda ner ppt "Kapitel 9 Fullständig konkurrens och monopol: Marknadernas motpoler David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill,"

Liknande presentationer


Google-annonser