Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

021118-LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "021118-LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder"— Presentationens avskrift:

1 LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder

2 LS2 Om marknadsmakt - 1 I en rapport om stängning av Barsebäck 2 skriver ÅF att ”Prisnivån kan stiga i storleksordningen till i genomsnitt 1-2 öre/kWh” Antag nivån 2 öre/kWh. Dvs minskning av tillförsel om 4 TWh ökar priset med 2 öre/kWh Volym -1% => pris +10%

3 LS3 Om marknadsmakt - 2 Exempel: Total produktion: 50 TWh/år Minska produktionen med 2 TWh/år i ett kärnkraftverk Köp istället in på marknaden till t ex 25 öre/kWh. Produktionskostnad om 10 öre/kWh. Total merkostnad 15 öre/kWh, 2 TWh => 300 Mkr/år Intäkten ökar för samtliga 50 TWh/år med 1 öre/kWh. Intäktsökning: 500 Mkr/år. Åtgärden är lönsam: = 200 Mkr/år!

4 LS4 Om marknadsmakt - 3 Är priskänsligheten så stor? Har Vattenfall en sådan makt? Hur kontrolleras att denna makt inte används?

5 LS5 Om svensk kärnkraft - 1 ”Ringhals och Barsebäck bildar således Ringhalsgruppen och samarbetet börjar utvecklas”. (Ringhals hemsida) Ringhalsgruppen ägs av Vattenfall och Sydkraft ”Vattenfall driver tre kärnkraftverk med tillsammans åtta reaktorer” (Vattenfalls hemsida) Sydkraft äger 54,5% i OKG. Sydkraft Kärnkraft AB innehar 25,8% av aktierna i Ringhals koncernen, 8,5% av aktierna i Forsmarks Kraftgrupp (Sydkrafts hemsida) Hur stor är Sydkrafts och Vattenfalls samplaneringen av aggregatladdning?

6 LS6 Om svensk kärnkraft - 2 Är detta korsägande så lyckat ur konkurrenssynpunkt?

7 LS7 Vid hög förbrukning - 1 Svenska Kraftnät:”… prishöjningen bör ske till en måttlig nivå inledningsvis för att sedan efterhand höjas till en lämplig slutnivå. Som riktvärden för dessa nivåer kan nämnas området kr/kWh”. Räcker det? Vad gör ni annars?

8 LS8 Vid hög förbrukning - 2 Elhandlare utan produktion visar ofta en oro för höga priser på Nordpool. Har dessa elhandlare för låga marginaler, dvs säljer ni elen för billigt? Är inte ”fysiska optioner” vettigt, dvs att investera i reserveffekt (”riktiga kWh”) Varför inte slussa priset vidare till konsumenterna?

9 LS9 Vid hög förbrukning - 3 Vilken risk för effektbrist accepterar regeringen? Är det acceptabelt att göra en cost/benefit- analys i effektbristfrågan?

10 LS10 Om regeringens påverkan Hösten 2001 gav regeringen SvK i uppdrag att: ”Som en övergångslösning uppdrar därför regeringen åt SvK att upphandla ytterligare MW i effektreserv”. Ett viktigt motiv var: ”Svenska kraftnäts prognos över effektbalansen för den kommande vintern att effektsituationen kommer att vara fortsatt ansträngd. En viktig orsak till detta är att Oskarshamn 1, vars effekt uppgår till 445 MW, kommer att vara avställd för revision under hela vintern 2001/2002” Vad ger detta för incitament till marknaden?

11 LS11 Om nätinvesteringar Alla nätinvesteringar påverkar marknadens funktion. Vem betalar för Svenska Kraftnäts investeringar? Alla eller bara de som gynnas?

12 LS12 Om industrikunder Större producenter kan ofta tjäna på att vänta med investeringar Är det inte dags för större konsumenter att bli producenter? Mer industriellt mottryck?

13 LS13 Om effektbrist - 1 Elbrist innebär att åtminstone en elhandlare säljer el utan att ha någon el att sälja. Elhandlaren får betala systemansvarige för detta underskott. Om detta är dyrt ökar intresset att se till att hålla balansen. Den systemansvarige styr detta pris.

14 LS14 Om effektbrist - 2 Om det inte finns några nätbegränsningar blir det aldrig regional elbrist. För hög risk för elbrist kan alltid lösas med mer nät, mer produktion eller flexibel last. Nät är monopol. Produktion och last är på marknaden. Ekonomiskt effektiv lösning viktigt!

15 LS15 Om effektbrist - 3 En möjlighet som hittills använts för att minska risken för effektbrist är att ge en ersättning till kraftverk som lagts i malpåse Kraftverk som inte lagts i malpåse kan inte få denna ersättning Det finns alltså ett visst incitament att lägga kraftverk i malpåse vilket är kontraproduktivt.

16 LS16 Om konkurrens I Sverige konkurrerar Svenska staten (Vattenfall) Finska staten (Fortum) Franska staten (Graninge)

17 LS17 Om risk för effektbrist - 1 Detta är ett relativt litet ekonomiskt problem Detta är ett relativt litet miljöproblem Detta är ett relativt litet teknisk problem Utmaningen är att få aktörerna att göra nåt!

18 LS18 Om risk för effektbrist - 2 Den som säljer el skall också ha el att sälja! Balansansvaret är centralt! Ingen aktör vill att det faktiskt skall bli elbrist! Därför talar allt för att frågan löses! Frågan är bara hur effektiv lösningen blir?

19 LS19 Om framtidens elpris Håll koll på producenters marknadsmakt och konkurrens! Underlätta för nya aktörer, t ex vindkraft! Stora konsumenter: Börja agera! Bli producenter! Skaffa alternativ! Olyckligt om man måste slänga ner miljardtals kronor på nät för att få acceptabel konkurrens!

20 LS20 Om elnät Se till att nätnyttomodellen gör att samhälls- ekonomiskt agerande blir lönsamt! Svenska Kraftnäts tariffer och investeringar måste vara samhällsekonomiskt korrekta! Detta kan eventuellt innebära dyrare tariffer! Bygg bara ut nätet om det verkligen behövs. Lokal effekt kan vara billigare!


Ladda ner ppt "021118-LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder"

Liknande presentationer


Google-annonser