Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

BARNS KOMMUNIKATION FÖRELÄSNING 1 MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "BARNS KOMMUNIKATION FÖRELÄSNING 1 MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 BARNS KOMMUNIKATION FÖRELÄSNING 1 MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet

2 B ARNS UTVECKLING OCH FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR KOMMUNIKATION

3 G ENIE Genie var en flicka som hölls isolerad och misshandlad från cirka 1-13 års ålder Flickan var fastspänd på en pottstol dagtid och instängd i en sovsäck i en metallbur nattetid Hon fick stryk om hon gav ljud ifrån sig Mamman och brodern förbjöds att tala med henne När hon befriades misslyckades forskarna med att lära henne att tala, mer än mycket kortfattat, vilket tas som intäkt för att det finns kritiska perioder för språkinlärning Genie sägs enligt wikipedia leva i skyddat boende numera

4 A SPEKTER AV UTVECKLING Motorisk Perceptuell – ex syn, hörsel, känsel Social Emotionell Kognitiv Språklig Dessa aspekter kan inte ses som oberoende av varandra utan samverkar och stöder varandra Utvecklingen drivs framåt av biologisk mognad

5 S ENSORI - MOTORISK UTVECKLING Termen ”Sensori-motorisk” används vanligen om ett utvecklingsstadium (av 4) i Jean Piagets teori om barns kognitiva utveckling (Kognition – om tänkandet) Stadiet omfattar omkring 0-1 ½ år. Utvecklingen går från reflexmässighet, och rytm, regelbundenhet och upprepning förstärker och befäster reflexerna. Grunden läggs till ett ”schema” och genom att förändra och variera schemat får det olika innebörd. Medfödda reflexer används ofta som en grund för att bedöma barns utvecklingsnivå.

6 Efter hand avtar reflexerna Barnet fixerar blicken Börjar le Söker ögonkontakt Jollrar Leker med händerna De olika mönstren samordnas till en helhet Ex se och gripa ett föremål. Ett barn med typisk utveckling upprepar och befäster färdigheter i lekens form medan barn med funktionshinder måste uppmuntras att leka Mycket av beskrivningarna här är hämtade från Brodin (2008)

7 M OTORISK UTVECKLING Reflexmässiga rörelser Symmetriska rörelser Viljestyrda och differentierade rörelser Automatiserade rörelser Cefalo-caudal ”uppifrån och ner” Proximo-distal ”inifrån och ut” Fyra Faser Typer av motorik Två huvudprinciper Grovmotorik Kroppshållning Rörelseförmåga Finmotorik Handens rörelser Ögats rörelser

8 U TVECKLING I RELATION TILL ÅLDER

9 S YNEN OCH UTVECKLINGEN Omkring 80% av alla intryck får ett spädbarn genom synen (Brodin, 2008) För att undersöka vad spädbarn uppfattar har man exempelvis använt metoderna Preferensmetoden – att se vad barnet väljer att titta på längst av två olika ytor/bilder Habituering – att se om barnet uppfattar att det uppträder ett nytt objekt att titta på efter det att man vant barnet att titta på ett annat objekt De aspekter av synen som främst undersökts är Synskärpa Rörelse Objektsuppfattning Djupseende Färgseende Igenkänning av ansikten

10 S YNEN

11

12

13

14 S YN

15

16 H ÖRSELN OCH UTVECKLINGEN Barn kan tidigt uppfatta ljud men behöver erfarenhet för att kunna bearbeta dem och lära sig vad de betyder Örat börjar anläggas redan från 6 graviditetsveckan och åtminstone från 6:e månaden verkar fostret reagera på ljud. Tre huvudförmågor när det gäller ljud måste utvecklas Att uppfatta Åtskilja Känna igen

17 H ÖRSEL Spädbarn har högre hörseltrösklar än äldre och det betyder att ljuden måste vara starkare och skillnaden mellan ljuden större för att barnen ska reagera Ljud framkallar reaktioner hos mycket små barn i olika hög grad Komplexa ljud ger mer reaktioner än mindre sammansatta Spädbarn 5-8 månader gamla är inte lika skickliga som vuxna på att skilja på toner.

18 H ÖRSEL 2-4 veckor gamla barn känner igen mammans röst när hon talar med överdriven intonation, inte när hon läste ord i en text baklänges (vilket gör rösten monoton) Barn föredrar barninriktat tal med just överdriven intonation framför tal riktat till vuxna. Barn kan skilja moderns röst från andra kvinnoröster kort efter födelsen Intonationen tycks barnen minnas redan från fosterlivet

19 H ÖRSEL

20 S PÄDBARNS IMITATION

21 S PEGELNEURON M IRROR NEURONS Rizzolatti et al (1996) – spegelneuron Ett spegelneuron aktiveras både när ”man själv” gör en handling och när man ser ”någon annan” göra en handling Aktiveringen av mirror neurons behöver inte innebära att man utför den handling man ser Det som skiljer spädbarnet från apbarnet är den motoriska imitationen Imiterar gör barn innan de kan ha någon mental uppfattning eller föreställning om hur andra tänker och känner Imitation är alltså en förutsättning för utvecklingen av empati och ”theory of mind” – att vi kan förstå hur andra resonerar

22 I MITATION – OCH TURTAGNING

23 T IDIG SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Anknytning – vilket man kan se hur barn skapar känslor till andra människor Det finns individuella skillnader Anknytning – ”allt beteende som leder till att en person uppnår eller upprätthåller närhet till en klart identifierad person som uppfattas som bättre i stånd att handskas med världen (Bowlby, 1982) Signalbeteende Närmandebeteende Anknytningsbeteendet är till för att minska det fysiska avståndet till särskilda personer, anknytningspersoner

24 A NKNYTNING Ofta beskrivs anknytning som anknytning till en person, men många barn har anknytning till flera personer, det är troligen beroende på den sociala situation som barnet växer upp under Barn verkar känna igen ”vissa” personer vid 2 månaders ålder Att speciellt välja ”vissa” personer sker vanligen vid 7 månaders ålder, ibland visar barn ”främlingsrädsla” i denna ålder Från 2 års ålder är relationer mer ömsesidiga och barnet har mer förståelse för andra personer

25 A NKNYTNING Kulturella skillnader Det finns anknytningsformer (enligt Ainsworth) som hon kallar Otrygg/avvisande Trygg Otrygg/motvillig Det är bara det att andelen barn som uppvisar dessa olika beteenden varierar kraftigt beroende på vilken kultur de berör De tycks alltså inte vara enbart ”genetiska” eller beroende på kvaliteten i förälder-barn samspelet, utan också utvecklas olika beroende på hur man kulturellt ser på detta samspel

26 V ARFÖR ANKNYTNING Att man anknyter till någon som uppfyller ens behov och som ger skydd Temperament och personlighet (föräldrarnas) har betydelse för anknytningens utformning Barn med olika temperament kan utveckla olika former av anknytning även om mödrarna beter sig lika

27 E MOTIONELL UTVECKLING Sex huvudaspekter Uttryck – mimik, kroppshållning, rörelser, språk etc Förståelse – igenkänning av uttryck hos andra Upplevelse – att känna igen de egna emotionerna Riktning – Vem/vad är emotionerna riktade emot Handling – hur emotioner får oss att handla Reglering – förmåga att reglera intensitet i de emotionella upplevelserna

28 D IFFERENTIERING AV EMOTIONER Exempelvis Izard och Sroufe menar att olika typer av emotioner utvecklas ur vissa grundläggande

29 G RUNDLÄGGANDE ANSIKTSEMOTIONER Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena nedan?

30 G RUNDLÄGGANDE ANSIKTSEMOTIONER Vilka ansiktsemotioner uttrycker ansiktena nedan? ① Ilska ② Glädje ③ Avsky ④ Förvåning ⑤ Ledsen ⑥ Rädd

31 I MITATION AV ANSIKTSEMOTIONER Vi tenderar att imitera ansiktsemotioner ofrivilligt


Ladda ner ppt "BARNS KOMMUNIKATION FÖRELÄSNING 1 MOTORIK, PERCEPTION, SOCIAL OCH EMOTIONELL UTVECKLING Eva Berglund, Lektor i Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser