Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ATT VARA EN DUKTIG LÄSARE Vad innebär det?. Lgr 11 Årskurs 7–9 Läsa och skriva Centralt innehålll Kunskapskraven Betyget EBetyget CBetyget A Eleven kan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ATT VARA EN DUKTIG LÄSARE Vad innebär det?. Lgr 11 Årskurs 7–9 Läsa och skriva Centralt innehålll Kunskapskraven Betyget EBetyget CBetyget A Eleven kan."— Presentationens avskrift:

1 ATT VARA EN DUKTIG LÄSARE Vad innebär det?

2 Lgr 11 Årskurs 7–9 Läsa och skriva Centralt innehålll Kunskapskraven Betyget EBetyget CBetyget A Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

3 VAD INNEBÄR DET? Läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt Det betyder: Att du ska kunna läsa med god hastighet, utan att fastna eller läsa fel, även om texten innehåller svåra ord och oberoende av vad det är för typ av text (saga, roman, insändare, lärobokstext).

4 Välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag Det betyder: Att du ska kunna läsa på olika sätt beroende på vad det är för typ av text och vilket syfte du har med läsningen (varför du läser). Det kan innebära att du kan sökläsa, översiktsläsa, djupläsa, välja rätt läshastighet och läsa mellan raderna.

5 Visa läsförståelse genom att göra sammanställningar av olika texters innehåll med koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter Det betyder: Att du kan visa att du förstår en text när du sammanfattar det viktigaste i den. Det kan också vara i vilken ordning sakerna i en text händer och varför det händer. Du ska också kunna koppla ihop det du läser med andra texter som handlar om samma ämne.

6 LÄSFÖRSTÅELSE Vad är det? Vad är det som gör att du förstår en text? De viktigaste faktorerna är: LÄSFLYT ORDFÖRRÅD LÄSSTRATEGIER MOTIVATION LÄSFÖRSTÅELSELÄSFÖRSTÅELSE

7 Andra faktorer som också spelar in... LÄSAREN (du) Avkodning (läsflyt) Ordförrådet Förkunskap Omvärldskunskap Kunskap om texter/genrer Kognitiv kapacitet Motivation Intresse Uppmärksamhet och koncentrationsförmåga Användning av lässtrategier TEXTEN (läroboken, dikten, brevet, romanen...) Innehåll och ämne Genre Struktur Meningsbyggnad Ordval KONTEXTEN (lässituationen: skolan, hemma, på bussen…) Aktivitet - uppgiftens utformning Störningar Sociokulturellt sammanhang

8 LÄSFLYT Att kunna läsa med god hastighet, utan att fastna på svåra ord eller läsa fel. Kända ord - se ordbilder – snabbt Okända eller nya ord – ljuda – längre tid Varför: All uppmärksamhet kan ligga på handling och innehåll Fördel i alla ämnen och utanför skolan

9 Hur förbättrar man sitt läsflyt? Det bästa – och enda – sättet att träna upp sitt läsflyt är att läsa mycket!!! 5000 timmar – en god läsare (en timme/dag i 14år) Läsa i skolan och på fritiden

10 ORDFÖRRÅDET Alla ord som du vet betydelsen av ord behövs när du slutar åk 9 (10 ord /dag) 80% av alla nya ord lär du dig när du läser texter och samtalar om dem – Läs mycket!!!

11 Hur utökar man sitt ordförråd? Läsa texter och samtala om dem Du lär dig genom att läsa ordet i en text eller i ett sammanhang och ”gissa” betydelsen Det finns några knep: 1.Titta på sammanhanget 2.Titta på hur orden är uppbyggda 3.Skilj på fackord och ”vanliga” ord 4.Använd ordböcker, nätsidor och appar

12 Skilj ut fackord Fackord = ord son nästan bara används inom ett särskilt ämne. Förklaras nästan alltid i texten Står ofta med fet eller kursiv stil första gången de nämns Finns ofta med i rubriker Verkar vara det viktigaste i ett stycke

13 Sammanhanget förklarar Det finns en direkt förklaring eller en synonym Ex: Den historia som berättas i boken är helt fiktiv, det vill säga påhittad. Det finns motsatsord Ex: Vi trodde att skolan skulle vara gigantisk, men den var pytteliten. Det finns exempel Ex: Jag lyckades skriva en berättelse utan prepositioner. Det fanns till exempel inte en enda på, under, över, bakom eller i.

14 Berättelsen förklarar – Läs det som står före och efter ordet... – Leta efter ledtrådar och lägg ihop dessa... – Tänk att du är en detektiv...

15 Orden förklarar själva Ord består av olika delar. De delar du känner igen = ledtrådar. Sammansatta ord Ex: ledighetsansökansblankettsunderskriftsförfalskning Ledighet+ansökan+blankett+underskrift+ förfalskning Släktord = ord som bygger på samma grundord Bilda ord genom avledning = lägga till något före eller efter grundordet. Ex: läsa, läsning, läsare, avläsa, läsbar...

16 Prefix Lägger till ett litet ord framfrör Prefix kan förstärka... Ex: ursnygg, superdyr, hypernervös Prefix kan vända betydelsen Ex olycklig, missförstå, impopulär, antirasism... Ex= före detta Re= åter, tillbaka

17 Ordböcker, internetsidor och appar Ibland räcker det inte med att vara listig och gissa. Då kan du behöva slå upp ordet i en ordbok i bokform eller på nätet. Ibland kan det gå bra att ”googla” ordet – då får du se ordet i andra sammanhang

18 LÄSSTRATEGIER Man läser på olika sätt beroende på syftet (=varför man läser) och på vilken typ av text det är. Man kan läsa med olika hatighet t ex läsa noga och långsamt, eller bara låta blicken snabbt svepa över en text i jakt på ett visst ord. Man kan ställa frågor, sammanfatta, koppla till egna erfarenheter osv... och på så sätt förbättra sin förmåga att ”läsa mellan raderna”

19 Att läsa på olika sätt Man läser på olika sätt beroende på syftet = varför man läser. Sökläsning Ex: Om du letar efter ett ord eller namn i en bok... Översiktsläsning Ex: Om du har flera källor att välja mellan och vill ha den bästa... Djupläsning Ex: När du läser en skönlitterär bok eller en lärobok i historia...

20 Sökläsning När? När du letar efter en särskild detalj eller ett särskilt ord... Hur? Läs inte varje ord eller varje rad… Låt blicken glidaöver texten som omdu letade med ficklampa…

21 Översiktsläsning När? När du är på jakt efter användbar information från flera olika källor, eller för att få överblick över en bok, text, nätsida... Hur? Läs igenom innehållsförteckningen(om det finns en) Läs rubriker och underrubriker Titta på bilderna och läs bildtexterna Läs inledningar och avslutningar på varje avsnitt (där står ofta det viktigaste) Leta betydelsebärande ord (substantiv)

22 Djupläsning När? När du ska besvara frågor som kräver resonemang och förståelse… När du läser berättande texter, romaner, dikter... När du läser i en lärobok för att förstå och lära in något… När du läser en instruktion...

23 Hur? Du läser alla ord Du läser långsamt och koncentrerat så att du kan följa med i handlingen eller resonemanget Du backar och läser om om du tappar tråden Du stannar upp och återberätta/sammanfatta för dig själv Du är kritisk! Fundera över om det som sägs är sant, vilka fakta har valts ut och varför?

24 Att anpassa läshastigheten Anpassa hastigheten efter texten och syftet med läsningen Sänk hastigheten! Många okända ord Många långa och krångliga meningar Informationstät text – mycket fakta Svårt att ”hänga med” och förstå

25 Att läsa mellan raderna Innebär att man läser något som författaren inte säger rakt ut. Både i skönlitteratur och sakprosa Du hämtar ledtrådar från: Andra ställen i texten Från egna erfarenheter Bli bättre på det genom att: samtala om texten (innan, under och efter läsningen) fundera i förväg om texten ställa frågor till texten sammanfatta innehållet i texten

26 Förkunskaper och erfarenheter En författare måste lita på att alla har gemensamma förkunskaper Förkunskaper = Kunskaper som man har innan man börjar läsa. Bra att ”väcka” förkunskaperna innan man börjar läsa (tankekarta, gemensam genomgång, frågor) Fundera i förväg på vad du vet om textens ämne

27 Olika slags frågor Bra frågor plockar ut det viktigaste i en text – en slags sammanfattning ( t ex instuderingsfrågor) Tre olika slags frågor: Svaret står precis där Svaret finns mellan raderna Svaret finns bara hos dig själv Varning! man kan INTE alltid hitta svaret på ETT ENDA ställe i texten – måste kanske läsa mellan raderna

28 Ställa egna frågor Ett sätt att öva sig på att läsa mellan raderna är att ställa egna frågor till texten. (både före, under och efter läsningen) Man kan ställa frågor: för att förutsäga vad texten kommer att handla om... för att få reda på något om innehållet (svaret finns i texten)... om sådant man vill ta reda på eller undrar över... För att få fram vad som är viktigt i en text... För att testa sin egen förståelse... För att lära in... För att reda ut oklarheter och svåra ord...

29 Före läsningen (frågor) Vad kan du säga om texten utan att ha läst den? Vad avslöjar rubrikerna? Vad avslöjar bilderna? Vad tror du att texten ska handla om? Vad vet du redan om ämnet? Vad vet du om författaren/skribenten?

30 Under läsningen (frågor) Vilka frågor väcks hos dig när du läser texten? Vad skulle du vilja veta? Vad är svårt att förstå? Vad kan du ta reda på? Kan du söka fakta och förklaringar på nätet? Kan du fråga någon som kan förklara? Vilka ord var svåra att förstå? Hur kan du få reda på vad de betyder? Vad betyder...? Vad är...? Hur...? Varför...? Vad tror du kommer att hända?

31 Efter läsningen (frågor) Vad hände sedan? Vad leder det till? Vilka följder får det? Hur hänger det här ihop med det du visste tidigare? Känner du igen dig i texten? Varför? Vad är skillnaden mellan... och...? Vilka likheter finns mellan... och...? Finns det något i texten som är konstigt eller inte stämmer? Vet man det här säkert eller tror man? Vad har jag lärt mig om...? Vad är viktigt i denna text? Hur kan man sammanfatta texten?

32 Sammanfatta Sammanfatta = Att med egna ord återge innehållet i en text Kortare än originaltexten Utan dina egna åsikter och tankar Varför? När du sammanfattar blir du bättre på att: Läsa texter mer uppmärksamt Hitta textens viktigaste delar Se den röda tråden Skilja på fakta och åsikter Skriva sakligt och använda egna ord

33 MOTIVATION Hur blir man motiverad?

34 Känner du igen det här? Jag suckade tungt och ljudligt! Nu hade jag läst den här sidan i fysikboken tre gånger, långsamt och noggrannt. Det var inte någon särskilt svår text, men ändå mindes jag inte ett skvatt av vad jag hade läst. Mina tankar vandrade liksom iväg åt fel håll...

35 När du väljer egna texter – lägg tid på att hitta en bok som passar dig! När du läser något för att du måste fråga din lärare och dig själv: Varför du läser? Försök att skapa sammanhang (vad vet du om ämnet, ställ frågor, sammanfatta Dela upp läsningen Belöna dig själv Sov ordentligt Tänk på läsmiljön (dator, ipad, tv, telefon, musik...)


Ladda ner ppt "ATT VARA EN DUKTIG LÄSARE Vad innebär det?. Lgr 11 Årskurs 7–9 Läsa och skriva Centralt innehålll Kunskapskraven Betyget EBetyget CBetyget A Eleven kan."

Liknande presentationer


Google-annonser