Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att leva för att arbeta eller arbeta för att leva? Susanne Brannebo Vara Aktivt i Livet Nov 2005.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att leva för att arbeta eller arbeta för att leva? Susanne Brannebo Vara Aktivt i Livet Nov 2005."— Presentationens avskrift:

1 Att leva för att arbeta eller arbeta för att leva? Susanne Brannebo Vara Aktivt i Livet Nov 2005

2 Disposition Begreppet utbrändhet Symptom Att behöva hjälp Verktyg Egna insikter Förhållningsätt

3 Min version Min berättelse idag är min syn på saken. Jag utger mig på inget sätt att vara expert på något annat än mig själv i detta fallet!

4 Vem är jag? 41 år, civilekonom.Roligt jobb på SonyEricsson Gift och 2 flickor på 5 och 8 år. Gillar projekt och har entreprenörsanda. Startat Nätverket Göran tillsammans med Åsa Skogström för 6 år sedan.

5 Varför Göran? “…det finns fler män som heter Göran på VD position på de 500 största företagen i Sverige än det finns kvinnor överhuvudtaget på denna position.” DI 1999 och VA 2004

6 Vad skapar utmattningssyndrom? Samhällsklimatet? Arbetsmiljön? Individen själv? Komplex kombination av ovanstående. Gränsdragning svår för den är individuell. När det väl skett, är man ensam !

7 Utbrändhet som arbetsmiljöproblem För mycket arbete, ingen återhämtning. För lite inflytande på en arbetssituation –kan ge en känsla av hjälplöshet. –man känner brist på sammanhang. Omorganiseringar: –Inom arbetspsykologin talas det om 2-5 år för ny organisation att sätta sig.

8 Fysiska symptom Trött, trött, trött!!! –Sova på helgerna var ett måste! Ständiga nackspärrar Koncentrationssvårigheter Glömsk Infektioner Huvudvärk Magont Svårt att sova Lågt blodtryck gav yrselattacker Matbesvär

9 Psykiska symptom Som om någon sakta skruvat ned musiken. –(livsglädjen var borta!) Ingen energi eller ork. Hur kan någon orka engagera sig i något? Roliga saker blev till tvång: –Måste vi fira jul? Semester? –Tackade nej till större fester –Orkade inte engagera mig i mina vänner –Nyheter var besvärande

10 Hur hanterade jag detta? Höll masken så gott det gick. Kan andra, så kan väl jag! Ska bara ….sen Blev arg på min man för han inte hjälpte mig! Jobbade ännu hårdare för att kompensera att det gick trögt. Kände skuld och skam för att jag kände att jag inte räckte till trots: –roligt jobb, bra man, snälla barn, bra dagis, barnflicka, städhjälp, bra kompisar, nätverk mm Inbillningsfrisk! (Omedveten!)

11 Pengarna eller livet? 26 oktober-01 blev jag sjukskriven. 2 dagar innan fick jag ovanstående tanke i huvudet. Då såg jag absolut inget samband med mina fysiska symptom. Jag hade bara en känsla av total brist på sammanhang i mitt liv just då.

12 Mina känslor i relation till jobbet Kände skuld och skam. Svårt att ha kontakt med jobbet. Jag visste inte vad jag skulle säga till kollegerna, eftersom jag inte förstod vad som hänt mig. Ville “fly tillbaks till jobbet”.

13 Mina första dagar “Jag gör vad som helst utom blir sjukskriven!” Tårar, osammanhängande tankar, stress och förtvivlan över doktorn ord om att sjukskrivning var nödvändig. Bra stöd av kollegor och chef som snabbt tog emot alla mina projekt. Vila: Hur gör man?

14 Mina första veckor Uppkoppling av datorn direkt efter dagislämning. Min kollega ville hämta datorn, men jag vägrade. Företagsläkaren ovärderlig för han hjälpte mig att förstå att det inte bara var jag “som var lat” utan det jag upplevde var erkända symptom. Träffade företagspsykologen ett par gånger. Gick hos privat psykolog också.

15 Mina första månader “Vad gör du hela dagarna?” –VILA, STRESSA INTE –Träna –Qigong –Laga nyttig mat –Barnen ska inte behöva vara så länge på dagis nu –Ville helst ha barnen hemma –Företagshälsovården –Sjukgymnast –Kloster –Läste litteratur om ämnet för att försöka förstå

16 Mina första månader, forts. –Började fundera på om jag skulle börja studera igen? –Vilka utbildningar finns som jag kan tänka mig? –Ska jag gå tillbaks till samma jobb? –Nätverket Göran –Träffade en psykolog –Dansk terapeututbildning –Försäkringskassan –Personalavdelningen –Träffa min mentor –Prata med människor som hade idéer om vad jag skulle göra –Men framför allt: VILA OCH STRESSA INTE!

17 Vad kunde kollegor och arbetsgivare gjort? Jag såg det inte själv! Jag betraktade alla symptom som individuella. Ha kunskap om fenomenet för att se symptom. Prata och lyssna på människan bakom. Ge personen en chans att återta kontrollen över livet. Skapa tid för återhämtning och naturliga pauser. Däremot tror jag att tillfällig avlastning bara förlänger den negativa processen!

18 Jag behöver ha hjälp! Efter första återfallet i januari-02 insåg jag att jag behövde hjälp och att jag ville träffa andra som var i min situation. Kontakt med personalavdelningen på Ericsson. Fann Humanbalans. Ericsson ställde upp med detta.

19 Humanbalans på Rönneholms slott Internat 3+1 vecka Lugn och stabil miljö Föreläsningar och övningar med sjukgymnaster, stressläkare, terapeuter, m fl Mycket gruppsamtal Gruppreflextion: “Från artighet till ärlighet” Eftervårdsplan Eftervårdsgrupp: Ca 2 timmar varannan vecka i ett år

20 Rönneholm forts. Anhörigdag Minnesota modellen –Beroende “En sak i taget” “En dag i taget” Prestationsbaserad självkänsla –Typ A personligheter Kontrollbehov Ansvar Duktiga Bråttom

21 Typ A-personligheter Definition av Lena Nevander Friström Drivs av nyfikenhet och otålighet är konkurrensinriktad, stark och dominerande har högt tempo och en motor som driver på gör allting snabbt och vill framåt vill ha officiellt erkännande och strävar efter befordran trivs med många bollar i luften är extremt tidsmedveten och hatar köer är rastlös, blir lätt irriterad på personer och situationer har spända ansiktsmuskler och knyter ofta händerna tror inte alltid att det finns sådana människor som typ B- personligheter läser inte bruksanvisningar förstår inte varför pensionärer måste handla på lördagar och luncher är ofta social och nyfiken - en trevlig sällskapsmänniska är från början relativt stresstålig Löper betydligt större risk att bli arbetsnarkoman än typ B- personlighet

22 Lars Söderling, läkare som bl a jobbar med stressrelaterade sjukdomar Alla människor har drifter men typ A- människor har överdrifter! “Typ A-människor överskattar sig själv i två lägen:” angående sin förmåga innan man kraschar angående sin förmåga vid återhämtning “Största enskilda förändringsåtgärden är den mentala delen”

23 Här stannade jag upp! I slutet av Rönneholmstiden började jag inse att jag snabbt bytt ut arbetet mot “nu ska jag bli frisk projektet” Då stannade jag upp ordentligt och insåg vad jag höll på med. Så sommaren 2002 blev det äntligen lugn och vila för mig.

24 Hormonförändringar Oxytocin. Ett välbefinnandehormon som minskar under långvarig stress. Kortisol. Högt under långvarig stress utan pauser eller återhämtning. Till slut stängs det av=TRÖTTHET! Måste tillbakabildas i hjärnan innan produktion igång igen. Vid ny stresssituation blir stressreaktionen onormalt stor för det finns många kortisol receptorer kvar i hjärnan i lång tid efter att man börjat varva ned. (jobbigt vid återfall!) Förhöjd kortisolhalt försvagar också immunförsvaret.

25 Min insikt idag av hur jag fördelade mig själv och min energi innan oktober-01. Andra Jag Arbete

26 Balans i livet Arbete Jag Andra Olika relationer med andra människor Relationen med mig själv Relationen till Arbete, träning etc

27 Känn efter och lyssna på kroppen! Insikt om att allt inte bara är “tillfälligheter” Smärta Hunger och smak Sömn och vila Där min energi finns, finns också mitt engagemang! Ändra olika beteenden så att de håller även i stressade situationer!

28 “ Jag har insett att detta inte är något jag kommer att bli frisk från i första taget, utan jag ska finna ett sätt att leva med det.” “Citat från deltagare på Rönneholm våren 2002”

29 Insikter Räkna inte i enskilda händelser, utan i processer! Det jag tidigare i livet bestämt mig för göra har jag genomfört utan att inse eller ens tänka på att det har ett pris. Allting har ett pris. Numera håller jag på att lära mig: –“Får jag ut det jag vill, av det jag gör?”

30 Forts insikter Acceptera att jag är skör nu, respektera det. Känna min grundkänsla och faktiskt följa den! Märk positiv och negativ energi. Behålla kontrollen över mitt liv, över tid. Måste leva mitt liv på ett nytt annorlunda sätt, (varje dag, även bra dagar) vilket tar tid att lära sig.

31 Byter livsinriktning Sommaren 2002: headhunter, återfall 2003: Läser 40 p beteendevetenskap 2004: Fokus på det jag kan göra nu! Vision sprida kunskap om utbrändhet via föredrag och individuella samtal! Fortsätta jobba med aktiva val i livet!

32 Idag Jobbar delvis i egen regi med föredrag samt samtal. Jobbar delvis på konsultföretaget Kunskaps- partner AB med coachning och som verksamhetskonsult. Styrka att göra flera olika saker som jag mår bra av. Jag styr mer själv nu.

33 Slutligen... Lycka till med era aktiva val och tack för mig!

34 Kontaktinformation

35

36 Tid -Att ha ont om tid = Jag har nått mina gränser, och det tycker jag inte om! Förr kom andra gränser först ex muskler, arbetstid, stängda affärer, ingen el osv. ”Allt detta yttre som kanske var så irriterande i sin gränssättning hade ändå det goda med sig att man slapp se sina egna existensiella gränser i vitögat.” På samma sätt som du har fysisk hud har du också virtuella hudar- de kan tänjas – men liksom den fysiska bara till en viss gräns.” Tankar om apoteket. Stefan Carlsson och Bodil Jönsson (2002)


Ladda ner ppt "Att leva för att arbeta eller arbeta för att leva? Susanne Brannebo Vara Aktivt i Livet Nov 2005."

Liknande presentationer


Google-annonser